Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangel (Wrangell), ätt - Wrangel, 1. Wilhelm Gustaf - Wrangel, 2. Herman - Wrangel, 3. Fredrik - Wrangel, 4. Herman - Wrangel, 5. Carl Gustaf - Wrangel, 6. Carl Magnus - Wrangel, 7. Jurgen - Wrangel, 8. Herman - Wrangel, 9. Ewert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
469
Wrangel
470
ten vuxen, tillfångatogs och dömdes till livstids
fängelse på Varberg men benådades 1751.
Svenska friherr liga ätten W. af Sauss
(friherr-lig 1771, fortlever i Sverige).
2) Herman Gustaf Mauritz W., friherre,
militär (1864—1945), underlöjtnant vid Svea
art.-reg. 1887, major vid kustart. 1904, överste samt
chef för Vaxholms kustart.-reg. och kommendant
i Vaxholms fästning 1913, generalmajor och chef
för kustart. 1924, avsked 1929.
Svenska grevliga ätten IV. af Sauss, nr 93
(grevlig 1751, fortlever i Sverige).
3) Fredrik Ulrik W., greve, författare
(1853—1929), kammarherre 1897, protokollsekr. i
Riksmarskalksämbetet och Hovexpeditionen 1898;
red. 1892—1903 för Svenska autografsällskapets
tidskr., senare Personhistorisk tidskr. W. utgav
en rad omsorgsfulla topografiska och
lokalhistoriska arbeten, bl. a. saml. ”Stockholmiana” (5 bd,
1902—16, ny uppl. av 1—4, 1912), dessutom
praktverk sådana som ”Europas suveräna furstehus”
(2 bd, 1898—99) och ”De kungl. svenska
rid-dareordnarne” (1899) samt den jämte O.
Bergström utg. ”Svenska adelns ättartaflor ifrån år
1857” (2 bd, 1897—1900). Sedan han 1906 på
gr. av ekonomiska oegentligheter måst lämna
landet, bosatte han sig slutl. i Frankrike och utgav
därifrån, till en början under sign. W. L e g r a n,
åtskilliga essäsaml., ”1 Paris och utanför” (1910),
”Ur arkivens gömmor” (1912), ”På
forskningsfärd efter Bernadotteminnen” (1917), ”Resor och
resenärer i Frankrike” (1928) m. fl., samt
intressanta minnesanteckningar, ”Barndomsminnen
från stad och land” (1924), ”Minnen från
konstnärskretsarna och författarvärlden” (1925) och
”Herrgårdar och deras herrar” (1927).
4) Anton Magnus Herman W., den föreg:s
bror, greve, diplomat, hovman (1857—1934),
avlade kansliex. i Uppsala 1883 och inträdde i
Ut-rikesdep:s tjänst s. å., var legationssekr. i Paris
från 1890, blev envoyé i Bryssel och Haag 1900,
i S:t Petersburg 1904 samt i London 1906.
Under fredskonferensen i Paris 1918—19 och under
förhandlingarna rörande Ålandsfrågan 1919—20
var W. Sveriges ombud. 1920—21 var han
utrikesminister i De Geer—v. Sydows ministär.
Svenska grevliga ätten W., nr 99 (grevlig 1778,
fortlever i Tyskland och Österrike).
5) Carl Gustaf Otto Christian W., greve,
hippologisk författare (1839—1908), urspr.
militär, 1859—63 i österrikisk tjänst, kammarherre
1868—84. W. utgav 1868—78 Tidn. för
hästvänner; 1892—96 var han ledare av olika
stuterier och kapplöpningsstall i Tyskland och Ungern.
Han har utg. flera värdefulla handböcker, bl. a.
”Handbok för hästvänner” (2 bd, 1884—87, 2:a
uppl. 1911—13) och ”Ungarns Pferdezucht in
Wort und Bild” (4 bd, 1894—95).
Svenska adliga ätten W. af Sage och Waschel
(naturaliserad 1731, utslocknad 1810).
6) Carl Magnus W., präst (1727—86),
teol. dr i Göttingen 1757, hovpredikant 1758, prost
över svenska församlingarna i Nordamerika och
kyrkoherde i Wicacoa 1759—68, grundade 1771
sällskapet Pro fide et christianismo, blev s. å.
överhovpredikant, 1772 kyrkoherde i Sala.
Friherrliga ätten W. von Brehmer (friherrlig
1765, fortlever i Sverige).
7) Hans J u r g e n W., friherre, konstnär (f.
1881 ^/to), har fått sin konstnärliga utbildning i
Paris. W. har framträtt med landskapsstycken
i olja samt utfört dekorativa målningar al fresco;
särsk. har han vunnit anseende som tecknare och
etsare i elegant linjemaner. Nationalmuseum,
Stockholm, äger av honom ”Italienskt landskap”
(al secco) och ”Skånsk marsdag”. Arbeten av
W. äro också inköpta till British Museum,
Luxem-bourg-galleriet, Hamburgs museum m. fl.
Svenska adliga ätten IV., nr 2092
(naturaliserad 1772, fortlever i Sverige).
8) Herman Georg Waldemar W., militär
(1859—1938), underlöjtnant vid Flottan 1879,
kommendör 1907, generalmajor och chef för
kustart. 1909, generallöjtnant 1916, avsked 1924.
W. utövade mångårig lärarverksamhet. Han var
ordf, och led. av ett stort antal kommittéer. W.
företog 1918 en studieresa till västfronten; led.
av F. K. 1909—10 och 1914—19. Han utgav
bl. a. ”Sjövind” (1886), ”Lärobok i teoretisk och
praktisk navigation” (1897—98), ”Svenska
flottans bok” (1908), ”Kriget i Östersjön 1719—21”
(2 bd, 1906—07).
9) Ewert Henrik Gabriel W., den föreg:s
bror, litteratur- och konsthistoriker (1863—1940),
doc. 1888, fil. dr 1889, prof. i estetik med
litteratur- och
konsthistoria 1899—1918,
efter lärostolens
delning prof. i
konsthistoria med estetik 1918—
27, allt vid Lunds
univ. Jämsides med
teoretiska,
principdis-kuterande framställningar, ss. ”Eduard
von Hartmanns
estetiska system i kritisk
belysning” (1891),
”Estetiska studier”
(1898) och ”Dikten
och diktaren” (1912),
bedrev W. grundläggande undersökningar av
förstahandsmaterial i ”Det carolinska
tidehvarf-vets komiska diktning” (dr-avh., 1888) och
”Frihetstidens odlingshistoria” (1895) samt verkade
för införandet av komparativ litteraturhistoria i
Sverige, bl. a. med arbetet ”Sveriges litterära
förbindelser med Holland särdeles under
1600-talet” (1897; holl. övers. 1901). Sin främsta insats
gjorde dock W. inom Tegnér-forskningen. Han
levandegjorde miljöerna och människorna kring
Tegnér i de betydelsefulla skildringarna
”Brink-man och Tegnér” (1906), ”Martina von
Schwe-rin” (1912), ”Tégnerska släktminnen och
ung-domsbilder” (1913), ”Tegnérs kärlekssaga” (1916),
”Rämen och Tegnérminnet” (1917) och ”Tegnér i
Lund” (2 bd, 1932). W. utgav tills. m. F. Böök en
kritisk Tegnér-uppl. (1918—25). — Även som
konsthistorisk förf, har W. en omfattande
produk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
