Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wien - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Wien
260
Parti av hamnen vid Donaukanalen.
också av olika stilar påverkad arkitektur
(”ring-gatsstil”) från 1800-talets sista årtionden. Utanför
Gürtel-gatorna och Donaukanalen utbreder sig en
krans av förorter. Den mest centralt belägna är
den stadsmässigt bebyggda Leopoldstadt på den
avlånga ön mellan Donau och Donaukanalen; i
stadsdelen, som före 1938 hade starkt judeinslag,
märkas stora bangårdar och den vidsträckta
parken Augarten, anlagd 1650, med palats och
porslinsfabrik. Hela Donau-stranden kantas här av
kajer och magasin. Från den med
Tegetthoff-Denkmal prydda centralplatsen Praterstern
utstråla åt alla håll gator, av vilka den till Innere Stadt
ledande Praterstrasse är en av W:s vackraste,
öns s. ö. del upptages av den forna kejserliga
djurparken Pratern (av lat. pratum, äng; 8 km2)
och genomdrages av den 4 km långa, snörräta
Hauptallee. Praterns främre del är sedan
gammalt nöjesfält. I fortsättningen ligga mässhallar,
travbana och stadion, byggd 1929—31 och
rymmande 60,000 åskådare. Praterns s. ö. del är
alltjämt naturpark. — Is. och vid foten av
Laaer-berg ligger den 2 km2 stora centralkyrkogården.
De vidsträckta stadsdelarna v. om Gürtel äro i
allm. enformiga industri- och arbetarkvarter.
Under mellankrigstiden lät staden här uppföra stora,
hygieniska bostadskomplex, ss. det 1 km långa
Karl Marx Hof. Här märkes också
Türken-schanzpark, W:s största folkpark, i engelsk stil.
I s. v. ligga det ståtliga sommarpalatset
Schön-brunn (se d. o.) och stora villaområden (Penzing,
Hietzing, S:t Veit, Lainz). Längre bort och vid
den lilla Wienfluss utbreder sig den vidsträckta
Tiergarten. N. därom ligga stora sjukhus,
försörjningsinrättningar, kaserner m. m.
Förortsbe-byggelsen tränger långt upp i den natursköna
Wie-nerwalds dalar, särsk. utmed Wienfluss. N. om
Donau utbreder sig den vidsträckta stadsdelen
Flo-ridsdorf, som med sina gamla byar ännu har en
lantlig prägel men också hyser fabriker och
nyuppförda kommunala hyreshus. Här ligger Aspern
med flygfält. Bland de yttre förorterna märkas
de livligt besökta vinodlarbyarna, i v. Grinzing,
Heiligenstadt och Nussdorf, i s. Mauer,
Percht-oldsdorf, Gumpoldskirchen, Baden m. fl.,
flyg
platsen Schwechat i s. ö. och badorter, ss. Lobau
vid Donau och Baden i s.
I s. v. delen av Innere Stadt ligger Hofburg.
Som habsburgarnas residens har det tillbyggts
och omgestaltats i 6 årh. och framstår nu som
ett väldigt komplex av byggnader i olika stilar,
omgivet i v. och s. av trädgårdsanläggningar.
Äldst äro byggnaderna vid Schweizerhof;
borgkapellet nämnes vid 1200-talets slut men
ombyggdes i gotik under 1400-talet; fasaden åt s. v.
ombyggdes 1536—52 och har en vacker
renässansportal. Häromkring utbreda sig de yngre
byggnaderna. tillhörande Alte Burg (Gamla hovborgen).
Fasaden åt Michaelplatz i n. ombyggdes 1889—•
93. Amalienhof i n. v. är uppfört under
senrenässansen. I n. ö. ligger den berömda spanska
ridskolan. I Gamla hovborgen finnas f. ö. den stora
festsalen samt andra praktrum jämte lokaler för
Weltliche Schatzkammer och Geistliche
Schatz-kammer. Av Neue Burg (Nya hovborgen; 1881
—1914) blev blott den s. ö. flygeln färdig (i
praktfull barock). W: s mest betydande kyrka och ett
av Mellaneuropas vackraste gotiska
byggnadsmin-nesmärken är S :t Stephanskirche i centrum av
Innere Stadt, vilken började uppföras under
senro-mansk tid men på 1300-talet ombyggdes i ståtlig
gotik. Bland monumenten märkas Fredrik III:s
marmorsarkofag efter utkast av N. v. Leyden,
fullbordad 1513. Av de två sidotornen mäter det
på s. sidan (färdigt 1433, ombyggt på 1860-talet)
136 m i höjd. Under kyrkan ligga det hertigliga
gravvalvet samt vidsträckta katakomber. Under
de sista krigshandlingarna 8/4—13/4 1945 råkade
domens trätakstolar i brand, varvid taket störtade
in; långhusets valv höllo stånd, medan valven i
mellersta koret och apostlakoret genomslogos.
Elden spred sig därigenom i kyrkans inre och
förintade bl. a. den berömda gotiska korstolen (W.
Rollinger, 1476—86) och barockorgeln.
Reparationsarbetena, som ännu pågå, hade 1948 nått så
långt, att kyrkan kunde återinvigas. Bl. a. har
kyrkan fått nytt tak på ståltakstolar. — Bland
stadens många övriga kyrkor märkes framför allt
den på andra sidan Ringen vid Karlsplatz belägna,
åt den helige Karl Borromaeus invigda
Karlskir-che, en av barockstilens ståtligaste skapelser. W:s
vackraste barockpalats är Winterpalast des
Prin-zen Eugen ö. om Neuer Markt, vilket
fullbordades av J. L. v. Hildebrandt 1724 (nu
Bundesminis-terium für Finanzen). På ömse sidor om
Hof-burgkomplexet ligga Staatsoper från 1860-talet
av van der Nüll och v. Siccardsburg samt
Burg-theater från 1880-talet efter planer av G. Semper
och K. v. Hasenauer.
W., som har jämförelsevis få byggnadsminnen
kvar från medeltiden, äger en stark prägel av
barock men också av 1800-talets reproduktionsstilar.
Dessa göra sig särskilt gällande i de monumentala
byggnaderna vid Ringen. I n. ligger den stora
univ.-byggnaden, uppförd 1873—84 i italiensk
högrenässans av H. v. Ferstel. Vid Rathausplatz
ligger det nya rådhuset, en av nygotikens
förnämsta skapelser av F. v. Schmidt (tornet 98 m
högt) med Historisches Museum der Stadt Wien.
I Rathauspark finnas talrika minnesstoder över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
