Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands Folkblad - Värmlands län (Karlstads län) - Värmlands läns centralsanatorium - Värmlands läns folkhögskolor - Värmlandsnäs - Värmlands regemente, I 2 - Värmlänningarne - Värmskog - Värn - Wärn, Tage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
625
Värmlands län—Wärn
626
varit Nils Helger (1918), Emil Olovson (1918—
20), John Sandén (1920—45) och är sedan 1945
Axel Bråland (f. 1891).
Värmlands län, förr även kallat Karlstads
1 ä n, omfattar landskapet Värmland med
undantag av Karlskoga domsaga (Örebro län); 19,416,58
km2, 286,786 inv. (1955). Residensstad: Karlstad.
J u d i c i e 111 indelas V. i 7 under Svea
hovrätt lydande domsagor, varav Älvdals och Nyeds
domsaga består av Älvdals övre, Älvdals nedre
och Nyeds tingslag, medan östersysslets,
Mel-lansysslets, Södersysslets, Nordmarks, Jösse och
Fryksdals domsagor utgöra vardera 1 tingslag.
Av de 6 städerna ha endast Karlstad och
Kristinehamn egen jurisdiktion, medan Filipstad
lyder under östersysslets domsaga, Hagfors under
Älvdals och Nyeds domsaga, Älvdals nedre
tingslag, Säffle under Södersysslets och Arvika
under Jösse domsaga. Administrativt är
länet delat i 8 fögderier, östersysslets, Karlstads,
Älvdals, Mellansysslets, Södersysslets, Nordmarks,
Jösse och Fryksdals med 18 landsfiskalsdistrikt.
Utom de nämnda 6 städerna har V. 7 köpingar
(Forshaga, Grums, Hammarö, Munkfors,
Storfors, Sunne och Årjäng) och 8
municipalsam-hällen (Björneborg, Charlottenberg, Deje, Kil,
Lesjöfors, Molkom, Torsby och Åmotfors). I
kyrkligt avseende tillhör länet Karlstads
stift; 94 församlingar äro fördelade på 61
pastorat och 9 kontrakt (Kil, Älvdal, Visnum, Nyed,
Fryksdal, Jösse, Nordmark, Gillberg och Nor).
— V. har 1 hushållningssällskap, utgör 1
landstingsområde samt 1 valkrets vid val till F. K.
(f. n. 6 riksdagsmän) och till A. K. (f. n. 9
riksdagsmän). Länet tillhör Värmlands
inskriv-ningsområde (nr 2) inom 5:e militärområdet. —
V. har 29 provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra),
14 veterinärdistrikt och 16 apotek (jämte 5
filialapotek). Länet tillhör Göteborgs landsarkiv,
Västra bergmästaredistriktet, Karlstads och
Kristinehamns revir i Bergslags skogsdistrikt samt
ingår i Västra lotsdistriktet. Det indelas i 10
lantmäteridistrikt. Länet är indelat i 3
folkskole-inspektionsområden. — Genom 1634 års
regeringsform blev Värmland tills. m. Närke 1 län och
var eget län 1639—48. 1648—54 tilldelades det
generalguv. Västergötland. 1654—1779 bildade
det åter 1 län tills. m. Närke, varefter V.
upprättades. Vi 1952 överflyttades Bjurtjärns sn i
Örebro län till V.
Värmlands läns centralsanatorium, adress
Arvika, avsett för lungtuberkulossjuka från
Värmlands län, öppnat 12/2 1912, äges av länets
landsting; platsantal 237.
Värmlands läns folkhögskolor äro belägna i
Molkom, Ingesund (Västra Värmlands
folk-högsk.) och Ransäter (Geijerskolan). — M o
1-koms folkhögskola grundades 1874 av
landstinget och var till 1881 förlagd till
Udders-ruds gård i Ransäters sn, varefter den flyttade
till Molkom. Utom huvudkurs anordnar skolan
sedan 1933 en 2:a årskurs och sedan 1908
hus-moderskurser. Rektor är sedan 1948 V.
