Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitkovice - Witkowsky, Wiatcheslaw - Vitling - Vitlök - Vitmetall - Vitmossa - Vitmosstorv - Vitmässing, bathmetall, prinsmetall - Vitnossläktet - Vitoria (stad i Spanien) - Vitória (stad i Braisilien) - Vitorm - Witos, Wincenty - Vitovt, Witold, Vytautas - Vitré - Vitrin - Vitrina, glassnäckor - Vitriol - Vitriololja - Vitrost - Vitrot - Vitruvius, Pollio - Vitry-le-François
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
407 Vitkovice—Vitry-le-Frangois 408
Vftkovice [vi’tkåvitsä], ty. Witkowitz,
stadsdel i Ostrava.
Witkowsky [-kå’fski], Wiatcheslaw,
rysk-svensk pianist (1902—46), utbildad vid
konservatoriet i Petrograd, från 1923 verksam
i Stockholm som högt uppskattad
konsertgivare och ackompanj atör med en stor och
omväxlande repertoar.
Vi’tling, zool., se Torskfiskar.
Vitlök, bot., se Löksläktet.
Vitmetall, se Lagermetaller.
Vitmossa, Spha’gnum, artrikt bladmossläkte av
fam. Sphagnaceae. V. växa på fuktiga ställen. De
utgöra mossarnas viktigaste växtformer men ingå
även ofta i sumpskogar och kärr. En mängd
torv-marker uppbyggas till väsentlig del av
vitmossres-ter. — V. ha en mycket karakteristisk byggnad.
Stammen är försedd med regelbundet ordnade
grenknippen. Bladen äro nervlösa, och cellerna i
dem äro av två slag, dels små klorofyll förande
celler, dels större, färglösa, luft- el. vattenfyllda
hyalinceller. De senare ha vanl. hål el. porer av
olika form och storlek i ytterväggarna. På grund
av denna byggnad kunna v. kapillärt uppsuga och
kvarhålla mycket vatten.
I Sverige vanliga v. äro Sphagnum fuscum, S.
rubellum, S. magellanicum, allmänna på
högmossar, 5. papillosum på norrländska starrmyrar, 5.
Girgensohnii på fuktig skogsmark samt S.
acuti-folium i myrkanter och på fuktiga klippor etc.
Rödaktiga v. kallas stundom rödmossa. Vissa
arter nyttjas som isoleringsmaterial. — Jfr
Bladmossor, med fig. 2.
Vitmosstorv, bot., se Torv.
Vitmässing, bathmetall, prinsmetall,
vitgul legering av omkr. 55 °/o koppar och 45 °/o
zink. Den brukas till knappar, ljusstakar,
husge-rådsartiklar o. dyl.
Vitnossläktet, Lagenorhy’nchus, av fam.
del-findjur, omfattar arter, hos vilka nosen bildar ett
kort näbb framför den kullrigt uppsvällda pannan.
Vitnosen, L. albirostris, blir 3 m lång och är
svart med näbbpartiet och buken vita. Den lever
i stora flockar vid Nordeuropas kuster. V i t
sidi n g e n el. v i t s i d a n, L. acutus, är något
mindre (2,7 m) och på näbbpartiet och översidan
svart, på buken och bakkroppens sidor vit. Den
förekommer vid Europas och Amerikas kuster.
Vitoria [toitå’ria], huvudstad i baskiska prov.
Alava i n. Spanien, c:a 500 m ö. h.; c:a 52,000 inv.
Staden, gr. 1181, har ålderdomlig prägel. Den
gamla katedralen är från 1100-talet, den nya är
ännu ofullbordad. — Vid V. vann en av
engelsmän och upproriska spanjorer sammansatt armé
under hertigen av Wellington 21/e 1813 en
strategiskt avgörande seger över en fransk-spansk
armé under marskalk Jourdan.
Vitoria [vitå’ria], stad i Brasilien, se Victoria.
Vitorm, myt., se Lindorm 1).
