Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viskositet - Viskossilke - Visky - Wisła - Vislanda - Wismar - Vismut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
393
Viskossilke—Vismut
394
oljor, sägas vara v i s k ö s a. Ett mått på v. är
den inre friktionskoefficienten, el.
för vätskor viskositetskonstanten, vilka
kunna bestämmas med viskosimetrar.
Viskositetskonstanten, T], även kallad d y n a m i s k v., är den
kraft, varmed ytenheten av ett skikt påverkas, då
hastighetsdifferensen mellan detta och ett med
detsamma parallellt skikt, beläget på
längdenhetens avstånd, är = hastighetsenheten. Den absoluta
enheten för den dynamiska v. är i poise (P); ofta
används som enhet i/ioo av i poise, i centipoise
(cP). Dessa enheter äro uppkallade efter J. L.
M. Poiseuille, som påvisat den grundläggande
lagen för vätskors strömning genom kapillärrör,
Poiseuilles lag, enl. vilken den utströmmande vo-
# H
lymen V = —. —. p . r, där l är rörets längd, r
oi) l
dess inre radie, p tryckdifferensen mellan rörets
ändar och r utströmningstiden. Förhållandet
mellan den dynamiska v. och tätheten kallas k i n
e-m a t i s k v. Den absoluta enheten härför är i
stoke (St); i/ioo stoke kallas centistoke (cSt).
Dessa enheter äro uppkallade efter G. Stokes.
Viskossilke, se Rayon.
Vfsky [-ki], se Whisky.
Wisla [vji’-], po. namnet på Weichsel.
Vislanda. i) Sn i Kronobergs län, Allbo hd,
s. v. om Växjö; 122,61 km2, 2,586 inv. (1955).
Jämna skogs- och mossmarker med spridd odling
och bebyggelse. 1,560 har åker. Kyrkan uppf.
1793. Vid stambanan V.2). V. ingår i V. och
Blädinge pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Utgör tills. m. Blädinge storkommunen
Vislanda; 203,25 km2, 3,401 inv. (1955).
2) Municipalsamhälle (sedan 1914) i V.i), vid
S. stambanan och Karlshamn—V.—Halmstads
järnväg; 1 km2, 1,185 inv. (1955). Mångsidig
industriort med sågverk, aluminiumgjuter i, snickeri
-och möbelindustri m. m.
Wi’smar, hamnstad i Mecklenburg i Tyskland,
vid en liten vik av Östersjön; 42,018 inv. (1946).
God hamn. — Trol. anlagt i början av 1200-talet,
tillhörde W. de s. k. vendiska städerna inom det
senare bildade hanseförbundet och var under
medeltiden en betydande handelsstad. W. blev i
westfaliska freden 1648 svenskt. Starkt befäst,
utsattes W. för flera belägringar under krigen i
senare hälften av 1600- och början av 1700-talet;
1716 föll det i de förbundna danskarnas,
hanno-veranernas och presussarnas hand, varvid
fästningsverken slopades. Det var en gång meningen
att göra W. till ett centrum för Sveriges tyska
provinsers förvaltning, men det stannade vid att
man här 1653 upprättade en gemensam
överdomstol för dessa, Wismarska tribunalet,
som fick sin instruktion 1656. 1802 flyttades
tribunalet till Stralsund och 1803 till Greifswald; 1810
förändrades namnet till överappellationsrätt.
Under Gustav IV Adolfs regering pantsattes W.
1803 på 100 år till Mecklenburg-Schwerin för c:a
5 mkr. 1903 avstod Sverige från alla krav på W.
•— Talrika byggnader i den regelbundet anlagda,
gamla staden erinra om dess forna storhetstid.
Av stadens gamla befästningar återstår blott den
s. k. Wassertor (från senare medeltiden). Från
Georgskyrkan i Wismar. I bakgrunden Mariakyrkans
torn. Se även bild 5 å pl. vid Gotik.
samma tid härstamma de tre vackra treskeppiga,
i tegel byggda Maria-, Georgs- och
Nikolauskyr-korna, varav de båda förstn. skadades svårt
under 2:a världskriget. Bland gravmonument i
den förstn. märkes det ståtliga över svenske
fältöversten Helmut Wrangel (d. 1647). Den
förnämsta byggnaden från renässansen är
Fürsten-hof (1554) med ornament i terrakotta; här
resi-derade under den svenska tiden det Wismarska
tribunatet.
Vfsmut, (kem.), metalliskt grundämne. Ur
vis-mutglans (se d. o.) framställes v. genom
röstning och reduktion eller genom upphettning med
järn.
V. är en rödvit, glänsande, mycket spröd,
grov-kristallinisk metall. Dess spec. v. är 9,80, smpt
271,0°, kpt c:a 1,500°. Vid stark upphettning i
luft förbrinner metallen; elektrokemiskt är den
ädlare än väte och löses därför blott av
oxiderande syror, t.ex. salpetersyra. Dess atomnummer är
83, atomvikt 209,0, valens 2, 3 och 5, kem. tecken
Bi. V. ingår i några lättsmälta legeringar.
V. bildar nästan uteslutande positiva, trevärda
joner (endast som femvärd negativa). Dock är
hydroxiden en svag bas och till följd därav
sal-terna i vattenlösning hydrolyserade under bildning
av svårlösliga, basiska salter. V. är täml. sällsynt
i brytvärda kvantiteter. I Europa är den
huvudsakliga fyndorten sachsisk-böhmiska Erzgebirge.
De största fyndigheterna ligga eljest huvudsakl.
i Bolivia och Tasmanien. Bolidenmalmen
innehåller något mindre än 0,1 °/o v. Normalt kunna därav
c:a 80 ton v. utvinnas per år. Tillverkningen
igångsattes av Bolidens gruv-ab. under 2:a
världs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