Sahl-ström (£. 1902). — Ang. Ingesunds
folkhögskola se d. o. — Geijerskolan i
Ransäter grundades 1952 av det i Uppsala
stiftade Geijersamfundet och kunde börja sin
verksamhet med hjälp av privata donationer. Sedan
1953 erhåller den bidrag av landstinget.
Skolan avser att åt värmländsk ungdom förmedla
bildning i Geij ers anda. Rektor är sedan
starten I. Sahlin (f. 1908).
Värmlandsnäs. 1) V. el. Näset, mot s.
ut-skjutande halvö i Vänern. V., vars jämna
östkust begränsas av en förkastning, är ett flackt
slättland, till stor del täckt av marin lera och
sand. I s. ligger Lurö skärgård. V. tillhör Näs
hd och V.2) jämte Säffle stad. — Litt.: I.
Schyman, ”V. från forntid till nutid”, 1. Södra
delen. (1955).
2) Storkommun i Södersysslets domsaga,
Värmlands län, bestående av socknarna Bro, S. Ny,
Huggenäs, Botilsäter, ölserud, Millesvik och
Eskilsäter; 421,27 km2, 3,469 inv. (1955).
Värmlands regemente, I 2, Karlstad, leder
sitt ursprung från de fänikor, som på 1500-talet
uppsattes i Värmland och Dalsland. Ur det av
Gustav II Adolf inom
Södermanland-Närke-Värmland organiserade landsregementet bildades
ett fältreg. inom de två sistn. landskapen,
småningom kallat Närke-Värmlands reg. 1682
roterades detta med 7 komp, i Värmland och 3 i
Närke. 1812 uppdelades det i Närkes reg. och
V. övningsplats var i äldre tider Karlstad, från
1812 Varpnäs mo och från 1834 Trossnäs fält.
1913 inflyttade V. i kaserner i Karlstad. V.
tillhör 5æ militärområdet. — Litt.: E. Zeeh, ”Kungl.
V:s historia” (1951).
Värmlänningarne, ”sorglustigt tal-, sång- och
dansspel” av F. A. Dahlgren med musik av A.
Randel. V., som är Sveriges populäraste
folkskådespel, har intill 1955 på Kungl. teatern
givits 799 ggr.
Värmskog, sn i Värmlands län, Gillbergs hd,
vid mell. delen av sjön Värmeln; 106,48 km2, 938
inv. (1955). Kuperad skogstrakt. 1,837 har åker.
Under 1800-talet bröts i V. zink-, bly- och
silvermalm. Nuv. kyrkan uppf. 1762. Ingår i
Stavnäs, V:s och Högeruds pastorat i Karlstads stift,
Gillbergs kontr. Tillhör storkommunen Stavnäs.
— Litt.: I. Stake, ”V:s sn i äldre och nyare
tider” (1916); A. Tuulse, ”Två utgrävningar i
Värmland 1947. I. Värmskog” (i ”Fornvännen”,
s. å.); ”V. förr och nu” (1951 ff.).
Värn, krigsv., förk. för stridsvärn.
Wärn, Tage Gustaf, ämbetsman (f. 1896
u/i), jur. kand, vid Stockholms högsk. 1920,
assessor i Svea hovrätt 1929, hovrättsråd 1936
—42; t. f. exp.-chef i Försvarsdep. 1932, ord.
1934, statssekr. där 1936—42; sekr. i olika
riksdagsutskott och utredningar, bl. a. Statens
orga-nisationsnämnd 1930—32, i 1930 års
försvars-kommission 1934—35, i 1941 års
försvarsutred-ning och militärförvaltningsutredning, i 1945 års
bankkommission, samt 1950 utredningsman för
besparingar inom statsförvaltningen; verkst. dir.
i Svenska bankfören. 1943—53, i Svenska
personal-pensionskassan sedan 1953; ordf. el.
styr.-led. i talrika bolag och näringslivets
sammanslutningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
