- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
635-636

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värö - Väsby (socken i Malmöhus län) - Väsby, Upplands Väsby - Väsby, Stora Wäsby (Hammarby-Väsby) - Väse - Väse härad - Väsen - Väskinde, Västkinde - Väsman, Vessman - Västanfors - Västanå - Västanåformationen - Västaustralien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V äsby—V ästaustralien

635
omgiven av kala bergpartier. 2,735 har åker.
Väröbacka är järnvägsstation, B u a (436
inv. 1951) badort och fiskläge. Kyrkan byggd
1855. Ingår i V. och Stråvalla pastorat i
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Utgör
tills. m. Stråvalla storkommunen Värö; 83,06
km2, 2,627 inv. (1955); i Hallands n. domsaga.

Väsby, sn i Malmöhus län, på Luggude hds
västkust, på slättbygden kring Höganäs; 41,14
km2, 2,947 inv. (1955). Huvuddelen av inv. bo
i tätorter. 3,573 har åker. Fiskläge: Lerberget
(470 inv. 1951). Kyrkan urspr. uppf. 1175.
Ingår i V. och Vikens pastorat i Lunds stift,
Luggude n. kontrakt. Utgör tills. m. Viken
storkommunen Väsby; 50,40 km2, 4,092 inv. (1955).

Väsby, Upplands Väsby, industri- och
villasamhälle i Hammarby och Eds socknar,
Stockholms län (Uppland), vid N. stambanan,
24 km från Stockholm; 2,496 inv. (1951),
därav 1,949 i Hammarby och 547 i Ed. I V., som
började bebyggas 1903 som Väsby
villastad, ligga bl. a. ab. Optimus’ fabrik för tillv.
av fotogenkök, lampor m. m. (310 arb.) samt
manufakturverk och pressgjuteri, tillh. ab.
Svenska metallverken i Västerås (300 arb.).
Vårdhemmet Carlslund i V., anlagt som privat
anstalt för sinnesslöa 1900, övertogs 1952 av
Stockholms stad.

Väsby, Stora Wäsby (H amma r b
y-Väsby), gods i Hammarby sn i Uppland, 18
km n. v. om Djursholm, omfattar med
underlydande 490 har, därav 270 åker. Slottet av sten
i två våningar med 2 flyglar byggdes i rokoko
vid mitten av 1700-talet efter ritningar av J. E.
Rehn. V. ägdes på 1600-talet av ätten Kurck
och såldes 1668 till friherre E. de Geer af
Leufsta, i vilkens ätt det förblivit, sedan 1730
som fideikommiss.

Väse, sn i Värmland, Väse hd, vid Vänern,
mellan Karlstad och Kristinehamn, kring
Glum-man och ölman, 258,73 km2, 2,796 inv. (1955).
8,339 har åker. Kyrkan om- och tillbyggd 1762;
gravkor för ätterna Soop och Gegerfeldt. Ingår
i Väse och ö. Fågelviks pastorat i Karlstads
stift, Nyeds kontrakt. Utgör tills. m. ölme
storkommunen Väse; 437,53 km2, 4,372 inv. (1955)-

Väse härad i Värmland, vid Vänern ö. om
Karlstad, omfattar socknarna Väse, ö. Fågelvik
och Alster; är delat på östersysslets samt
Älvdals och Nyeds domsagor, östersysslets och
Karlstads fögderier.

Väsen, filos. 1) Varelse över huvud. — 2)
Den sanna verkligheten (essentia) i motsats mot
fenomenet.

Väskinde, Västkinde, sn i Bro ting, n.
Gotland, vid kusten n. ö. om Visby; 39,45 km2,
655 inv. (1955). V. är huvudsakl. öppen och
bördig slättbygd; vid havet klintkust. 1,701 har åker.
Egendom: Skäggs (stor fåravel). I V. ligger
Skälsö fiskläge. Kyrkan har unggotiskt kor men
är f. ö. höggotisk. Triumfkrucifix från omkr.
1240, dopfunt av Majestatis (mitten av 11
ootalet). Ingår i V., Bro, Fole och Lokrume
pastorat i Visby stift, n. kontraktet. Tillhör
storkommunen Tingstäde.

