Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xerofila växter, xerofyter - Xeroform - Xeroftalmi el. xeros - Xerofyter - Xerotin - Xerxes - Ximenes el. Jiménez, Francesco - X-strålar - Xylan, trägummi - Xylen, xylol, dimetylbensen - Xylofon - Xylografi - Xylokain (xylocain) - Xylophaga - Xylopia - Xylos - Y - Y (kemi) - Yacht (jakt) - Yahata - Yajurveda - Yalelås - Yale-universitetet - Yalu-kiang, Yalu, Jalu, Jalu-kiang - Yama - Yamagata - Yamamoto, Isoroku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Xerof orm—Y amamoto
722
der i marken och äga gott transpirationsskydd,
dels sådana, där någon del av växten utbildats
till vattenbehållare, t. ex. stammen hos
kaktusarter el. bladen hos Sedumm. fl. Jfr Transpiraton.
Xeroform [-å’rm], Bismüthi tribromphenölas,
farm, med., ett blekgult, tungt, giftfritt, nästan
lukt- och smaklöst pulver; användes vid
sårbehandling.
Xeroftalmi el. xeros [-å’s], sjuklig
förändring av bindehinnan och stundom även
hornhinnan. ögats yta blir torr, matt, mer el. mindre
ogenomskinlig och hudliknande.
Xerofyter, bot., se Xerofila växter.
Xerotin, flytande sickativ, som brukas som
torkmedel i oljefärg och oljelack.
Xe’rxes (fnpers. Ksjharsja), fornpersiska
konungar. — X. I, son till Dareios I, tillträdde
regeringen 485 f. Kr. Efter att ha kuvat det
avfälliga Egypten upptog X. sin faders
krigsplaner mot Grekland. Efter tre års
förberedelser uppbröt X. 480 f. Kr. med en stor här och
flotta men blev slagen vid Salamis (480),
varpå han återvände med större delen av hären.
Han mördades 465 f. Kr. — X. II, den förres
sonson, regerade 424 f. Kr. halvannan månad och
mördades.
Ximenes [^imä’näs] el. J i m én e z, F r
an-c e s c o, spansk kardinal (1436—1517). Han
blev franciskanmunk 1484 och biktfader hos
drottning Isabella 1492, ärkebiskop av Toledo
och Kastiliens storkansler 1495. X. reformerade
klostren och sökte med våld omvända morerna.
1507 blev X. kardinal och spansk storinkvisitor;
han sökte mildra inkvisitionens framfart. Efter
Ferdinands död skötte han regentskapet över
Kastilien, tills Karl I (V) blev myndig. X.
grundade univ. i Alcalå de Henares
(Complu-tum) och lät där utarbeta den berömda
Complu-tenserbibeln. — Biogr. av R. Merton (1934).
X-strålar, röntgenstrålar, se Röntgenstrålning.
Xylän, t r ä g u m m i, en grupp kolhydrater,
som äro uppbyggda av den fematomiga
sockerarten xylos. X. förekommer i ved, kli, halm,
jute o. s. v.
Xylén, xylol, dimetylbensen, ett
cykliskt kolväte, som förekommer i stenkolstjära.
Xylofon [-å’n], slagspel, bestående av
träskivor, stämda i diatonisk el. kromatisk skala.
Xylografi, se Träsnitt.
Xylokain (x y 1 o c a i n, inregistrerat
varunamn), a-dietylaminoacet-2,6-xylidid, C14H22N2O,
lokalbedövningsmedel. X. har snabbare och
starkare verkan samt mindre obehagliga biverkningar
än andra gängse lokalbedövningsmedel.
Xylo’phaga [-f-] (av grek. xy’lon, trä, och
fagei’n, äta), vedätare, tidigare benämning på
vissa insektfamiljer. — Xylofäg, vedätande.
Xylo’pia, släkte av fam. Anonaceae med omkr.
75 arter, träd el. större buskar. Fröna av flera
arter brukas som läkemedel el. som krydda, t. ex.
morpeppar, Grana zelim (av X. aethiopica
i Västafrika), och negerpeppar (av X.
aro-matica i Guayana och på Antillerna).
Xylos [-å’s], se Sockerarter, sp. 650.
Yär latinska alfabetets tjugufjärde
bokstav (tjugufemte, om W medräknas). Av
grek, bokstaven T» u (ypsilon), som
motsvarade två ljud, 0 (ung. ty. m; urspr.) och y,
gjorde romarna dels U, u och V, v, som till
medeltiden utan åtskillnad fingo återge både
vokalljudet 0 (ung. ty. u) och konsonantljudet w
(v), dels (senare) Y, y som tecken för
vokalljudet y i grek. ord. Svenskan använder Y, y
som beteckning främst för sitt y-ljud (ny, nytt).
— Inom matematiken är Y (y) beteckning för
en obekant storhet, inom fysiken för admittans.
På svenska automobiler betecknar Y
Västernorr-lands län.
Y, kem. tecken för en atom yttrium.
Yacht [jå’t], eng. (sv. jakt), sportnamn på
fartyg, avsett för lustsegling, lustjakt. Y. riggas
med en el. flera master och framdrives numera
ofta med maskinkraft (motorjakter,
motorkryssare; även mellanformer mellan den rena
segeljakten och motorjakten, motor seglare). Jfr
Segelsport, sp. 933 f.
Yahata, stad i Japan, se Yawata.
Yajurveda, bland de fyra Vedasamlingarna
den, som innehåller de språk, yajus, vilka skola
framsägas vid offren.
Yalelås [jei’l-], se Lås, sp. 238.
Yale-universitetet [j€i’l-], grundat 1701 i
Say-brook som prästseminarium, flyttat 1718 till New
Haven, ombildades till univ. på 1770-talet, fick
sitt nuv. namn först 1887. Y. är näst Harvard
Univ. U.S.A:s rikaste univ.; antalet studenter
uppgick 1952 till 7,750 och lärare till 1,700. Y.
har 10 colleges, och undervisning meddelas utom
i vanliga undervisningsämnen även i bl. a.
musik, konst, skogsvetenskap och barnavård.
Yalu-kiang, Ya 1 u, J a 1 u, Jalu-kiang,
flod i Östasien, upprinner på Chang-pai-shan,
bildar gränsen mellan Korea och Manchuriet.
Yama, den indiske dödsguden.
Yamagata, huvudstad i förvaltningsområdet
Yamagata, n. Hondo, Japan, 50 km v. om
Sundai; 89,531 inv. (1945). Siden-, koppar- och
järnindustri.
Yamamoto, I s o r 0 k u, japansk sjömilitär
(1884—1943). Y. blev 1939 chef för 1 :a
flottan, vilket medförde överbefälet till sjöss i krig.
Han planlade anfallet mot Pearl Harbor V12
1941 samt ledde operationerna till sjöss vid
erövringen av de allierades besittningar i Östasien
och Ostindien. I slaget vid Midway %—6/« 1942
led han ett allvarligt nederlag. Under ledning
från ett flygplan av operationer vid
Bismarcks-arkipelagen blev Y. nedskjuten och dödad 18/4
1943. — Ehuru Y. icke önskat kriget, då han
väl kände U.S.A:s ofantliga kraftresurser, drev
han sjökrigföringen med stor kraft och
skicklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
