Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås recess och Västerås ordinantia - Västerås slott - Västerås stift - Västerås stifts domprosteri - Västeuropeiska unionen - Västeuropeisk tid - Västflandern - Västgoter, eg. visigoter, tervinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västerås slott—Västgöter
669
att Guds ord måtte allestädes i riket rent
predikas. — Västerås ordinantia brukar
anges som en del av Västerås riksdags beslut.
Ordinantians art är oklar och har varit föremål
för diskussion. Den torde kunna betecknas som
en stadga om recessens praktiska tillämpning,
och den innehåller föreskrifter om kyrkans
organisation efter den nya ordning, som blev en
följd av recessen, varvid särsk. statens
inflytande på kyrkan fastslogs. — Genom besluten vid
Västerås’ riksdag kunde statens finanser
nydanas, och en grund var lagd till utbildningen av
en ny kyrkoorganisation och införandet av en
luterskt präglad religionsförkunnelse. Längre
fram följde med utgångspunkt i V. beslut de
omfattande indragningarna av kyrklig egendom.
— Litt.: H. Hjärne, ”Reformationsriksdagen i
Västerås” (1893, omtr. i ”Ur det förgångna”,
1912); L. Sjödin, ”Västerås möte” (i
Historisk tidskr., 1927—28); T. Berg, ”Riksdagens
utveckling under den äldre Vasatiden” (i
”Sveriges riksdag”, 1:2, 1935), ”Nya teorier om
riksdagen i Västerås” (i Historisk tidskr., 1937).
Västerås slott. På 1200- el. 1300-talet reste
sig, möjl. till åmynningens försvar, en borg,
bestående av ett kärntorn, omgivet av
gråstens-murar. Mellan dessa tillkommo småningom
byggnader närmast i n. och ö. Jämte gråsten började
även tegel att användas som material. Borgen
innehades på 1300-talet av Bo Jonsson Grip,
senare av drottning Margareta, och här residerade
den kungl. fogden Jösse Eriksson, vilken av
Engelbrekt 1434 fördrevs. Gustav Vasa
erövrade den från danskarna 1522. Under honom och
hans söner reparerades den och utvidgades. Erik
XIV satt här en tid fängslad, Johan III höll sitt
bröllop med Gunilla Bielke på V. 1585, och
pfalzgreven Johan Kasimir residerade här. Vid
1600-talets slut reparerades slottet; det innehöll
nu både rikssal och slottskyrka. Ytterligare blev
det ombyggt efter en brand 1736; C. Hårleman
lät förändra takvåningens skyttegalleri i slottet
till bostadsvåning åt landshövdingen. Slottet,
som senast reparerats på 1920-talet (genom
Erik Hahr; se bild 4 å pl. vid Västerås),
innehåller lokaler för residens, länsstyrelse m. m.
samt Västmanlands fornminnesförenings museum.
— Litt.: A. Hahr, ”Nordiska borgar” (1930).
Västerås stift omfattar Västmanland och
Da-larne (utom Or sa finnmark) samt Tärna och
Norrby församlingar i Uppland och Torpa och
Kung Karls församlingar i Södermanland. V.
består av följ. 16 kontrakt: Domprosteriet,
Munktorps, Köpings, Arboga, Fellingsbro, Nora,
Norrbärke, Västerdals, Leksands, Rättviks,
Mora, St. Tuna, Falu, Hedemora, Västerfärnebo
och Sala kontrakt. Biskopssäte: Västerås. V.
nämnes i en romersk stiftsförteckning från omkr.
1120. Dess område har endast obetydligt
förändrats (Vi 1952 överfördes till stiftet Norrby
förs, från Uppsala ärkestift och Torpa och Kung
Karls förs, från Strängnäs stift). — Litt.: ”V. i
ord och bild” (1951).
Västerås stifts domprosteri omfattar 6
pastorat: Västerås och Lundby; Dingtuna och
Väs
670
terås-Barkarö; Irsta och Badelunda; Skultuna,
Lillhärad och Skerike; Tillberga och Hubbo;
Kärrbo, Kungsåra och Ängsö.
Västeuropeiska unionen, militär
samarbetsorganisation, bildad 1954 och konstituerad i maj
1955, omfattande Storbritannien, Frankrike,
Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och
Luxemburg. Unionen är nära sammanfogad med
Nordatlantiska försvarsorganisationen (NATO),
vars område sträcker sig från Nordnorge till
Turkiet. Ansvaret för hela det samordnade
försvarssystemets militära funktioner vilar på
NATO-högkvarteret i Paris och på dess chef,
de allierades överbefälhavare. Under denne lyda
medlemsnationernas väpnade styrkor inom det
allierade Europakommandots område. Unionens
arméförband i första linjen skall bestå av 4 fullt
rustade brittiska divisioner, 18 franska, 12 tyska,
12 italienska och inalles 5 av Beneluxstaterna
uppsatta. De allierades överbefälhavare har
därjämte under sitt omedelbara befäl 5 i Europa
förlagda amerikanska divisioner. Ehuru unionens
styrkor icke fullständigt sammansmältas, så som
från början hade avsetts i fråga om
Europa-armén, ha principerna för ett verkligt
gemensamt försvar, till skillnad från en konventionell
allians, bevarats i viss grad, överbefälhavaren
har direkt överinseende över de nationella
stridskrafternas högre utbildning i fredstid.
Unionen har en generalsekreterare och tre
högsta organ: ministerrådet, union
s-parlamentet och
rustningskontroll-organet. I ministerrådet med säte i London
representeras de 7 deltagarstaterna av vardera
en medlem från resp. stats regering. Rådet
bildar unionens politiska ledning. Unionsparlamentet
består av de 7 ländernas delegater i
Europarådets församling i Strasbourg, där det också
sammanträder. I spetsen för
rustningskontroll-organet, som är förlagt till Paris, står en av
ministerrådet på 5 år tillsatt direktör, ansvarig
inför generalsekreteraren. Under direktören
lyder en internationell stab.
Västeuropeisk tid, se Tid, sp. 90.
Västflandern, provins i Belgien; 3,234 km2,
c:a 1,020,000 inv. Huvudstad: Brygge.
Västgöter, eg. visigöter, tervinger,
germansk folkstam, de goter, som omkr. 275 voro
bosatta i landet n. om Donau och under 370-talet
i etapper överskredo denna flod och erhöllo jord
upplåten åt sig på Balkanhalvön. Särsk. under
konung Alarik I (395—410) nådde v. stor
betydelse. Då dennes krav på jordupplåtelse i
Italien avslogs, plundrade han Rom 410. Alariks
ef terf ölj are, Ataulf, Wallia och T e o d
e-rik (418—451), grundade sedan ett västgotiskt
rike i s. Gallien och Spanien. V. bidrogo
kraftigt att besegra Attila 451. Under Eurik (466
—484) uppnådde det västgotiska riket i Gallien
sin högsta blomstring. Men hans son Alarik
II (484—507) besegrades 507 av frankerna.
Spanien blev nu v:s egentliga huvudland. Den siste
västgotakonungen, Ro de rik, blev 711 slagen
av araberna, och hans rike upplöstes.
Vid bosättningen i Gallien och Spanien fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
