Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderleksförutsägelser, väderleksprognoser, väderleksutsikter, väderleksrapporter - Väderlekskarta, synoptisk karta, meteorologisk karta - Väderlekslära - Väderleksregler - Väderleksskepp - Väderlekstjänst - Väderljus - Vädermåne, bimåne - Vädersegel (luftsegel) - Vädersholm - Väderskepp (väderleksskepp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V äder lekskarta—Väderskepp
525
de olika meteorologiska elementen. Genom
extrapola-tion av dyl. kurvor förutsäger man deras förlopp i
framtiden. Emellertid finnas ett stort antal perioder,
vilka än förstärka varandras verkningar, än försvaga
dem el. alldeles upphäva dem. Dyl. interferenser
mellan olika vågor omöjliggöra t. v. säkra
långtidsprognoser. Någon tillräcklig fysikalisk förklaring till de
långa perioderna känner man heller icke, varför några
logiska slutsatser ännu icke kunna dragas om deras
framtida förlopp. Under senare år har man sökt att
genom aerologiska undersökningar av förhållandena i
högre luftlager lösa problemet rörande
långtidsprognoserna. Man har sålunda bl. a. lyckats konstatera, att
det förefinnes en viss rytm i den växlande
förekomsten av högtryck och lågtryck. — Litt.: H. J.
Flecht-ner, ”Väder och vind” (1944).
Väderlekskarta, syn o’p tisk karta,
meteorologisk karta, karta, som
framställer det atmosfäriska tillståndet vid en bestämd
tidpunkt över ett större område.
V. uppritas såväl för förhållandena vid jordytan
som på olika nivåer över denna. Den innehåller ett
stort antal meteorologiska uppgifter. Till grund för v.
ligga numera de meteorologiska uppgifter, som
insamlas från stora delar av världen, för Sveriges
vidkommande från praktiskt taget hela n. halvklotet.
Insamlandet sker dels medelst upptagning genom radio av
utsändningar på bestämda tider från ett antal utländska
radiostationer, dels medelst teleprinterförbindelser med
utlandet och med c:a 25 svenska uppsamlingscentraler.
Till dessa radiostationer, resp. centraler inlämnas från
observationsstationerna flera gånger
dagl., i ett ganska stort antal fall upp till var 3:e
timme, i internationell väderlekskod avfattade
väderlekstelegram. Enl. den sedan 1949
gällande koden består rapporten från de särskilda
observationsstationerna av 6 å 7 grupper jämte vissa
tilläggs-grupper med 5 siffror i varje grupp. De aerologiska
stationerna lämna uppgifter ang. förhållandena i högre
luftlager. Iakttagelserna av vädret ges i en bestämd
ordningsföljd och enl. fastställda skalor. De viktigaste
i dessa telegram (obsar) ingående uppgifterna äro
lufttrycket och dess förändring, temp. och dess
extremvärden under dygnet, molnens mängd, slag och höjd,
vädret i en 100-gradig skala, fuktigheten, vindens riktning
och styrka, sikten, nederbördsmängden och snötäckets
tjocklek m. m. Dessa uppgifter meddelas genom c:a
5,000,000 siffror dagl. till svenska väderlekstjänsten från
200 svenska och nära 1,000 utländska platser samt 300
radiosondstationer.
Allteftersom uppgifterna inkomma till
väderlekstjänsten, insättas de genom vissa tecken el. symboler, ss.
pilar, prickar, trianglar och siffror, på en blindkarta,
på vilken de olika observationsplatserna äro utmärkta
med nummer. V. ger en bild av väderlekssituationen
över en stor del av n. halvklotet vid
observationster-minen. Ur detta ögonblickliga läge, ur de upplysningar
telegrammen givit om förändringar sedan föregående
observation och ur de föregående kartorna har
jourhavande meteorologen att avfatta utsikterna för de
närmaste 24 tim., sedan kartan fullbordats genom den s. k.
väderleksanalysen. Lågtryckens och
högtryckens läge framträda klart, sedan isobarerna inritats,
liksom nederbördsområden, dimområden, olika
luftmassor och gränserna mellan dessa, de s. k. fronterna.
Rörelseriktningen och hastigheten hos lågtrycken, deras
nederbördsområden och olika luftmassor bestämmas
med hjälp av erhållna data. Även lågtryckens inre
utveckling under den närmaste framtiden måste kunna
förutses med en viss grad av sannolikhet ur erhållna
data för fastställande av om de förstärkas el. dö ut.
