Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlekskarta, synoptisk karta, meteorologisk karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De två kartorna visa (i ’/s skala) exempel på den
typ av synoptiska väderlekskartor, som ingå i
Väderlekstjänsts dagliga bulletiner. — Den övre kartan
visar väderleksläget 4 4 1954 kl. 7 fm Ett djupt
lågtryck, som har sitt centrum utanför mell. Norges
kust, beräknas röra sig långsamt åt ö in över mell.
Norrland. Dess nederbördsområden täcka stora delar
av Sverige, och över landets s. delar intränger en
mild v. luftström, som senare vrider till n. v.,
varmed följer uppklarnande. — De för de olika
prognos-distrikten (se karta å sp. 875 —76) på denna karta
grundade väderleksutsikterna meddelade för s. och
mell. Sverige i stort sett vad som ovan antytts, medan
utsikterna för landets n. delar gingo ut på s. v.
tilltagande vind med snö el. snöblandat regn allmänt
samt något mildare. — Den undre kartan visar
väderleksläget 5/4 1954 kl. 7 fm. Föregående dags
lågtryck ligger nu med sitt centrum över mell. Finland
med fortsatt rörelse i ö. riktning. En v. till n. v.
tämligen mild luftström råder över Götaland, Svealand
och sydligaste Norrland, eljest härska n. ö. vindar
med snöfall. — Detta väderleksläge beräknades
under det närmaste dygnet för distrikten i s. och mell.
Sverige medföra n. v. avtagande vindar, växlande
molnighet och tämligen milt men senare något
kallare. För de nordligare distrikten förutsades friskare
vindar mellan n. och n. ö , tidvis mulet med snöfall
och från natten något kallare. — Det lågtryck, som
finns på dessa kartor och ovan beskrivits, föranledde
utfärdande av stormvarning längs hela den svenska
kusten.
TECKENFÖRKLARING TILL VÄDERLEKSKARTOR
Grundtecken.
Väderlek
duggregn
regn
snö
trindsnö
isnålar
hagel
åska
skurar
solrök
dimma
snödrev
Moln
fjädermoln (Ci)
slöjmoln (Cist)
makrillmoln (Cicu)
böljemoln (Acu)
zi skiktmoln (Ast)
regnmolntäcke (Nbst)
•v valkmoln (Stcu)
o stackmoln (Cu)
S bymoln, åskmoln (Cunb)
låga dåligtvädersmoln (Fr.st)
—–––––––––––––––dimmoln (St)
Hjälptecken.
FÖRLAGSHUSET NORDEN -
X betyder ett grundtecken
(X) inom synhåll 1 X ökar
X] under sista timmen X 1 minskar
Horisontal fördubbling av tecknet betyder "jämnt’’
el. "ihållande". Vertikal fördubbling el tredubbling
betyder "tätare" eller "starkare" Tecknen * • * och
K både fördubblas och tredubblas; övriga tecken
endast fördubblas.
Vinden åskådliggöres av en pil, som har
stationsringen till huvud och som tänkes flyga med vinden;
antalet tvärstreck betecknar vindhastigheten, varvid
ett långt streck motsvarar 5 m,sek ett kort 2 Vs
m/sek. Stationsringen utfylles i’förhållande till
molnmängden: O klart, • helmulet. Kan molnmängden
icke avgöras, sättes X i ringen.
Observationernas placering runt stationsringen.
Princip
Högre moln
Exempel
l exemplet ovan t.h. har kl. 07 observerats:
Lufttemperatur: 4- 12 a C.
Vind och väderlek: SW 15 m sek, regnskur.
Moln: Fjädermoln och bymoln täcka 9/10 av
himlen.
Kartläggningens beteckningar.
- Isobar linje lör lika lufttryck. 1000 mb =
750,1 mm kvicksilver.
betyder t. ex., att lufttrycket stigit 6 mb
under sista 3 tim.
betyder t. ex., att lufttrycket fallit 2 mb
under sisia 3 tim.
Varmfront- linje, längs vilken varmluft
fördriver kalluft.
Kallfront – linje, längs vilken kalluft
fördri-r ver varmluft.
Fyllda kullar el. taggar — front vid marken, ofyllda
kullar el. ’taggar = front i högre luftlager. Fronten
rör sig åt det håll, åt vilket kullarna, resp. taggarna
äro riktade.
Område med ihållande regn el. snöfall.
„ .. skurar (byar).
duggregn,
dimma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
