Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westman, Hans - Westman, 1. Karl Gustaf - Westman, 2. Ivan - Westman, Knut - Vestmanlands Läns Tidning - Vestmannaeyjar - Westmeath - Westminster - Westminster Abbey - Westminster Bank Ltd - Westminster Hall - Westminsterkonfessionen - Westminster School
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Westman—Westminster School
210
exponent för den internationella funktionalismen.
Ett måttfullt och i materialbehandlingen fint
behärskat formspråk präglar W:s 1940-talsverk,
bl. a. radhusområdet Linnéstaden i Lund (1944—
48), Folkets hus i Malmö (1948) och
Industriverkens transformatorstation i Malmö (1949),
medan en romantisk dekorativism kännetecknar
hans senaste verk, några bostadshus för olika
studentnationer i Lund (1952—53) samt
stadshuset i Simrishamn (1953; se bild 3 å pl. vid
Simrishamn).
Westman. 1) Karl Gustaf W.,
rättshisto-riker, politiker (1876—1944), doc. i historia 1904
och fil. dr 1905 vid Uppsala univ., övergick till
rättshistoriska studier
och blev prof. i
rättshistoria 1910. W.
spelade under
försvars-rörelsen 1911—14 en
framträdande roll.
Huvudsakl. på grund
härav inkallades han i
Hammarskjölds
ministär, där han blev
ecklesiastikminister. Efter
dess avgång 1917
anslöt sig W. till det
nybildade
Jordbrukarnas riksförbund och
insattes av detta i
F. K. vid 1919 års senare riksdag. Sedan
Jordbrukarnas riksförbund 1921—22 sammanslagits
med Bondeförbundet, tillhörde W. detta och kom
småningom att inta en alltmer inflytelserik och
bemärkt ställning inom partiets ledning och som
dess främste förespråkare i F. K. W. var
utrikesminister i Bondeförbundsregeringen 1936 och
ingick som justitieminister i P. A. Hanssons
koa-litionsministär s. å. samt kvarstod som sådan i
hans samlingsregering under 2:a världskriget till
1943, då han avgick på gr. av sjukdom. Bland
W:s skrifter märkas ”Svenska rådets historia till
år 1306” (dr-avh., 1904), ”Den svenska nämnden,
dess uppkomst och utveckling” (1912), ”De
svenska rättskällornas historia” (s. å.), ”Kungsådran
i den svenska rätten under medeltiden” (1927)
och ”Kungsådran inför konung och ständer under
nyare tiden” (1929).
2) Karl Ivan W., den föreg:s bror,
diplomat (f. 1889 6/s), fil. kand, vid Uppsala univ.
1910, jur. kand. 1914, inträdde 1917 i
diplomattjänst och blev efter tjänstgöring på olika
beskickningar och i Utrikesdep. 1925 chef för dess
politiska och handelspolitiska avd., 1928 envoyé i
Bern, 1939 i Madrid, 1941 i Helsingfors och 1942
i Madrid. Han var 1945—47 kabinettssekr. och
är sedan sistn. år ambassadör i Paris. W. har
representerat Sverige vid flera förhandlingar
och har haft många internationella uppdrag.
Westman, Knut Bernhard, kyrko- och
mis-sionshistoriker (f. 1881 10/s), teol. lic. 1910, doc.
i kyrkohistoria 1911, teol. dr 1915, allt i Uppsala;
prof:s titel 1920. W. var 1923—30 rektor vid
luterska högsk. i Kina och 1930—48 innehavare
av personlig professur i missionshistoria och öst-
asiatisk
religionshistoria vid Uppsala univ.
W. har även varit
verksam inom
kristliga studentrörelsen
och i det ekumeniska
arbetet. Han har bl. a.
utg. ”Birgittastudier”,
1 (1911), ”Den
svenska kyrkans utveckling
från S :t Bernhards
tidevarv till
Innocen-tius HI:s” (1915),
”Reformationens
genombrottsår i Sverige”
(1918), ”Den kinesiska odlingens huvudepoker”
(1929), ”Uppsala möte och dess betydelse” (1943)
och ”Erik den helige och hans tid” (i ”Erik den
helige”, utg. av B. Thordeman, 1954).
Vestmanlands Läns Tidning, tidning i
Västerås, började utges som veckotidning 1831, blev
halvveckotidning 1862, utgavs 1883—1918 3 ggr
i veckan, daglig sedan 1919; organ för
Folkpartiet. Red. var 1898—1948 Anders Pers, som
efterträddes av sonen fil. kand. Anders Yngve Pers
(f. 1902).
Ve’stmannaeyjar [-åiar], en grupp av 14 små
klippöar utanför Islands sydkust, uppbyggda av
vulkanisk tuff. På den största ön, Heimaey,
ligger staden Vestmannaeyja (3,884 inv.,
1952).
Westmeath [æe’stmib], irl. Jarmhidhe, grevsk.
i n. v. delen av prov. Leinster, Irländska
republiken; 1,763 km2, c:a 55,000 inv.; huvudstad:
Mul-lingar. Jordbruk, boskapsskötsel.
Westminster [<oe’s(t)minsta], stadsdel
(met-ropolitan borough) i London (se d. o. med karta).
Westminster Abbey [coe’s(t)minstar ä’bi], se
London, sp. 948 jämte bild å sp. 949, samt bild
4 å pl. vid Engelsk konst.
Westminster Bank Ltd [<oe’s (t)minsta bä’nk
li’mitidl, London, grundades 1834. W., som
inräknas bland ”de fem stora” bland de engelska
bankerna, har ett stort filialnät över hela
Storbritannien samt filialbank i Frankrike och
Belgien, Westminster Foreign Bank Ltd.
Westminster Hall [æe’s(t)minsta hå’l],
medeltida byggnad i London, sammanbyggd med
par-lamentshuset, fordom använd för
rättsförhand-lingar.
Westminsterkonfessionen [<oe’s(t)minsta-]
(eng. The Westminster Confession of Faith),
reformert trosbekännelse, som utarbetades av
West-minstersynoden (1643—49) och fullbordades 1646.
W., som omfattar 31 kapitel, ansluter sig
närmast till federalteologien. W. godkändes (med en
del uteslutningar) av engelska parlamentet 1648
och blev genom beslut av Skottlands kyrkomöte
(1647) och parlament (1649) skotska kyrkans
officiella trosbekännelse.
Westminster School [coe’s(t)minsta skö’l], eg.
Saint Peter’s College, engelsk public school i
London. Skolan räknar anor från tidig medeltid men
ombildades av drottning Elisabet (1561) och har
sedan stått i jämbredd med Eton och Winchester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
