Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virussjukdomar - Virveldjur - Virvelmaskar el. flimmermaskar - Virvelströmmar - Virvelströmning - Vis - Wis. - Visa - Visans vänner, Samfundet - Visavi - Visayas, Visayaöarna - Visborg - Wisborg, af (titel) - Visborgslätt - Visbur - Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
377 Virveldjur—Visby 378
sjukdomar hos djur, vilka sekundärt kunna
överföras till människan, ss. mul- och klövsjuka,
pa-pegojsjuka och vattuskräck.
Växterna angripas av ett flertal v.
Särskilt utsatta äro potatis, betor, sockerrör, tobak,
tomat, fruktträd och bärplantor (hallon,
jordgubbar), men även många prydnadsväxter (dahlior,
tulpaner m. fl.) och åtskilliga vilda växter kunna
vara smittade av olika virus. I allm. förlöper
infektionen systemiskt, d. v. s. smittämnet
intränger i växtens alla vegetativa delar. De yttre
symtomen äro högst varierande; ofta bestå de
av färg- och formförändringar på bladen:
mosaiksjuka, virusgulsot (hos betor), krussjuka,
bladrullsjuka, strecksjuka. Ej sällan förekomma
verkliga deformationer av blad och skott:
vårtlika utväxter, bandformiga blad, häxkvastar
o. dyl. I vissa fall synas symtom på blommorna
(strimmor el. fläckar i avvikande färg hos
tulpan, lackviol m. fl.) el. på frukterna (utväxter
på gurka, fläckar på tomat). En del växtarter
el. varieteter kunna infekteras med bestämda
virus utan att synliga symtom framkallas (s. k.
virusbärare); andra äro överkänsliga och
reagera med lokala, ofta små bladfläckar el. med
döda vegetationspunkter (toppnekros). Specifika
inre symtom förekomma hos några v. som
intra-cellulära, kristallina el. amorfa kroppar el. som
degenerativa förändringar i kärlsträngarna.
Infektioner med v. störa i hög grad plantornas
normala fysiologi, vilket för kulturväxternas del
särsk. ger sig till känna genom starkt minskad
avkastning och kvalitetsförsämring. —
Bekämpningen av v. är hos växter, som
förökas vegetativt (potatis, lökväxter m. fl.), i
huvudsak inriktad på produktion av friskt utsäde.
I andra fall ha även goda resultat uppnåtts
genom hygieniska åtgärder (utrotning el.
förflyttning av smittkällor från utsatta områden). På
senare år har direkt fältbekämpning av de
virusspridande insekterna med moderna insekticider
med långvarig verkan lett till viss kontroll av
ett par ekonomiskt betydelsefulla v. Även genom
resistensförädling har man i några fall lyckats
framställa mot v. motståndskraftiga sorter av
t. ex. potatis.
Virveldjur, zool., se Hjuldjur.
Virvelmaskar el. flimmermaskar,
Tur-belläria, till plattmaskarna hörande maskgrupp,
omfattande mikroskopiskt små till centimeterstora,
helt flimmerklädda, i sött el. salt vatten levande
former. Några arter äro parasitiska.
Allmänna under stenar o. dyl. i sötvatten äro de omkr.
centimeterlånga planarierna, t. ex. den vita
Dendrocoelum lacteum. Vid Bohusläns kust lever,
krypande på tång, den flera cm långa,
svartstrim-miga Prostheceraeus vittatus. De i sötvatten
förekommande mikroskopiska mikrostoméerna
föröka sig genom delning.
Virvelströmmar, strömmar, som genom
in-duktion uppstå i elektriskt ledande föremål, om
dessa röra sig i ett magnetfält el. om
fältstyrkan kring föremålet ändras. V. äro så riktade,
att de motverka rörelsen, resp. ändringen av
fältstyrkan. I förra fallet utnyttjas v. för dämpning
av svängningsrörelser i t. ex. elektriska
mätinstrument. De v., som uppstå i elektriska
maskiners och transformatorers järnkärnor genom det
magnetiska fältets periodiska växlingar, medföra
betydande förluster i form av strömvärme, men
dessa kunna nedbringas genom att kärnan utföres
av tunna, sinsemellan isolerade plåtar.
Virvelströmning, den rörelse i en vätska el. en
gas, varvid partiklarna förutom
translationsrörel-se ha roterande rörelse. Jfr Turbulens och
Hyd-rodynamik.
Vis, ö, se Lissa.
Wis., förk. för Wisconsin.
Visa, i) Lyrisk el. berättande dikt med
melodi, som varken till form el. innehåll
är svårlärd el. svårfattlig. Bland olika typer av
v. kunna nämnas den andliga (t. ex. ”Mose och
Lambsens wisor”), bords- el. sällskapsvisan och
dryckesvisan, dansvisan, gatvisan, den historiska
el. politiska, revy-(varieté-, kabaré-)visan och
vaggvisan. Jfr Ballad, Chanson, Folkvisor i),
Romans i) och Visböcker.
2) (Mus.) Sångtext till melodi, lika för alla
stroferna.
Visans vänner, Samfundet V., grundades
1936 i Stockholm på initiativ av Evert Taube
med syfte att odla visans konstart, spec. med
ackompanjemang av luta och gitarr. V. har fått
avläggare i bl. a. Göteborg, Malmö, Helsingfors,
Köpenhamn och Oslo.
Visavi (fr. vis-ä-vis, ansikte mot ansikte),
mittemot, mittför; med avseende på;
motsittan-de, motdansare.
Visayas [coisa’jas], Visayaöarna, se
Filippinerna.
Visborg, slott, se Visby.
Wisborg, a f, luxemburgsk grevetitel,
förlänad prins Oscar Bernadotte 1892. Samma titel i
förening med luxemburgskt adelskap förlänades
1951 Sigvard, Carl Johan och Lennart
Bernadotte.
Visborgslätt, på Visborgs kungsladugårds
mark, s. om Visby, sedan 1887 övningsplats för
Gotlands inf.-reg. 1905 uppfördes där kaserner
för reg.
Visbur, svensk sagokonung av Ynglingaätten,
son till Vanlande. Av Ynglingatal framgår blott,
att V. innebränts av sina söner. Snorre berättar,
att V. försköt sin gemål och deras söner, G i s 1
(”skidstav”) och Qndurr (”skida”). Då dessa
krävde V. på moderns bröllopsgåva men den
förvägrades dem, dräpte de honom.
Visby, stapel-, residens- och stiftsstad i
Gotlands län på öns n. v. kust; 36,32 km2, 15,202 inv.
(1955). Staden inom murarna har en areal av
o,76 km2; arealen utanför murarna inom stadsplan
omfattar 2,66 km2; 7,81 km2 (1951) äro åkerareal.
Omkr. 2/s av stadens befolkning äro numera
bosatta utanför murarna.
Stadsplanens historiska utformning inom
murarna har i hög grad bestämts av de naturliga
terrängformerna, kalkstensbranten Klinten (c:a
30—40 m ö. h.) i ö. och de nedanför liggande 3
strandterrasserna, markerade av Strandgatan,
Mellangatan och S:t Hansgatan, av vilka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
