Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Windsor, Edward - Vindspel - Vindstilla el. lugnt - Vindstyrka - Windthorst, Ludwig - Vindtunnel - Vindtyg - Windward Islands - Vindö - Vindöga - Vindögdhet - Wine, Maria - Vinet, Alexandre - Vineta - Vinfamiljen - Winfrid - Vinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vindspel—Vinga
343
tande resor. Han besteg vid faderns död i jan.
1936 tronen. Hans beslut att äkta en amerikansk,
två gånger frånskild dam, Mrs Wallis Simpson,
född Warfield (f. 1896), mötte starkt motstånd
från den konservativa engelska regeringen under
Baldwin, dominionregeringarna ocb den engelska
kyrkoledningen; W. ville ej ge vika och måste
då 10/n 1936 abdikera, varvid han erhöll titeln
hertig av W. Han bosatte sig i utlandet och gifte
sig 1937 med Mrs Simpson. 1940—45 var W.
generalguvernör över Bahamaöarna. Han utgav
1951 sina memoarer (sv. övers, s. å.).
Vindspel, se Spel.
Vindstilla el. lugnt, enl. internationell
överenskommelse beteckning för luftdrag el. vind
av svagare styrka än 1 knop (0,3 m per sek.).
Vindstyrka, meteor., se Vindskala.
Windthorst [vi’nthårst], L u d w i g, tysk
politiker (1812—91). W. fungerade 1851—53 och
1862—65 som stats- och justitieminister i
Hannover. Hans partikularistiska, stortyska
sympatier i förening med hans lågande nit för den
katolska kyrkan stämde honom fientligt mot
Bis-marck. Han blev också som medlem av
Nordtyska förbundets och senare Tyska rikets riksdag,
där han var centrumpartiets ledare, en av
kanslerns bittraste och oförsonligaste motståndare.
Vindtunnel, försöksanordning för
aerodyna-misk forskning, spec. inom flygtekniken.
Undersökningarna i en v. utföras genom att en
stillastående kropp anblåses med en luftström. V.,
som 1910 introducerades av den franske
ingenjören Gustave Eiffel, kan vara av rak (system
Eiffel) el. ringformad typ (system, infört av
prof. Prandtl i Göttingen). I båda fallen kan
luften sättas i rörelse genom en propellerfläkt.
Vid rak v. användes på senare tid ibland
reak-tionsmotorer för att åstadkomma
luftströmningen. Numera ha byggts v. för prov vid och över
ljudhastigheten. Höghastighets-v. av rak typ äro
ibland konstruerade så, att tunnelkanalen står i
förbindelse med en luftkammare. Om denna först
evakueras och därefter medelst en snabbverkande
ventil via tunnelkanalen sättes i förbindelse med
fria luften, uppkommer kortvarigt en
luftströmning av hög hastighet. Kroppen, som skall
undersökas, placeras vid den s. k. mätsträckan, vilken
kan vara öppen el. sluten. De uppkomna
luftkrafterna mätas genom ett vågsystem, som kan
utväga krafter och moment med avseende på tre
mot varandra vinkelräta axlar. Mätkroppen
ut-göres vanl. av en skalamodell, varvid hänsyn får
tagas till skaleffekten (Reynolds’ lag). Dock ha
byggts v. av sådan storlek, att mindre flygplan
kunna provas i full skala. I s. k. högtrycks-v.
arbetar man med luft under tryck. — Utom
flygplan och flygplandetaljer undersökas i v.
modeller av fartyg, broar, byggnader, järnvägsvagnar,
bilar m. m. för att utröna luftkrafternas
inverkan på dessa.
Vindtyg, tätt och impregnerat, kyprat
bomullstyg, användes särsk. för sportjackor.
Windward Islands [ctTndojod aTlandz], eng.,
”öarna över vinden”, se Antillerna.
344
Vindö, ö, tillhörande Djurö sn i Stockholms
skärgård, belägen v. om Kanholmsfjärden och
skild från Värmdö av Algö fjärd; 19,65 km2;
c:a 200 inv. V. har nu landförbindelse med
Djurö is.; ön är kuperad och rik på småsjöar.
Vindöga (fnisl. vindauga). 1) Lufthål i taket
på den gammalnordiska byggnaden, ovanför
eldstaden; fönster (da. vindue, eng. window).
2) (Sjöv.) Den punkt på horisonten, som är
rakt i lovart.
Vindögdhet, dets. som skelning (se d. o.).
Wine, Karla Maria, författarinna (f. 1912
8A), född i Köpenhamn, sedan 1936 g. m. förf.
Artur Lundkvist; hon skriver både på danska
och svenska. W. har på fri vers och i prosapoem
tolkat en av ensamhetskänsla, livsångest och
skönhetsglädje präglad inställning. Hon har utg.
diktsaml. ”Vinden ur mörkret” (1943), ”Naken
som ljuset” (1945), ”Feberfötter” (1947), ”Ring
i ring” (1948), ”Född med svarta segel” (1950)
och ”Stenens källa” (1954); ”Dikter 1942—1950”
(1954). I prosaböckerna ”Man har skjutit ett
lejon” (1951) och ”Virveldans” (1953) har W.
på ett intensivt sätt skildrat en uppväxande
kvinnas längtan efter ömhet och säkerhet i
tillvaron.
Vinet [vinä’], Alexandre Rodolphe,
schweizisk reformert teolog, litteraturhistoriker
(1797—1847). Han blev 1819 prof. i franska
litteraturen vid Basels univ. Under en svår
sjukdom genomgick V. 1823 en omvändelse i
pietistisk riktning med calvinsk trosuppfattning. I sin
programskrift ”Mémoire en faveur de la
liber-té des cultes” (1826) yrkade han på skilsmässa
mellan stat och kyrka. 1837 blev han prof. i
praktisk teologi i Lausanne och författade där
sitt huvudarbete, ”Essai sur la manifestation des
convictions religieuses et sur la séparation de
1’église et de l’état” (1842), 1800-talets mest
betydelsefulla inlägg för fullständig skilsmässa
mellan stat och kyrka. 1840 utträdde han ur sin
kyrkas tjänst och avsade sig 1844 sin professur.
Som förkämpe för den religiösa individualismen
har han utövat ett stort inflytande.
Vinèta, namn på en vendisk stad, som enl. sent
utbildade sägner skall ha legat på Usedom vid
Oders mynning; den skall ha sänkts i havet
genom en stormflod och ruinerna ännu kunna ses
på det s. k. Vinetarevet där. Möjl. har minnet
av den i närheten belägna, i äldre medeltid
betydande vendiska handelsorten Jumne, förstörd
av danskarna på 1180-talet, på något sätt
medverkat vid sägnens uppkomst.
Vinfamiljen, Vitäceae, koripetaler. De omkr.
450 arterna förekomma mestadels i tropikerna
och äro buskartade klängeväxter. De viktigaste
släktena äro Vitis (se Vinranka), Ampelopsis,
vars klängen sakna sugskivor, och
Parthenocis-sus, som är sj älvklättrande, d. v. s. klängena ha
sugskivor (jfr Vildvin).
Winfrid, se Bonifatius, sp. 477.
Vinga. 1) ö med lots- och fyrplats samt
radio-pej Istation c:a 18 km v. s. v. om Göteborg vid
inloppet till huvudfarleden. Den första båken på
”Vingh” uppfördes 1606 och har sedermera
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