Vid kontinentens västra kuster t. ex. inkomma
lågtrycken relativt ostörda av topografiska förhållanden,
varför förutsägelserna här äro lättare att avfatta. När
lågtrycken röra sig in över land, bli förutsägelserna
betydligt svårare på gr. av lokala inflytanden.
Man har förutom v. för havsytans nivå numera även
sådana betr, vind, temp., fuktighet och lufttryck för
olika, högre nivåer. Data till dyl. höj dkartor
baseras på aerologiska iakttagelser, erhållna medelst
radiosonde r. Dessa kartor möjliggöra en klarare
inblick i de meteorologiska förändringar, som försiggå
i 3 dimensioner. F. n. ritas v. 7 å 8 ggr dagl. och för
högre luftlager 2 ggr för följ, höjder: 1,500, 3,000, 5,000
och 9,000 m. Jfr Väderleksförutsägelser. — Litt.:
”Internationell molnatlas” (3:6 uppl. 1946); ”Instruktion
526
för avfattning av väderleksmeddelanden i sifferkod”
(4æ uppl. 1947).
Väderlekslära, se Meteorologi.
Väderleksregler, folkkult., minnesregler,
”märken”, om kommande väderlek. En mycket stor
grupp av v. bygga direkt på iakttagandet av
naturföreteelser, t. ex. ”om svalorna flyga högt,
blir det vackert väder”, ”bäddar solen under sig
(går ner i moln), blir det regn”. V. av detta
slag äro de pålitligaste. Andra v. äro knutna
till vissa kalenderdagar el. högtider och ange
t. ex., att förefintligt väderlekstillstånd
fortsätter, t. ex. ”regnar det på sjusovardagen (27/t),
så regnar det i sju veckor”. V. kunna också
bygga på uppfattningen om att varje tid måste
ha sin rätta väderlek, annars inträffar en
utjämning efteråt, t. ex. ”juletö är påskasnö”. Några
v. grunda sig icke på direkt iakttagelse utan ha
uppkommit genom namnassociationer, t. ex.
”blåser det Blasius (V2), blåser det i många dagar”.
Dessa sammanställningar äro helt tillfälliga, och
reglerna sakna naturligtvis varje reell grund. —
Litt.: O. V. Johansson, ”Väderspåmannens
bon-depraktika” (1929); S. Svensson, ”Bondens år”
(1945)-
Väder leksskepp, se Väderskepp.
Väderlekstjänst, den avdelning av i regel ett
statligt meteorologiskt inst., där
väderleksförutsägelser för allmänt och speciellt bruk
avfattas och varifrån de utsändas. I Sverige, där v.
inrättades 1873 men länge arbetade med
blygsamma resurser, omhänderhas den av Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut. I v. ingå
även stormvarningstj änsten och utfärdandet av
frostvarningar. I Norge finnas 3 inst. för v.,
näml, i Oslo, Bergen och Tromsö, i större
länder, särsk. U.S.A., ännu flera. De tekniska
frågorna regleras av den internationella
meteorologiska organisationen. — V. kan indelas i
allmän v., flygväderlekstjänst och militär v. Ang.
den allmänna v. se Väderleksförutsägelser.
För den militära v. svarar flygvapnet. I
flygledningen och på flottiljerna äro organiserade
väderleksavd. med uppgift att förse flygvapnets
förband med erforderliga väderleksunderrättelser
(prognoser) samt att biträda arméns och
marinens förband med väderleksuppgifter (se
Militärmeteorologi).
Väderljus, dets. som elmseld (se d. o.).
Vädermåne, b i m å n e, meteor., se
Halofeno-men.
Vädersegel (1 u f t s e g e 1), flyttbar
lufttrumma av segelduk, avsedd att, upphängd på däck,
fånga vinden för vädring av rum i ett fartyg.
Vädersholm, numera försvunnen medeltidsborg
i Södra Vings sn i Västergötland.
Väderskepp (väderleksskepp),
stationärt fartyg på öppna havet med uppgift att
utföra och teletekniskt distribuera fullständiga
meteorologiska observationer, även aerologiska.
Genom en 1944 i Chicago träffad internationell
överenskommelse ang. ömsesidigt bistånd vid
ordnandet av civil luftfart skulle fasta
väderleks-stationer upprättas på 13 ställen i Atlanten.
Sverige, som förklarat sig berett deltaga i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
