Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolfe, Thomas - Wolfenbüttel - Wolff, Albert - Wolff, Bernhard - Wolff, Christian von - Wolff, Erik - Wolf-Ferrari, Ermanno - Wolffs byrå - Volfram, scheelium (tungsten) - Volframit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
439
W olfenbüttel—V olframit
440
i sina stora romaner, ”The face of a nation”
(i939), ”Gentlemen of the press” (1942), ett
skådespel m. m.
Wolfenbüttel [vå’l-], stad i Niedersachsen i
Tyskland, 10 km s. om staden Braunschweig;
34,000 inv. (1952). Det forna furstliga slottet
från 1600-talets slut är nu hembygdsmuseum.
Staden har åtskilliga korsvirkesbyggnader från
nyare tidens början, bland dem rådhuset (1600-talets
början). W. har provinsialarkiv och flera högre
skolor. Vid W. besegrades de kejserliga av
svenskarna 18 juni 1641.
Wolff [vå’lf], Albert, fransk dirigent (f.
1884), kom 1908 som kormästare till
Opéra-Co-mique i Paris, där han 1911 blev kapellmästare,
1922 högste musikaliske ledare och 1945—50 var
operachef. Dessutom var han engagerad vid
Me-tropolitan-operan i New York 1919—21, vid
Pas-deloup 1925—28 och Lamoureux 1928—34 i Paris
samt under 2:a världskriget i Sydamerika. W.
har gästdirigerat som symfoni- och operadirigent
i Europa och Amerika. Med sitt utsökta
klangsinne, sin rytmiska balans och starka stilkänsla
intar W. en framstående plats bland vår tids
orkesterledare. Som tonsättare har W. framträtt
med operor, ett rekviem, orkesterverk,
kammarmusik, pianostycken och solosånger.
Wolff [vå’lf], Benda (Bernhard),
tyskjudisk publicist (1811—79), förläggare i Berlin,
ägare av Vossische Buchhandlung och
National-zeitung, grundade 1849 Telegraphisches
Korres-pondenzbureau Bernhard Wolff (”Wolffs byrå”)
med filialer i alla större europeiska huvudstäder.
W:s telegrambyrå, som blev Tysklands
förnämsta, övertogs 1874 av ett aktiebolag och
samman-slogs 1933 med Telegraphen-Union till Deutsches
Nachrichtenbüro, som upphörde efter 2:a
världskriget.
Wolff [vå’lf], Christian von, tysk filosof
(1679—1754), prof. i Halle 1707. W:s rationalism
väckte anstöt, och han blev 1723 avsatt av
Fredrik Vilhelm I. W.
begav sig till Marburg
men återkallades 1740
av Fredrik II till
Halle. — W:s filosofi är
väsentligen en
popula-risering av Leibniz’,
som han blott
förändrat i enstaka punkter.
Trots sin bristande
originalitet utövade
den ett mycket stort
inflytande på sin tid,
ja, blev härskande vid
alla tyska univ.
Härtill bidrogo den klara
och grundliga framställningsformen, kravet på
vetenskaplig bevisföring och användandet av
tyska vid föreläsningarna och i de viktigaste
skrifterna. Den tyska filosofiska terminologien är
till stor del en skapelse av W. — Litt.: Monogr.
av E. Kohlmeyer (1912) och W. Frauendienst
(1927); A. Nyman, ”Lundensisk filosofi genom
tvenne årh.” (i ”Från Platon till Einstein”, 1933).
Wolff, Erik, läkare och rättskemist (f. 1891
%), med. dr 1920, prof. och chef för Statens
rättskemiska laboratorium 1925. W. har i sin
vetenskapliga verksamhet huvudsakl. utfört
undersökningar över dödsfall genom förgiftningar i
Sverige, över koloxidbestämning i blodet samt
över villkoren för faderskapsbestämning genom
blodprov.
Wolf-Ferra’ri [vå’lf-], Er man no,
tysk-italiensk tonsättare (1876—1948), 1902—07 dir. för
Liceo Benedetto Marcello i Venedig. W. sökte
med framgång förnya opera buffa-stilen i modern
form. Hans mest betydande verk äro ”Susannens
Geheimnis” (1909; ”Susannas hemlighet”,
Stockholm 1911), ”Der Liebhaber als Arzt” (1913)
och ”Der Schmuck der Madonna” (1911;
”Madonnans juveler”, Stockholm 1913), där han
anknyter till verismen. Bland W:s övriga arbeten
märkas körverket ”La vita nuova” (efter Dante,
1903; Stockholm 1912), mysteriet ”Talitha kumi”
(Jairi dotter), en kammarsymfoni och annan
kammarmusik, pianostycken och sånger.
Wolffs byrå [vå’lfs], se Wolff, B.
Volfram [vå’l-], scheelium, på engelska
och franska även benämnt med dess gamla
svenska namn tungsten, kem., grundämne med
atomvikten 183,9, atom-nr 74, spec. v. 19,3, smp.
3,380°. Ur scheelit isolerade Scheele 1781 v.-syra,
ur vilken metallen något år senare framställdes
av bröderna D’Elhujar. De för framställningen
av v. viktigaste malmmineralen äro
kalciumvolfra-matet scheelit, även kallat tungsten,
järn-manganvolf ramatet v o 1 f r a m i t samt bly- och
manganvolframaten s t o 1 z i t och h ü b n e r i t.
Ur dessa naturliga volframat framställes v. vanl.
genom oxiderande röstning med natriumkarbonat.
Efter urlakning av det lättlösliga
natriumvolfra-matet fälles lösningen med syra, varvid olöslig
v.-syra erhålles. Vid upphettning övergår denna till
v.-trioxid (WO3), varur metallen erhålles genom
reduktion med metalliskt natrium el. aluminium
el. genom glödgning i vätgasström. V. är i sina
föreningar 2-, 3-, 4-, 5- och 6-värd, men endast
föreningar av 6-värd v. äro beständiga.
Syra-anhydriden WO3 är olöslig i vatten och syror
och bildas, då varma lösningar av ett volframat
fällas med salpetersyra. De många
polyvolfram-syror, vilkas salter äro kända, existera ej i fri
form. — V. användes huvudsakl. till
framställning av v.-stål och därjämte, på gr. av sin höga
smältpunkt, till glödtrådar i elektriska lampor.
V.-karbider av olika sammansättning nyttjas i
hårdmetaller. Alkalivolframaten användas för
im-pregnering mot eldfängdhet. — Ang.
volfram-j ä r n och volframstål se Ferrolegeringar,
Magnetstål och Snabbstål.
Volframit [vå’l-], ett halvmetalliskt glänsande,
mörkgrått el. brunsvart, monoklint kristalliserande
mineral av en isomorf blandning av
järnvolframat, FeWO4 (f e r b e r i t) och
manganvolfra-mat, MnWÜ4 (hübnerit), med hårdheten 5—
5,5 och spec. v. 7—7,5. V. är spröd och ger nästan
svart streck. Den är ett viktigt
volframmi-neral och vanlig vid pneumatolytiska
tennmalms-förekomster. I Sverige utvinnes v. jämte molyb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