Witos [vji’tås], Win c en ty, polsk politiker
(1874—1945). Som bondeledare i österrikiska
Polen invaldes W. 1908 i galiziska lantdagen och
1911 i österrikiska riksrådet. Vid Galiziens
införlivande i det nya Polen sammanslogs W:s
bonde-betonade s. k. piastparti med andra bondepartier
till Bondepartiernas parlamentariska union, och
W. blev en av centerns ledande män. Under
polskryska kriget 1920, då fronten hotades av
sammanbrott, blev W. 23A ministerpresident. Han
lyckades utverka ententemakternas hjälp, förde
kriget till ett segerrikt slut och avgick 2% 1921.
Ånyo ministerpresident 28/s—W12 1923 och från
10/s 1926, störtades han 15/s genom Pilsudskis
statskupp. Som en av oppositionens ledande män
blev W. 1932 häktad och dömdes till internering.
Under den tyska ockupationen av Polen 1939—45
tog W. aktiv del i motståndsrörelsen och kämpade
efter landets ockupation av ryssarna 1945 för
återupprättandet av det demokratiska statsskicket.
Han invaldes i juni s. å. i det s. k. nationalrådet
men förmådde intet uträtta.
Vi’to vt, Witold, Vytautas, storfurste av
Litauen (1350—1430). V. erkändes 1392 av sin
kusin Jagiello som storfurste i Polen och strävade
att lägga Ryssland under sitt välde, vilket ledde
till ett nederlag vid Vorskla 1399 mot tatarerna.
Med Jagiello slog V. Tyska orden vid
Tannen-berg 1410.
Vitré [vitre’], stad i dep. Ille-et-Vilaine i
Bretagne, Frankrike, vid floden Vilaine, 35 km ö. om
Rennes; 9,367 inv. (1946). Med sina talrika gamla
byggnader är staden mycket pittoresk. Slottet och
kyrkan Notre-Dame äro medeltida; privathus från
renässansen m. m.
Vitrin, glastäckt låda el. skåp för utställning
av konstföremål, mynt, medaljer o. s. v.
Vitrina, glassnäckor, släkte av
lungsnäc-kornas ordn. med tunt, genomskinligt skal.
Hithörande arter leva på fuktiga ställen och äro mycket
köldhärdiga.
Vitriöl, gammal benämning på kopparsulfat,
senare använd även om några tunga metallers
sulfat, t. ex. blå el. kopparvitriol = kopparsulfat;
grön el. järnvitriol = järnsulfat; vit el.
zink-vitriol = zinksulfat.
Vitriololja, kem., se Svavelsyra.
Vitrost, dels släktet Cystopus av oomyceterna
(se Phykomycetes), dels av dess arter framkallade
växtsjukdomar. En art, C. candidus, förekommer
på kruciferer, ss. kål, pepparrot, lövkojor m. fl.
odlade el. vilda arter, en annan på kompositer,
däribland odlad Scorzonera. På angripna partier
uppstå öppna sår, ur vilka ett vitt, av konidier
bestående pulver väller fram på ett sätt, som
erinrar om rostsvamparna.
Vitrot, bot., se Vetesläktet.
Vitrüvius, P 0 11 i o, romersk arkitekt,
författare till en berömd arkitekturtraktat, ”De
archi-tectura” (uppl. av F. Krohn, 1912; eng. övers,
av J. H. Morgan, 1914), nästan enda källan för
kännedomen om V. Han levde under Augustus’ tid.
För Augustus skall han ha byggt en basilika och
tillhörande byggnader. V :s skrift är historiskt
utomordentligt värdefull och vid sidan av Plinius
den enda källa, som ger en inblick i antikens rika
men förlorade arkitekturlitteratur. För senare
arkitekter fr. o. m. renässansen har V. haft en
knappast överskattbar betydelse.
Vitry-le-Francois [vitri’-la-fras(oa’], stad i
dep. Marne, n. ö. Frankrike vid floden Marne;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
