Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänern - Vänersborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Vänersborg
546
vattenkraftfören:s
publikationer, 175, 7, 1925, och 320,
1938); C. Kristoferson och
H. Hartzell, ”Vinsten av
V:s reglering” (därst., 279,
1935)-
Vänersborg, residensstad i
Älvsborgs län vid Vänerns
s. v. ända och sjön
Vassbotten, nära Götaälvs utlopp
ur Vänern; 102,49 km2,
(inom stadsplan c:a 4 km2);
16,966 inv. (1955).
V :s moderstad är Brätte
(se d. o.), vars invånare, på
gr. av platsens oskyddade läge
nära den dåv. riksgränsen
och hamnens uppgrundning,
1642 fingo befallning att
flytta till det s. å. på
Huvudnäs’ ägor i Vassända sn
anlagda Wenersborg. Det nya
samhället erhöll V2 1644
stadsprivilegier. Genom sitt
utsatta läge blev staden s. å.
ödelagd i den s. k.
Hanni-balsfejden och 1676, i sin
egenskap av befäst
garnisonsstad, under Gyldenlövefejden
plundrad och grundligt bränd.
V. blev 1689 residensstad i
stället för det 1681 brunna
Borås. Sedan kanalen mellan
Vassbotten och Götaälv ("Karlsgrav”) 1778
öppnats för sjöfart, började V. förlora sin
egenskap av omlastningsstation för värmlandshandeln,
och förändringen blev än mer markerad, sedan
Trollhätte kanal öppnats 1800. Göta kanals
fullbordan 1832, Trollhätteslussarnas utvidgning 1844
och ångbåtstrafikens införande blevo till en tid
gynnsamma för V:s utveckling som sjöfartsstad;
från 1840-talet var V. under flera årtionden den
ledande rederistaden bland städerna vid Vänern.
Bergslagsbanans tillkomst 1879 drabbade V. hårt,
enär banan ej drogs genom staden. Ända till
1862 hade Västgöta-Dals reg. sin övningsplats
på Nygårdsängen inom stadens område och
därefter till 1906 på Grunnebohed. 1928 upphörde
V. att vara militärstad genom indragningen s. å.
av det sedan 1916 hit förlagda Västgöta reg.
Tändsticksfabrikens nedläggande 1932 efter
Kreu-gerkraschen var ytterligare ett bakslag i V:s
utveckling. — x/i 1945 inkorporerades större delen
av Vassända-Naglums sn med 4,372 inv. och Vi
1952 Väne-Ryr med 485 inv.
Stadsplanen i den äldre staden fick i huvudsak
sin utformning efter 1834 års förödande brand;
en 500 m lång och 100 m bred öppen plats med
Torget, park (Plantaget), kyrka, lärov. och
museum går tvärs igenom centrum. Mellan
hamnkanalen och trafikkanalen (1916) ligger det
utfyllda området Lilla Vassbotten med
sommarrestaurangen Strömsborg och en del industrier
m. m. Väster om Dalbobron utbreder sig den
nyare stadsdelen och tätorten Blåsut (1,574 inv.
NF XXII — 18
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 2,h 1955.
1951) med Folkparken. Torget begränsas mot
hamnkanalen av länsresidenset (ritat av C.
Hår-leman, uppfört av sten 1754, tillbyggt bl. a. 1843;
flera gånger restaurerat). Kyrkan är uppförd
1783—84 (restaurerad 1925) i stället för en
1777 nedbrunnen korskyrka av trä och sten;
lärov. (ritat av P. U. Stenhammar) är från 1869,
museet (V:s museum) från 1887. Det inrymmer
bl. a. en i sitt slag nästan enastående
ornitolo-gisk saml. En minnesplakett på skalden Birger
Sjöbergs födelsehus, Kronogatan 16, uppsattes
1935- Från Torget leder Edsgatan norrut till
Skräcklan, en vacker parkanläggning utmed
Vänern, med friluftsbad m. m.; här har bl. a.
anlagts en strandpromenad, Birger Sjöbergs väg.
S. ö. om stadscentrum ligger vid Götaälv f. d.
kronosäteriet Restad, som 1592—1696 tillhörde
Forstena-släkten och ätten Torstenson och senare
var landshövdingeboställe. Här öppnades 1905
V:s hospital och asyl (numera Restads sjukhus),
som står under gemensam direktion med det 1930
öppnade Källhagens stora sinnessjukhus, inrymt i
Västgöta reg:s omändrade kaserner. Bland
offentliga konstverk i staden märkas skulpturen ”Det
första äventyret” (1944; placerad i Skräcklan)
av D. Wretling, Torgbrunnen (1946) av C.
Elm-berg, framför residenset på Torget Carl Milles’
skulptur ”S:t Martin” (avtäckt 1951) och i
Skräcklan Axel Wallenbergs ”Frida” (1955).
1950 hade V. 41 arbetsställen med sammanlagt
1,523 industriarb. Det äldsta och största
industriföretaget är ab. A. F. Carlssons skofabrik
VÄNERSBORG
1 Flickskola
2 Landsting
3 Museum
4 Post
5 Riksbank
6 Sparbank
7 Stadens förvaltningshus
8 Stadshotell och teater
9 Svenska Handelsbanken
10 Sveriges Kreditbank
11 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
