Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vete - Vete(gall)myggan - Vetegroddolja - Vetemjöl - Vetenskap - Vetenskapsakademien, Kungl. svenska (KVA)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
215
V ete (gal!) my g gan—V etenskapsakademien
216
och Sydamerika samt delar av Sydafrika och
Australien; T. turgidum (tjockvete), odlas
på enstaka ställen inom durum-v.s
utbredningsområde; T. polonicum (polskt v.), på enstaka
ställen vid Medelhavet. 42-kromosomiga: T. vulgäre
(vanligt v.), överallt i tempererade och
subtropiska zonerna; T. compactum (k u b b v e t e),
på enstaka platser inom v:s hela odlingsområde;
T. spelta (spel t), i Sydtyskland, n. Schweiz och
s. Belgien. Av v.-arterna är det i första hand T.
vulgäre, som kommit till användning. Därefter i
betydelse kommer T. durum, under det att de
övriga spela en jämförelsevis ringa roll. —
V.-arterna skilja sig från varandra i plantans och
kornets storlek, axets och skärmfjällets form
m. m. De ursprungliga arterna äro de
14-kro-mosomiga. De nuv. arternas utdifferentiering är
dock ej fullt klarlagd. Genom korsning mellan
T. durum (28 kromosomer) och Aegilops ovala
Odlingsareal och skörd av vete 1952 i de
viktigaste vete producerande länderna1).
Länder Areal i 1,ooo-tal har Skörd i 1,ooo-tal ton
Förenta staterna ............ 28,492 35,334
Canada ....................... 10,520 18,722
Frankrike .................... 4,287 8,398
Italien ....................... 4,684 7,792
Turkiet ....................... 5,45° 6,500
Argentina ................ 6,000 6,000
Indiska unionen .......... 9,403 5,861
Australiska förbundet .. 4,090 4,894
Spanien ....................... 4,300 4,085
Pakistan ...................... 4,135______3,109
*) Motsv. siffror för Sverige äro 332, resp. 783.
(28 kromosomer) ha Tschermak och Bleier
lyckats framställa 42-kromosomiga typer, som stå
T. vulgäre mycket nära.
V., som är en uråldrig kulturväxt, har enl.
nyare forskningsresultat uppkommit i Mindre
Asien. I Sverige har man funnit v., härstammande
från början av yngre stenåldern (3,000 år f. Kr.).
Odlingen synes emellertid senare endast ha haft
en ganska blygsam omfattning ända in i
1800-talet. Vid dess början odlades i Sverige c:a 14,000
har v., 1900 c:a 75,000 har och 1952 c:a 330,000
har. Vårvetearealen har företett den starkaste
ökningen. Av ovannämnda arealer utgjordes 1900
c:a 6,000 och 1952 172,000 har av vår-v.
Medelskörden utgjorde 1952 i Sverige för höst-v. 28,5
och för vår-v. 18,9 dt per har.
Med hänsyn till odlingssättet delas v. i h ö s
t-och vårvete. Höst-v. måste i mots. till vår-v.
sås på hösten och genomgå en kallperiod på
tuv-stadiet, för att det skall skjuta strå. Höst-v. är
till gengäld betydligt mera vinterhärdigt än
vår-v. I de varma delarna av den tempererade zonen
odlas även ”växel”-v., som kan odlas både som
höst-v. och som vår-v. Det enda i Sverige
förekommande v., T. vulgäre, fordrar i allm. en
jämförelsevis god och välgödslad jord, som ej
får vara alltför lätt. Höst-v. är företrätt
huvudsakl. i trakter med täml. riklig nederbörd och ej
alltför kalla vintrar. Det uthärdar utan snötäcke
15—-250 frost. Vår-v :s viktigaste
produktionsom
råden äro de kontinentala områdena med stränga
vintrar och torra somrar.
V.-kornet (kärnan) utgöres till allra största
delen av stärkelse, som ligger i det inre av kornet
och omges av ett lager äggviterika ”gluten”-celler.
Efter kärnans sammansättning skiljer man mellan
hårda och mjuka v. De hårda äro mera
glu-tenrika, och i sin typiska form ha de ”glasiga”,
d. v. s. halvt genomlysande korn, under det att
de mjuka v. äro glutenfattiga och ha ”mjöliga”
korn. Hårt v. ger det bästa mjölet för bakning.
Bland vulgare-v. är i allm. vår-v. överlägset
höst-v. i hårdhet och bakningskvalitet. Inom de
områden, där huvudsakl. höst-v. odlas, är det därför
nödvändigt att införa en större el. mindre
kvantitet vår-v. för att genom inblandning
åstadkomma ett bakningsdugligt mjöl.
V. är det växtslag, där förädlingsarbetet vunnit
de största framgångarna. Från 1890 har det
lyckats svenska förädlare att genom korsning
åstadkomma nya vinterhärdiga sorter med hög
avkastning. Samtidigt har det varit möjligt att öka v:s
motståndskraft mot några av dess mest
besvärande sjukdomar. Under de senaste åren har även ett
intensivt arbete nedlagts på att förbättra
kvaliteten hos inhemska v. Detta har också redan
resulterat i att vårt inhemska v. under normala år kan
ge ett bakningsdugligt mjöl med inblandning av
endast en obetydlighet importerat vår-v.
(kanadensiskt vår-v.). Sverige är nu också
självförsörjande i fråga om brödsädesproduktionen och
har vissa år t. o. m. ett icke obetydligt överskott
tillgängligt för export. Jfr Bakningsförmåga,
Mjöl och Spannmålsreglering.
Vete(gall)myggan, Contarinia trltici, en till
gallmyggorna hörande art, sedan gammalt känd
som ett svårt skadedjur på vete. V., som är 1—2
mm lång, till färgen gul, lägger sina små gråvita
ägg gruppvis i veteblommorna. Larverna förtära
senare de unga fruktämnena, varigenom småaxen
bli mjuka och tomma, tidigt vitnande. De
fullväxta, 2—3 mm långa, gulaktiga larverna bege sig
ned i jorden, där de övervintra, inspunna i en
liten, nästan klotrund kokong. Förpuppningen sker
först följ. vår. — Utom av denna art, som kallas
gula v., skadas vetet även av röda v.,
Clino-diplosis mosellana, som är något större och till
färgen orangeröd.
Vetegroddolja, ur vetegroddar erhållen olja
med hög halt av vitamin E.
Vetemjöl, se Mjöl.
Vetenskap, systematiskt vetande. Urspr.
förelåg en enda, i möjligaste mån alltomfattande v.,
filosofien, men med växlande vetande blev en
dylik enhet omöjlig, varför en mängd
specialvetenskaper föreligga, som skilja sig med
hänsyn till såväl ämne som metod.
V etenskapsakademien, Kungl. svenska
V., förk. KVA, har till uppgift att främja
vetenskaperna, företrädesvis matematik och
naturvetenskap, och verkar härför huvudsakligen
genom vetenskapliga inst., genom utgivande av
vetenskapliga skrifter och genom utdelande av
understöd och belöningar åt förtjänta forskare och
förf. V. består av högst 140, minst 108 svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
