Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växelkontor - Växelkurs, valutakurs - Växellagring - Växellåda - Växelström - Växelsång - Växelundervisning - Växelvarma djur, poikiloterma djur - Växjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
701
V äxelkur s—V äx j ö
702
2) Frihetstidens v. äro synnerligen
karakteristiska för tidens politiska ekonomi. De
inrättades från 1747 av hattarna för att höja den
svenska sedelvalutan. Efter mösspartiets seger
anställdes vid riksdagen 1765—66 räfst med v:s
bolagsmän, vilka i flera fall dömdes att betala
betydande ersättningsbelopp.
Växelkurs, valutakurs, en främmande
valutas pris i landets mynt, bestämmes antingen
genom officiell notering, som anger det pris,
till vilket landets centralbank och därmed även
dess affärsbanker köpa och sälja den
främmande valutan, el. genom inofficiell kurs, som
ej tillämpas av centralbanken, då denna ej
handlar med ifrågavarande valuta, men väl av de
banker och personer, som äro villiga härtill.
Vid guldmyntfot bestämmas v. helt av
guldhalten i de resp. ländernas huvudmynt. I
fråga om pappersvalutor skiljer man
mellan fri valutahandel och valutareglering, i förra
fallet vidare mellan helt fri prisbildning, då
v. bestämmas enbart av utbud och efterfrågan
å främmande valutor, och fall, då centralbanken
el. en särskild valutaregleringsfond går in för
att hålla en bestämd kurs å vissa utländska
valutor genom att köpa och sälja dessa till denna.
En i och för sig fri el. konvertibel
pappers-valuta, som regleras genom att staten, t. ex.
genom sin centralbank, köper och säljer till en
bestämd kurs, säges ha en bunden el. ”s p
i-k a d” kurs. Vid fluktuationer sinsemellan får
en bestämd valuta väljas, vid vilken man önskar
binda den egna valutan. Den svenska valutan var
sålunda före 2:a världskriget bunden vid det
engelska pundet.
Växellagring, geol., upprepad växling av lager
av två el. flera olika berg- el. jordarter.
Växellåda, en vanl. av ett hölje (”låda”)
omsluten maskinell anordning för ändring (växling)
av hastigheten hos rörliga maskinelement el. hos
de drivande hjulen på motordrivna fordon etc.
Växelström, fys., elektrisk ström, vars
riktning och styrka periodiskt varierar, uppkommer,
då en till riktning och styrka varierande
elektro-motorisk kraft (växelspänning) verkar i
strömkretsen. Se vidare Elektriska maskiner,
sp. 481 ff.
Växelsång, se Antifoni.
Växelundervisning, se Bell-lancasterska
undervisningsmetoden.
Växelvarma djur, p o i k i 1 o t e’r m a djur,
se Kroppstemperatur.
Växjö, biskopsstad i Växjö stift och
residensstad i Kronobergs län, Småland, vid n. ändan av
den lilla Växjösjön (Växsjön; 161 m ö. h.);
85,31 km2, därav 70,71 land; inom stadsplan 4,70
km2; 21,623 inv. (1955).
V., Värends gamla huvudort, var redan under
forntiden en kult- och marknadsplats, där vägar
från ö.—v. och n.—s. möttes vid ”Vägsjön”,
varav staden trol. har fått sitt namn. Särsk.
hade vintervägarna stor betydelse för
samfärdseln, vilket framgår bl.a. av att årets
huvudmarknad var Sigfridmässan (med pälsskinn som
specialitet), —12/2. — I början av 1000-talet blev
V. enl. traditionen utgångspunkt för Sankt
Sigfrids missionsverksamhet i Värend. På
1160-talet skildes Värend från Linköpings stift, och
1170 uppträder en biskop i V., nära knuten till
biskopen i Lund. Från 1200-talet lydde
emellertid biskopen i V. under Uppsala. Under årh:s
förra hälft anlades ett franciskankloster, varav
sparsamma rester påträffats i stadens centrala
del (nuv. kvarteret Klostret). Även omtalas ett
birgittinkloster och ett helgeandshus. 1342
utfärdade konung Magnus Eriksson
köpstadsrättig-heter för V., men staden spelade dock en föga
framträdande roll i medeltidens historia. På en
holme i Helgasjön 7 km n. om staden byggdes
under 1400-talet ett fast biskopshus av sten,
Kronoberg (se d. o.), som 1521 överlämnades till
Gustav Vasa. 1613 inrättades en katedralskola,
som på den tiden var Smålands främsta skola.
1649, 1658 och 1690 drabbades V. av eldsvådor,
likaså 1753, 1799, 1838 och 1843. Endast ett
fåtal hus skonades sistn. år, varefter staden
väsentligen nybyggdes. 1940 införlivades Växjö
landskommun med municipalsamhället ö
st-r e g å r d och villasamhället Hov, varvid
folkmängden steg till 15,505; 1950 var den 19,711.
V:s centrala och äldsta del har en regelbunden,
fyrkantig stadsplan med i allm. låg träbebyggelse,
som endast långsamt viker för moderna stenhus.
I n., ö., s. och v. omges denna äldre del av
breda allégator. Strax ö. om järnvägsstationen
ligger Domkyrkan; platsen var urspr. en halvö
i Växjösjön, innan sjön sänktes 1814. Till den
äldsta kyrkan är legenden om S:t Sigfrid knuten,
hans helgonskrin förvarades i den senare kyrkan,
till dess det på biskoplig befallning förstördes
på 1600-talet. Det enda, som nu minner om den
äldre, urspr. romanska kyrkan, är det kraftiga
västtornet, vilket kröntes av 2 spiror, en
konstruktion, som återfinnes i Rydaholms kyrka.
1277 nedbrändes kyrkan och ersattes av en större,
möjl. i gotisk stil. Sin nuv. exteriör erhöll
domkyrkan genom en stor ombyggnad 1849—52 av
C. G. Brunius. 1898 genomgick kyrkan en s. k.
restaurering, som dock icke bidrog till höjandet
av kyrkorummets skönhet. N. om Domkyrkan
ligger det gamla gymnasiet, uppfört 1697—1715;
i husets övre våning höll E. Tegnér sina berömda
gymnasietal. Huset är f. n. upplåtet åt
stifts-och landsbibl., varmed även stadsbibl. är förenat;
nybyggnad är planerad för bibi, i f. d. Vredeska
fastigheten. N. om gymnasiet (på nuv.
Norrtullskolans plats) låg biskopshuset till 1797, då
biskop O. Wallquist byggde ö s t r a b o, vars
huvudbyggnad är uppförd i gustaviansk klassicism
(av trä med stenperistyl) i två våningar och
inrymmer förutom biskopsbostad lokaler för
domkapitlet. Här bodde Esaias Tegnér 1827—46.
Vid Stortorget ligga i n.
landshövdingeresidenset, uppfört 1848 efter ritningar av arkitekten
C. G. Blom-Carlsson, i ö. riksbanks- och
tele-huset och i s. stadshuset, sammanbyggt med
stadshotellet 1877. N. om residenset ligger nya
posthuset och längre mot n. vid
Kronobergsga-tans n. ände ett av stadens få gamla, vackra
stenhus, det forna v. Baumgartenska, nu inrym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
