Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villmanstrand - Villnäs - Vllon, François (Montcorbier des Loges) - villon, Jacques (Gaston Duchamps) - Villstad - Willstätter, Richard - Willumsen, Jens Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
315
Villnäs—Willumsen
316
ceum och samskola, bägge finskspråkiga. V. var
tidigare en viktig garnisonsort. — V. intogs av
ryssarna 1741, sedan de besegrat en svensk
truppstyrka under general Wrangel.
Villnäs, kommun i Finland, se Askainen.
Villon [vijä’], Franqois, fransk skald (1431
—omkr. 1468 enl. Champion). V. hette eg. M o n
t-co r b i e r (des Loges) men adopterades av
sin morbror mäster G u i 11 a u m e V., kaplan och
prof. vid Parisuniv., där V. själv fick ett
magisterdiplom 1452. Men i stället för att fortsätta med
teologiska studier kastade sig V. in i det
lössläpp-ta nöjeslivet i Paris; bland landsknektar och
gycklare, tjuvar och skökor sökte han som många
andra urspårade studenter sitt umgänge. Ett dråp
på en präst för en glädjeflickas skull åsamkade
V. några månaders fängelse (1455), och en
lyckad plundring av teologiska fakultetens kassa
tvang honom att lämna Paris. Han gjorde upp
sin räkning i ett satiriskt testamente på vers,
”Lays” (1456; V:s ”lilla testamente”). Åren 1456
—61 tillbragte han på strövtåg i Loirelandskapen
som medlem av ett beryktat tjuvband, ”les
Coquil-lards”, på vars speciella ”jargon” han skrev ett
flertal nu delvis obegripliga ballader. Från 1461
härstammar hans stora ”Testament” (sv. övers, av
A. Randel 1920; en handskrift i Kungl. bibi, i
Stockholm). S. å. delaktig av Ludvig XI:s
allmänna amnesti, återvände V. till Paris, där han
fortsatte sitt vilda liv och efter en ny blodig träta
dömdes till hängning. Han benådades emellertid
av Parisparlamentet 1463, och dödsstraffet
utbyttes mot tio års förvisning. Därmed försvinna hans
spår i arkiven.
V. har kallats ”Frankrikes förste möderne
skald”, men hans diktning, till omfånget föga
betydande bär i hög grad prägeln av medeltidens
upprörda avslutningsskede. Huvudverket är hans
”stora testamente”; till formen en balladsvit på
självsvåldiga vers, till innehållet en
patetisk-iro-nisk självrannsakan med satirisk samtidsrevy
liksom bildkonstens dödsdansmålningar. V. skiljer
sig från äldre medeltidsdiktare genom den
hänsynslösa subjektivism, varmed han bär till torgs
hela skalan av känslostämningar från yr
livsglädje till ångestfylld ruelse. — 1 :a uppl. av
V:s dikter utkom 1489 och följdes snabbt av
flera, till dess Marot på Frans I:s befallning
utgav en reviderad uppl.; bland nyare uppl.
märkas ”CEuvres complètes de F. V.” (1892; utg. av
A. Longnon, på vilken senare uppl. grundas
Long-nons och L. Foulets i ”Les classiques franqais
du moyen åge”, 1914) och ”Poésies. Avec une
chronique villonienne et des notes” (1945).
Litteraturen om V. är synnerligen rik; huvudarbetet
är P. Champion, ”F. V., sa vie et son temps”
(2:a uppl. 1933)-
Villon [vijå’], Jacques (eg. Gaston D
u-champs), fransk konstnär (f. 1875). V:s
måleri utformades till en början helt i kubisternas
anda, men snart avlägsnade han sig från den
syntetiska kubismen mot en mera subjektivt
expressiv art. I V:s verk komma en fin kalligrafisk
känsla och en stillsam suggestiv stämning till
uttryck. Till en början föga bemärkt, blev V. först
Jacques Villon: ”Big boy”, 1946.
omkr. 1940 på allvar uppmärksammad som en
viktig föreningslänk mellan kubism och surrealism,
och hans konst har för den yngre generationen
varit en viktig utgångspunkt. Knuten till Louvren,
utförde han under 1920—30-talen grafiska
tolkningar i färg efter bl.a. Picassos och Braques
verk. Dessutom har han arbetat som etsare i ett
maner, som tekniskt står den äldre
kopparsticks-traditionen mycket nära. — Litt.: Rene-Jean, ”J.
V.” (1945).
Villstad, kommun i Jönköpings län, Västbo hd,
kring Nissan; 163,97 km2, 3,818 inv. (1955).
Små-kuperad skogs- och mossmark med spridd
bebyggelse. 1,484 har åker. Vid Nissan S må 1
andsst e n a r (se d. o.) samt Skeppshults tråddrageri.
Kyrkan, uppf. 1793 är reparerad efter åskbrand
1910. Pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Wfllstätter [-/tätar], Richard Martin,
tysk-judisk kemist (1872—1942), prof. vid
tekniska högsk. i Zürich 1905, prof:s titel i Berlin
1912, ord. prof. i München 1916—25. W:s
tidigare arbeten beröra mest alkaloidernas
konstitution. Sin berömmelse vann han genom sina jämte
Stoll i Zürich utförda, epokgörande
undersökningar över klorofyllet och de gröna växtdelarnas
kolsyreassimilation. W. har vidare utrett
karoti-nets och flera andra viktiga växtfärgämnens
konstitution. Under senare delen av sitt liv ägnade
han sig huvudsakl. åt enzymkemin, varvid han
genom skickligt utnyttjande av olika
adsorptions-metoder lyckades framställa en serie
enzympreparat av hittills okänd renhet. W. erhöll 1915
Nobelpriset i kemi.
Wfllumsen [-om-], Jens Ferdinand,
dansk konstnär (f. 1863), var 1881-—84 elev vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
