Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weygand, Max - Weymouth (and Melcombe Regis) - Weymuthtall, white pine - Weyse, Christoph Ernst Frederick - Vezir - Wezäta-Melins ab. - Wharton, Edith - Wheatley, Dennis - Wheatstones brygga - Wheeling - Whigs - Whip - Whippet - Whipple, George - Whisky, visky - Whist - Whistler, James Mac Neill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
229
W eymouth—Whistler
230
dare av krigsakad. (krigshögsk.) i Paris, 1930—
31 chef för generalstaben och 1931—35
vicepresident i högsta krigsrådet, generalinspektör för
armén och därmed designerad överbefälhavare
för armén. W. kom åter i tjänst i febr. 1939
med uppdrag att i Syrien organisera den s. k.
Orientarmén. Inför det hotande sammanbrottet i
Frankrike på våren 1940 utsågs han 18/s till
överbefälhavare efter Gamelin. De styrkor, som
stodo till hans förfogande, vöro dock alltför små,
och han lyckades icke hejda tyskarna i den s. k.
Weygandlinjen, i höjd med Somme och Aisne.
W. stödde Pétains krav på vapenstillestånd och
var 17/«—5/g 1940 försvarsminister i dennes
regeringar. Han var sept. 1940—nov. 1941
Vichy-regeringens generaldelegat i Nordafrika och
överbefälhavare för
de franska trupperna
där, från 1941 tillika
generalguvernör i
Algeriet. Från dessa
poster avsattes han
efter tysk påtryckning.
Vid tyskarnas
ockupation av
Vichy-Frank-rike i nov. 1942
häktades W. och fördes
till Tyskland. Efter
krigets slut ställdes
han inför rätta för
medverkan i
kapitulationen och i Pétains
ministärer men erhöll upprättelse i maj 1948. —
W. blev 1931 led. av Franska akad.
Weymouth [coéi’mat>], off. W. and M e
1-combe Regis, hamnstad i Dorsetshire, på
Englands sydkust, vid W. bay, innanför
Portland Isie; c:a 37,000 inv. överfartsort till
Kanalöarna; mycket besökt badort.
Weymuthtall [<oéi’mab-], w h i t e p i n e, bot.,
se Tall.
Weyse [våi’sa], Christoph Ernst
Freder i k, dansk tonsättare (1774—1842). Han blev
1805 organist vid Vor Frue kirke i Köpenhamn.
Av W:s sångspel har ”Et eventyr i Rosenborg
have” längst hållit sig kvar på repertoaren. W:s
huvudverk är hans mer än 100 ”Romancer og
sange”.
Vezir, dets. som vesir (se d. o.).
Wezäta-Melins ab., Göteborg, driver tills. m.
syster företaget Wezäta a b.
beställningstryc-keri och förlagsrörelse samt framställer artiklar
för bok- och pappershandeln, biblar och
psalmböcker. Vid W. tillverkas dessutom majblomman
och bindas alla televerkets abonnentkataloger.
Antal anställda c:a 600.
Wharton [æåtn], Edith Newbold Jones,
amerikansk författarinna (1862—1937). Lärjunge
till Henry James, skildrar hon gäma
motsättningen mellan amerikanskt och europeiskt själsliv med
realism, fin psykologi och livfull,
impressionistisk stil. Av hennes många romaner och
noveller må nämnas ”The house of mirth” (1905).
Wheatley [æi’tli], Dennis, engelsk
förfat
tare (f. 1897). W. debuterade 1933 med ”The
forbidden territory” och vann snabbt
popularitet som äventyrsförf.
Wheatstones brygga [æi’tstans], se
Elektriska mätinstrument, sp. 497 f.
Wheeling [coi’liQ], stad i West Virginia,
U.S.A., vid Ohio, i statens nordligaste del, c:a
60,000 inv. Mångsidig industri. I
omgivningarna stora kolfält.
Whigs [<oi’gz], eng. 1) Se Tories. — 2) Se
Demokrater.
Whip [æi’p], se Inpiskare.
Whippet [<oi’pit], zool., se Hundraser, sp. 568
och bild 59.
Whipple [<oi’pl], George Hoyt, amerikansk
patolog (f. 1878), prof. i patologi vid univ. i
Rochester sedan 1921. W. erhöll 1934 tills. m.
G. R. Minot och W.
P. Murphy
Nobelpriset i fysiologi och
medicin för sina
epokgörande undersökningar över
blodnybildningen, vilka framför
allt lett till att den
perniciösa anemiens
natur klarlagts och till
införandet av
leverterapien för dess
bekämpande.
Whisky [æi’ski],
eng., visky, ett
slags brännvin,
till
verkat i Skottland, Irland och Nordamerika
mest på korn och råg. W. (särsk. skotsk
w.) har säregen röksmak, som bibringas genom
maltens torkning i rök, samt en karakteristisk
gul färg, som uppstår vid långvarig lagring på
ekfat.
Whist [(oi’st], eng., i sv. stavning även vist,
kortspel av engelskt ursprung, omnämnt redan
1621, under 1800-talet noga kodifierat och i de
anglosaxiska länderna det mest gängse kortspelet,
intill dess det på 1890-talet överflyglades av
bridge, som i sina huvuddrag bygger på w. Ang.
spelets regler se E. Werner och T. Sandgren,
”Kortoxen” (2:a uppl. 1951).
Whistler [<oi’sla], James Abbot Mac
Nei 11, amerikansk-engelsk målare (1834—1903).
Han började 1855 studera målning och etsning i
Paris, där han slöt sig till den krets av
oppositionella, som betecknas av namnen
Fantin-La-tour, Legros och Manet. 1863 anordnades vid
sidan av den officiella utställningen en ”de
refuserades salong”, och där blev W:s ”Ung dam i
vitt” uppmärksammad och berömd. S. å. flyttade
W. till London. Han utställde där bl. a.
damporträtt med stark dragning åt japanism. Vid
övergången till 1870-talet följde hans båda mest
ryktbara verk, porträtten av W :s moder och av
Carlyle (museet i Glasgow). Till detta skede hör
även en följd stämningar från Thames, dels i
etsning, dels i akvarell och olja. Dessa kallades
i utställningskatalogerna ”symfoni i blått och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
