Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägsteklar - Vägsyn - Vägtorn - Vägtrafikförordningen - Vägvårda - Vähäkyrö - Väisälä, Vilho - Väja - Väjern - Väla - Välboren - Väld - Välfärdsutskottet - Välgörenhetsmärken - Välinge - Välkomma - Vällen - Välling - Vällingby - Vällinge (socken i Skåne) - Vällinge (gods i Salems socken) - Välliste, Vällista - Välljärn - Vällning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
539 Vägsyn—Vällning 540
I tropikerna förekomma jättelika v., vilka förmå
övervinna t. o. m. de stora fågelspindlarna.
Vägsyn, se Väg.
Vägtorn, bot., se Brakved.
Vägtrafikförordningen, se
Trafikbestämmelser.
Vägvårda, bot., se Cikoria.
Vä’häkyrö [-ky-], kommun i Finland, se
Lillkyro.
Väinämöinen [våi’nämoi-], en av
huvudpersonerna i den finska dikten Kalevala, där han
skildras som en vis, sång- och trollkunnig
åldring. Det är även han, som skapar den första
kantelen. V. är både i finsk och estnisk
mytologi en vattnens och älvarnas gudom och
samtidigt en mästare i sång och musik.
Väisälä [vai’-], Vilho, finländsk meteorolog
och geofysiker (f. 1889), fil. dr vid Helsingfors
univ. 1919, föreståndare för Ilmala observatorium
1916—48, chef för aerologiska avd. vid
Meteorologiska centralanstalten 1919—48, doc. i
meteorologi vid Helsingfors univ. 1926—48, personlig
professur där 1948. V. har huvudsakl. ägnat sin
forskning och sina undersökningar åt den
experimentella meteorologien och bl. a. konstruerat en
radiosond, vilken begagnas allmänt även i
Skandinavien och flera andra länder. Han har också
konstruerat en radioteodolit för mätningar i den
högre atmosfären.
Väja, industriort, se Dynäs ab.
Väjern, municipalsamhälle (sedan 1905) och
fiskläge i Askums sn (S. Sotenäs kommun) i
mell. Bohuslän, på Sotenäsets västkust; 0,09 km2,
251 inv. (1955).
Väla, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, s. v.
om Lidköping; 13,91 km2, 226 inv. (1955).
Slättbygd, något bergig mot ö. 747 har åker.
Medeltidskyrka, ombyggd 1688. Ingår i örslösa, Söne,
V. och Gillstads pastorat i Skara stift, Kållands
kontrakt. Tillhör storkommunen Örslösa.
Välboren, epitet för obetitlade adliga personer.
Jfr Högvälboren.
Väld, mannamån, partiskhet.
Välfärdsutskottet (Le comité de salut public’),
det förnämsta av de regerande utskott franska
nationalkonventet valde inom sig, tillkom under
krisen efter general Dumouriez’ förräderi (april
1793). Efter hand utrustat med diktatorisk
fullmakt, ledde det krigföringen, utrikespolitiken
och hela den inre styrelsen. Medlemmarnas
antal var 9 (tidtals 14 el. 12); de valdes för en
mån. åt gången. Omval var regel, men
misstroendevota förekommo, t. ex. när Danton m. fl.
uteslöts juli 1793. Sin högsta maktutveckling
nådde v. under sin andra uppsättning, ”le grand
comité” (Robespierre, Carnot och
Billaud-Va-renne), då republikens inre fiender krossades och
den stora koalitionens invasionshärar besegrades
(1793—94)- Robespierres störtande (juli 1794)
blev för konventet anledning att begränsa v:s
maktbefogenheter. V. upphörde vid
direktorial-författningens ikraftträdande 1795.
Välgörenhetsmärken, av Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos sedan 1904 utg. märken,
som till ett pris av 2 öre, fr. o. m. nov. 1952
5 öre per styck, tillhandahållas genom
postanstalterna. V. äro avsedda att anbringas på
postförsändelser, dock ej för postavgifts utgörande.
V. av nya typer utgivas varje år för försäljning
under tiden 15/ii—15/i.
Välinge, sn i Malmöhus län, Luggude hd, på
slättbygden vid Vegeåns mynning i Skälderviken;
31,20 km2, 1,190 inv. (1955). 2,573 har åker.
Egendomar: Rögle, Västraby, Stureholm m. fl.
Kyrkan, urspr. medeltida, är i huvudsak från
mitten av 1800-talet. Ingår i V. och Kattarps
pastorat i Lunds stift, Luggude n. kontrakt.
Tillhör storkommunen Kattarp.
Välkomma, den inom de forna
skråförening-arna vid högtidligare tillfällen begagnade, rikt
utsirade föreningspokalen, vanl. av ädel metall.
Vällen, sjö i Ekeby och Bladåkers socknar,
n. Uppland; u km2, 13 m ö. h., 5 m djup.
Avrinner till S. Kvarken.
Välling, soppa av mjölk jämte mjöl el. gryn
och salt. Slätvälling tillredes med vetemjöl,
stänkvälling med små äggklimpar. V. med
havre-el. majsenamjöl, ris-, manna- el. havregryn
förekommer, dock ej så ofta som förr, i svensk
hus-manskost.
Vällingby, stadsdel i Spånga förs., Stockholm,
2 km n. v. om Bromma kyrka; c:a 5,000 inv.
(1954; 2,196 1953), med stadsdelen Råcksta
i ö. c:a 11,000 inv. (7,637 1953). V. är
ändstation för den v. tunnelbanegrenen (avstånd till
Kungsgatan 14 km). V. och Råcksta bebyggas
sedan 1952 som ett självständigt samhälle med
industrier och city och planeras för 25,000 inv.
14/ii 1954 invigdes V:s handelscentrum, ett stort
butikskomplex i anslutning till
tunnelbanestationen.
Vällinge, sn i Skåne, se Vellinge.
Vällinge, gods i Salems sn, Stockholms län,
vid Mälaren, n. n. ö. om Södertälje; areal 957
har, varav 137 åker. Huvudbyggnaden, av sten
i två våningar med två paviljonger, är från
1700-talets mitt. V. är känt sedan 1500-talet, från
1572 med staten som ägare. Under 1600-talet
drevs på V. bl. a. mässingsbruk. V. äges av
Stockholms stad och förvaltas av Stockholms
gas- och vattenverk. På V. ligger sedan 1943
Hemvärnets stridsskola.
Välliste, V ä 11 i s t a, fjäll i Jämtland, s. v.
om Undersåkers station; 1,024 m ö. h. Ståtlig
utsikt.
Välljärn. Vid färskning av tackjärn enl. äldre
metoder fås mer el. mindre kolfattigt järn i
fast (degigt) tillstånd; vid hoppressning härav
fås v. V. innehåller långsträckta
slagginneslut-ningar, som medföra seghet och oömhet vid
glödgning (i det att järnet ej blir
grovkristalli-niskt). Se vidare Järn och stål, sp. 695.
Vällning, åstadkommande av omedelbar
förbindning mellan arbetsstycken av järn el. stål el.
mellan olika delar av ett och samma stycke
genom smidning, valsning el. pressning vid hög
temp. För fullgod v. fordras därvid, att de ytor,
som skola förbindas, äro metalliskt rena el.
genom inverkan av lämpligt flussmedel (borax,
kvartssand m. m.) befrias från oxider. V. före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
