Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetlanda (Hvetlanda) - Vetlanda järnvägar - Vet. med. dr - Veto - Vette (jakt) - Vette (storkommun) - Vette härad - Wetter, 1. Folke - Wetter, 2. Gillis - Wetter, 3. Erik - Wetterbergh, Carl Anton (Onkel Adam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetlanda järnvägar—Wetterbergh
223
av östrahäradsmästaren Ludvig Frid. Altartavlan
är målad av J. G. Sandberg 1816. Krematoriet,
av tegel och det första i länet, blev färdigt 1936.
I Apoteksparken ligger tingshuset. Bygdens
kulturminnen bevaras i Fornparken av
fornminnesföreningen Njudung (hembygdsmuseum med bl. a.
storbondegård, marknadsbod samt ”Boltastugan”.
en av de äldsta ryggåsstugorna från
stadsområ-det).
V. är nu i första hand industristad. 1950
fun-nos 55 industriella anläggningar med
sammanlagt 1,168 arb. Trävaruhanteringen dominerar.
Bland större företag märkas Vetlanda
tändsticksfabrik (ägare Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriks ab., Jönköping; 234 arb.), förenad med
bobinfabrik, Vetlanda ullspinneri ab. (100 arb.),
ab. Egna hem Vetlandahus och ab. Åsedahus.
F. ö. märkas gjuteri- och maskinfabrik,
mekaniska verkstäder, 2 skofabriker, 14 snickeri- och
möbelfabriker m. m. V. har samrealskola,
sjukstuga och kronikerhem samt epidemisjukhus. I
V. utges Vetlanda-Posten (3 ggr i veckan). V.
bildar tills. m. del av Vetlanda landskommun ett
pastorat i östra härads kontrakt av Växjö stift;
V. tillhör Njudungs domsaga. — Litt.:
”Jönköping, Huskvarna, ..., V., Sävsjö” (i ”Svenska
stadsmonografier”, 1950).
2) Landskommun i östra hd i mell. Småland,
i Jönköpings län, omfattande del av förutvarande
Vetlanda sn, Bäckseda och Näsby socknar; 187,87
km2; 2,823 inv. (1955). V. ligger i en skogrik,
starkt kuperad trakt och genomflytes av Emån.
I stationssamhället Ekenässj ön (601 inv.
1951) vid järnvägen Kalmar—Nässjö finnas
glasbruk, tillhörigt Ekenäs bruks ab., m. fl.
industrier.
Vetlanda järnvägar, från Sävsjö över
Vetlanda till Målilla, ha o,8#i m spårvidd. Sträckan
Sävsjö—Vetlanda, 30 km, öppnades för trafik
1884 och 1885, Vetlanda—Målilla, 50 km, 1906.
V. förstatligades 1946.
Vet. med. dr, förk. för veterinärmedicine
doktor (se Veterinärhögskolan).
Ve’to, lat., ”jag förbjuder”, hos romarna
beteckning för den makt tribuni plebis hade att
förbjuda ämbetsåtgärder. Uttrycket har sedermera
upptagits som teknisk term för den vissa
myndigheter tillkommande rätten att fullständigt (a
b-s o 1 u t v.) el. till en tid (s u s p e n s i v t v.)
göra annan myndighets beslut kraftlösa. I främsta
rummet brukas det om sådan rätt för regering
gentemot folkrepresentation. Jfr Liberum veto
och Lokalt veto.
Vette, sjöfågelsbulvan, som utlägges på
vattnet för att locka simfåglar att slå ned (”fälla”).
V. utgöres antingen av uppstoppade fåglar el.
målade fågelbilder i trä. I Sverige jagas med v.
mest ej der, alfågel, knipa, skrake och svärta.
Vette, storkommun i Norrvikens domsaga,
Bohuslän, bestående av socknarna Skee (med
Björ-neröds och Krokens municipalsamhällen),
Näsinge, Lommeland och Högdal; 407,56 km2; 5,771
inv. (i955)-
Vette härad, det nordligaste i Bohuslän,
be
224
gränsat mot Norge av Singlefjord, Svinesund och
Idefjorden, består av kommunerna Tjärnö, Skee,
Näsinge, Högdal och Lommeland. V. tillhör
Norrvikens fögderi och domsaga (tingsställe:
Strömstad).
Wetter. 1) Folke Gustaf P:son W., jurist
(f. 1883 3O/io), son till G. Albert Petersson, jur.
kand. 1904, doc. i straffrätt 1907, prof. 1913—
48, allt i Uppsala. W. har biträtt i Justitiedep.
vid utarbetande av en mångfald straffrättsliga
lagar, var led. av straffrättskommittén 1937—42
och av strafflagberedningen 1938—39. Han har
bl. a. utg. ”Den villkorliga domen” (1912),
”Grundlinjer till föreläsningar över straffrättens
allmänna del”, 1 (1923), ”Ämbetsstraffen i ny
lagstiftning” (i Uppsala univ:s årsskrift, 1943:3)
och ”Ärekränkning mot kollektiva enheter” (i
”Festskrift tillägnad B. Ekeberg”, 1950).
2) Gillis Albert P:son W., den föreg:s
bror, teolog och religionshistoriker (1887—1926),
teol. kand, i Uppsala 1909, disputerade för
docentur i teologiska fakulteten 1913, doc. i
exe-getik 1914, därjämte i religionshistoria 1916, teol.
dr 1921, teol. heders-dr i Köpenhamn 1918, prof.
i exegetik i Uppsala 1923. Huvudföremål för
W:s studier var urkristendomens förhållande till
hellenismens mystik och kultfromhet. Bland hans
talrika arbeten må som de viktigaste nämnas ”Der
Sohn Gottes” (1916) och ”Altchristliche
Liturgien” (2 bd, 1921—22) samt de
populärvetenskapliga skrifterna ”Det romerska världsväldets
religioner” (1918) och ”Kristendomen och
helle-nismen” (1923).
3) Sten Erik P:son W., de föreg:s bror,
sjö-militär, rederi- och industriman (f. 1889 V4),
officer 1908, kommendörkapten i flottans reserv
1931, konteramiral i reserven 1943. 1919—25 var
han flaggadjutant i chefens för kustflottan stab
och gjorde därvid betydande insatser vid
utnyttjandet av lärdomarna från 1 :a världskriget.
Samtidigt var han lärare i sjökrigskonst vid
Sjökrigsskolan och Krigshögsk. Han tog avsked
1929 och var 1931—51 chef för Svenska
Orient-linjen, som under hans ledning betydligt
utvecklades. W. blev därjämte efter hand led. av styr,
för flera av Broströmkoncernens rederier (intill
1953), Svenska kullagerfabriken (v. ordf, sedan
1954), ab. Bofors (ordf, sedan 1946) m. fl.
1943 återgick W. för en tid till militärtjänsten
och var 1943—45 tjänsteförrättande chef för
Marinförvaltningen, som under hans chefskap i
viss utsträckning omorganiserades. Led. av F. K.
(Folkpartiet) 1945—47. Kabinettskammarherre
1951, 1 :e hovmarskalk 1952.
Wetterbergh, Carl Anton, författare
under namnet Onkel Adam (1804—89). Han
blev med. lic. 1834 och kir. mag. 1835, var 1837
—46 regementsläkare i Östersund, 1846—48
läkare i Stockholm och 1848—74 bosatt i
Östergötland som regementsläkare och fältläkare vid
Ändra militärdistriktet. — W. bidrog 1832 och
från 1840 till Stockholmspressen med berättelser,
som sedan utgåvos i bokform
(”Genremålningar”, 1842, ”De fyra signaturerna”, 1843, m. fl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
