Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - York, ätt - York (titel) - York-Antwerpenreglerna (YAR) - Yorkshire, York - Yorktown - Yosemite National Park - Young, Brigham - Young, Edward - Young, Owen - Young, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
735
York—Young
736
(d. 1460) se Rikard, sp. 47. Grenen besteg
Englands tron med Rikards son Edvard IV (reg.
1461—70 och 1471—83). Dennes son var Edvard
V (d. 1483), den senares farbror var Rikard III
(reg. 1483—85). Huset Y., som förde i vapnet
en vit ros, stred mot huset Lancaster i
”rosornas krig” från 1455 till 1485, då den med
Edvard IV:s dotter Elisabet förmälde Henrik VII
(av huset Tudor) besteg tronen. Huset Y. utdog
på manssidan med Edvard IV:s brorson Edvard
av Warwick, som avrättades 1499.
York [jåk], hertig av, eng. duke of York,
titel, som engelska konungar, förlänat
medlemmar av konungahuset, oftast konungens andre
son. Bland hertigar av Y. märkas Georg HI:s
andre son, Fredrik August (1763—1827),
som 1795 blev fältmarskalk och 1798
överbefälhavare för engelska armén. Euhru föga
framgångsrik på slagfälten, var han en dugande
arméchef.
York-A’ntwerpenreglerna [jå’k-] (YAR),
regler, som efter konferenser i York 1864 och
Antwerpen 1877 uppställts och som i 18
punkter behandla olika fall, då på fartyg och last
uppkomma skador skola ersättas som gemensamt
haveri. Y. återfinnas som bilaga i Sjölagen.
Yorkshire [jå’k/a], York, Englands
vidsträcktaste grevskap; 15,959 km2, 4,621,698 inv.
(1951). Administrativt delas Y. sedan 1888 i
E as t Riding (3,035 km2, 510,800 inv.;
huvudstad Beverley), North Riding (5,503
km2, 525,496 inv.; huvudstad Northallerton) och
West Riding (7,394 km2, 3,480,066 inv.;
huvudstad Wakefield) samt staden York i
mötespunkten mellan dessa. Nära östkusten
finnas 2 småkuperade höjdområden, North York
Moors med de malmrika Cleveland Hills (454
m ö. h.) och de vida lägre York Wolds. I s. ö.,
mellan Humber-floden och havet, ligger
marsk-halvön Holderness med omfattande
boskapsskötsel. N. gränsen bildas av floden Tees. Vid
kusten finnas talrika fisklägen och badorter
(Scar-borough, Bridlington). Förnämsta hamnstad är
Hull. Y :s centrala del är det fruktbara
slättlandet kring Ouse.
Yorktown [jå’ktåun], ort i ö. Virginia,
U.S.A., 85 km ö. s. ö. om Richmond, vid York
Rivers mynningsvik. Under nordamerikanska
frihetskriget (se d. o.) kapitulerade här en
engelsk styrka under Cornwallis 19 okt. 1781, vilket
faktiskt gjorde slut på kriget.
Yosemite National Park [jåuse’miti nä’/nl
pä’k] (till indianska yo semite, den stora
grissly-björnen), nationalpark (sedan 1890) i ö. delen
av mell. Kalifornien, U.S.A.; 3,066 km2. Y.
ligger på v. sidan av Sierra Nevada, där Mount
Lyell når 3,991 m ö. h. och där San Joaquin
Rivers bifloder Toulumne River och Merced
River ha sina källområden. Floderna ha nedskurit
djupa dalgångar, som dessutom överfördjupats av
istidens glaciär er, så att dalbottnarna ligga 1,000
—2,000 m nedanför de omgivande bergstopparna.
Särskilt imponerande är den 11 km långa och
endast 1,5 km breda Yosemite Valley, som
genomflytes av Merced River och vars botten
ligger 1,162—1,244 m ö. h. över denna resa
sig de mest storslagna bergformationer, ss. i
n. El Capitain (2,305 m ö. h.), Three Brothers
med Eagle Peak (2,369 m), Yosemite Point
(2,112 m), North Dome (2,295 m) och Basket
Dome (2,317 m) samt i s. Cathedral Spires (1,863
m), Sentinel Dome (2,474 m)> Glacier Point
(2,199 m)» Panorama Point (1,897 m) och Half
Dome (2,698 m). Bidalarna äro hängande i
förhållande till huvuddalen, så att talrika
hängande vattenfall ha uppkommit och förhöja områdets
naturskönhet. Dalens högsta vattenfall är
Ribbon Fall (491 m), medan de 782 m höga
Yosemite Falls bestå av flera fall. Storartade
Sequoia-bestånd. Det högsta trädet av dessa, (”Mark
Twain”) är 101 m.
Young [ja’o], B r i g h a m, mormonpresident,
se Mormoner.
Young [ja’jj], Edward, engelsk skald (1683
—1765). Han studerade i Oxford, blev jur. dr
men till sist präst. Y. debuterade med
Miltonimitationer. Framgång
hade hans satirer 1725
—28 (samlade under
titeln ”Love of fame,
the universal
passion”). Y:s huvudverk
blev den
utomordentligt spridda dikten
”The complaint, or
Night thoughts” (9
sånger, 1742—45; sv.
prosaövers. 1787—90;
metrisk övers, av 4
sånger av L. M.
Enberg 1850),
inspirerad av familjesorger.
På högtidlig blankvers utgöt han sig där
i patetiskt svårmodiga betraktelser över livet,
döden och evigheten, det jordiskas intighet inför
odödlighetsutsikterna och stjärnrymdens majestät,
det förkastliga i synd och otro o. s. v. Y.
driver en kult med smärtan, som här stegras till
Weltschmerz. Dessa ”natt-tankar” blevo en
viktig källa för den förromantiska strömningen i
1700-talets vitterhet. Märkligt är Y:s 1759 utg.
brev ”Conjectures on original composition”, i
vilket han tecknade ett nytt skaldeideal. — Se eng.
monogr. av H. C. Shelley (1914).
Young [ja’o], Owen D., amerikansk jurist
och finansman (f. 1874), började advokatpraktik
i Boston 1896, har varit verksam i en mängd
industri- och finansföretag. Y. anlitades som
finansexpert av Wilson och Harding, blev
generalagent ad interim för de tyska
skadestånds-betalningarna 1924 och blev ordf, i den av
skade-ståndskommissionen och tyska regeringen
tillsatta s. k. andra expertkommittén 1929; som
sådan tog han ledande del i Youngplanen.
Young [ja’u], Thomas, engelsk
vetenskapsman (1773—1829), 1801 prof. i fysik vid Royal
Institution, 1818 sekr. vid Board of Longitude.
Y. utförde storartade arbeten inom vitt skilda
områden. Som ex. må nämnas hans färgteori,
ytterligare utarbetad av Helmholts, studier av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
