Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villands domsaga - Villands härad - Villands kontrakt - Villanell - Villanovakultur - Villa Rica - Villberga - Villebråd - Villefranche - Villehardouin, Geoffroi de - Villèle, Joseph de - Willem - Willemit - Willemstad - Villeneuve-lès-Avignon - Willers, Uno - Willesden - Villeurbanne - William - William-Olsson, 1. Tage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
309
Villands domsaga—William-Olsson
310
Villands domsaga, se Villands härad.
Villands härad, i Kristianstads län, utmed
ble-kingegränsen och Hanöbukten, består av Åhus
köping och socknarna Rinkaby, Gustav Adolf,
Nosaby, Fjälkinge, Nymö, Trolle-Lj ungby,
Gua-löv, Kiaby, Ivö, Ivetofta med Bromölla köping,
Näsum, Vånga, Oppmanna, österslöv och
Fjälke-stad. V. utgör en domsaga med tingsställe i
Kristianstad samt tillhör Kristianstads fögderi.
Villands kontrakt, i Lunds stift, består av
följ. 12 pastorat: Kristianstads Heliga
Trefaldighet; Ivetofta; Trolle-Ljungby och Gualöv;
Åhus; Gustav Adolf och Rinkaby; Nosaby;
Oppmanna och Vånga; Fjälkinge och Nymö;
Fjälke-stad; Österslöv; Ivö och Kiaby samt Näsum.
Villane’ll. i) (Metr.) Urspr. fransk versform
från 1500-talet, består av fem treversiga strofer
och en fyrversig slutstrof med rimflätningen
aba, aba ... abaa. Åtta verser, däribland de två
sista, innehålla omkväden från första och tredje
versen.
2) (Mus.) En under 1500-talet vanlig italiensk
gatvisa, som ej sällan upptogs till konstnärlig
behandling av dåtidens kompositörer.
Villanovakultur [-nå’va-], se Italien, sp. 242.
Villa Rica [coi’ja ri’ka], stad i Paraguay, 130
km ö. s. ö. om Asuncion; c:a 32,000 inv. V. är
landets näst största stad; betydande handel med
matte och tobak; sockerbruk m. m.
Villberga, sn i Uppsala län, Trögds hd, på
Mälarslätten, ö. om Enköping; 27,28 km2, 963
inv. (1955). 1,957 har åker. Egendom: Högby.
Vid Västeråsbanan Grillby, municipalsamhälle
1919—51. Kyrkan är från 1200-talet. Ingår i
V., Hacksta och Löts pastorat i Ärkestiftet,
Trögds kontrakt. Tillhör storkommunen Norra
Trögd.
Villebråd, jaktv. Vad som enl. svensk jakträtt
skall anses som v. anges ej direkt i lagen. Till
v. hänföres dock vanl. vilda däggdjur och fåglar
med undantag av dem, som från jakt- och
jakt-vårdssynpunkt äro alldeles indifferenta, t. ex.
lämlar, sorkar. Jfr Jakt.
Villefranche [vilfrä’/], stad i dep.
Alpes-Ma-ritimes, s. Frankrike, vid Medelhavet, närmast
ö. om Nizza (se färgkarta vid Monaco), 4,407
inv. (1946). Målerisk stad med 1700-talsprägel;
örlogshamn.
Villehardouin [vilaardcoa’], Geoffroi de,
fransk krönikeskrivare (omkr. 1165—1213). V.
deltog i fjärde korståget, som han skildrat i
”Histoire de la conqueste de Constantinople”.
Arbetet har stort värde, och V:s betydelse ligger
däri, att han är den förste i Frankrike, som
ersatt rimkrönika och övers, från latinet med
självständig skildring av upplevda tilldragelser. Uppl.
av N. de Wailly 1872, sedan flera nya uppl.
Villèle [vilä’l], Jean Baptiste Séraphin J
o-seph de, greve, fransk statsman (1773—1854),
först sjömilitär, sedan jordbrukare. V. anslöt
sig 1814 med iver till Bourbonerna. Deputerad
fr. o. m. 1815 och minister 1820, blev han 1822
konseljpresident och finansminister. Genom kriget
i Spanien 1823 återtog Frankrike sin plats bland
stormakterna. De forna franska emigranternas
anspråk tillfredsställdes genom att de erhöllo ett
skadestånd på 1 milliard frcs för sina
godsförluster. V:s ställning undergrävdes dock
småningom dels genom den katoliserande riktning,
som befrämjades av konung Karl X, dels genom
den allt hänsynslösare presspropaganda, som endast
skärptes genom V :s försök att bekämpa den
medelst censur. Efter att förgäves genom nya
val ha sökt stöd för en lag om fideikommiss,
varmed V. ville befästa jordbrukaradelns
ställning, avgick han i jan. 1828.
Willem, holländsk form för Vilhelm.
Willemit, hexagonalt kristalliserande
zinkorto-silikat (Zn2SiO4). Hårdhet 5,5, spec. v. c:a 4,1.
Färg vit el. gulbrun i olika nyanser. I Europa
förekommer w. bl. a. tills. m. galmeja
(zink-karbonat) vid Altenberg (Aachen). Rikligast
påträffas w. vid Mine Hill och Stirling Hill (New
Jersey). W. från dessa fyndorter är rik på
mangan (t r o o s t i t).
Wfllemstad [-stat], huvudstad i nederländska
kolonien Curaqao (se d. o.).
Villeneuve-lès-Avignon [vilnö’v-läz-avinjä’],
stad i dep. Gard i s. Frankrike vid Rhöne,
mittemot Avignon; 4,399 inv. (1946). V. har
åtskilliga medeltida byggnader, huvudsakl. från
1300-talet, ss. kyrkan Saint-Pons, Fort
Saint-André samt rester av ett stort chartreusekloster.
Willers, Uno Erik Wilhelm, biblioteksman (f.
1911 3O/io), fil. lic. 1939, fil. dr 1945, doc. i
historia vid
Stockholms högsk. 1945—
50; föreståndare för
Svenska akad:s
Nobelbibi. 1946—50,
kansliråd och chef för
Ut-rikesdep:s arkiv 1950
—52, riksbibliotekarie
sedan 1952; sekr. i
Svenska akad:s
Nobelkommitté sedan 1947.
W., som 1945—50
var red. för
Person-historisk tidskr., har
utg. bl. a. ”Tysklands
sammanbrott 1918”
(1944), ”Xavier Marmier och Sverige” (1949)
och ”Pär Lagerkvists bibliografi” (1951).
Willesden [<oi’lzdan], v. förstad till London
inom grevskapet Middlesex; c:a 180,000 inv.
Stora järnvägsverkstäder.
Villeurbanne [vijörba’n], stad i dep. Rhöne,
Frankrike, ö. förstad till Lyon; c:a 82,000 inv.
Mekanisk, kemisk och sidenindustri.
William [<oi’ljam], eng., Vilhelm.
William-O Isson. 1) Carl Martin Tage W.,
arkitekt (f. 1888 8/«). W. har huvudsakl. ägnat
sig åt stadsplanering, var 1931—38 speciallärare i
stadsbyggnad vid Tekniska högsk. i Stockholm
och 1943—53 stadsplanechef i Göteborg. W. var
1931—35 arkitekt för’ ombyggnaden av området
vid Slussen och för tunnelbanestationerna vid den
första spårvägstunneln genom Södermalm i
Stockholm. Han angrep under denna tid i debatt och
projekt energiskt huvudstadens stadsplaneproblem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