636

Väsman, Vessman, sjö i s. Dalarne,
avrinner genom Kolbäcksån; 40 km2, 155 m ö. h.,
53 m djup.

Västanfors. 1) Församling i Västerfärnebo
kontrakt av Västerås stift, omfattande Fagersta
stad.

2) Del av Fagersta stad; 3,427 inv. (1951).
V. var municipalsamhälle 1927—44.

Västanå, gods i Gränna landsförsamling,
Jönköpings län, s. om Gränna; areal c:a 500 har;
taxeringsvärde c:a 600,000 kr. Huvudbyggnaden,
av sten, är ett vackert tvåvåningshus med högt
valmtak, urspr. uppfört under 1600-talets första
del (på 1760-talet påbyggdes den till tre
våningar med brutet tak, vid slutet av 1920-talet
återställd). V. tillhörde från 1641 ätten Brahe,
1739—65 ätten Hamilton. 1777 såldes V. till
översten F. Gyllensvaan, som 1785 gjorde det
till fideikommiss för en av sina systersöner,
tillhörande ätten Rosenquist af Åkershult;
innehavaren skall antaga namnet Gyllensvaan.
Sedan 1899 går fideikommisset inom ätten v. Otter.
Nuv. innehavaren, ryttmästaren R. Gyllensvaan,
har på V:s ägor invid riksvägen nr 1 s. om
Gränna uppbyggt ett slottslikt turisthotell,
omgivet av mindre härbärgen och kallat ”Gyllene
Uttern”.

Västanåformationen, en till urberget (gotiska
cykeln) hörande, väsentligen av sedimentära
bergarter uppbyggd lagerserie i n. ö. Skåne
inom det s. k. Västanå fä Ite t. V. består av
kvartsiter, glimmerkvartsiter och glimmerskiffrar,
vilka utan diskordans vila på leptiter och
finkorniga gnejser. I glimmerkvartsiten har
påträffats ett väl utbildat konglomerat
(västanå-konglomerat) med delvis till linser
utdragna bollar av huvudsakl. kvartsit. Även lager av
amfibolit förekomma. Vid byn Västanå i
Näsums sn finns en obetydlig
järnmalmsförekomst, vilken förr brutits i Västanå
järngruva.

Västaustralien, eng. Western Australia, delstat
i Australiska statsförbundet, omfattande
kontinentens v. tredjedel med närliggande öar till
1290 ö. Igd (se karta vid Australien); 2,527,633
km2; 614,483 inv. (1952; knappt 0,3 inv. per km2,
Australiens glesast befolkade delstat). Huvudstad
Perth. — V. är ett mycket enformigt land. Västra
delen är en väldig platå av granit och
protero-zoiska bildningar, som i Mount Bruce i n. når
1.227 m ö. h. Randbergen, främst Darling Range,
lämna blott rum för ett 25—100 km brett
kustland med ödsliga sandstränder. Den med
saltdepressioner överströdda platån övergår österut
omärkligt i ett ändlöst öken- och stäppområde,
Great Sandy Desert, Gibsons Desert och Great
Victoria Desert. V:s floder äro blott periodiskt
vattenförande och sakna betydelse för
samfärdseln. Kulturland finnes över huvud taget endast
utefter västkusten och angränsande delar av
sydkusten. — V:s klimat företer mycket stora
differenser. Längst i n. härskar tropiskt
monsun-klimat med c:a 1,000 mm nederbörd, som
huvudsakl. faller under sommaren nov.—mars. Mot s.
och s. v. avtar nederbörden, så att öknen går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 15:41:24 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free