Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrjö-Koskinen, Georg Zacharias (Forsman) - Yrkesarmé - Yrkeshygien - Yrkesinspektionen - Yrkeskvinnors samarbetsförbund - Yrkessjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739 Yrkesarmé—Yrkessjukdomar 740
ett öppet brev, innehållande krav på avbrytande
av alla förbindelser med det svenska partiet
och på understöd av den dåv. senaten, d. v. s.
ett program för undfallenhetspolitiken gentemot
de ryska åtgärderna, vilket snart omfattades av
gammalfennomanerna.
Yrkesarmé, se Härordning och Stående armé.
Yrkeshygien, den del av hygienen, vars
uppgift är att förebygga och avhjälpa de skador
och hälsofarligheter, som äro förbundna med
yrkesutövning. Y. omfattar även sanitära
olägenheter, som uppstå genom industriella o. a.
anläggningar i tättbefolkade samhällen. Hälsofara
under yrkesutövning kan uppstå t. ex. genom
bristande hänsynstagande till arbetarens
kroppsutveckling och arbetstidens längd, genom
otillfredsställande hygien i arbetslokalen, genom
skadlig kroppsställning under arbetet, genom alltför
starka retningar på sinnesorganen, genom arbete
i alltför hög el. låg temp., genom utsättandet
för damm av olika slag, påverkan av gaser el.
giftigt arbetsmaterial, genom infektioner och
olycksfall (jfr Yrkessjukdomar). Bland y:s
åtgärder mot dessa hälsofaror kunna nämnas:
särskilda föreskrifter för minderårigas arbete,
nattarbete, arbetslokalens beskaffenhet, storlek,
belysning, uppvärmning, renhållning, för
omväxling i arbetet, vilopauser, skyddsglasögon,
effektiv gas- och dammventilation, för bärandet
av respiratorer samt för undvikandet av
infektioner och olycksfall. Sedan 1943 ha
topporganisationerna på arbetsmarknaden inrättat ett
särskilt organ, Arbetarskyddsnämnden, som 1951
utfärdade regler för den lokala
arbetarskydds-verksamheten. Industriläkare och
industrisköterska utföra
nyanställningsunder-sökningar, medverka till den anställdes lämpliga
placering i arbetet med hänsyn till hans
arbetsförmåga och arbetets krav, utföra regelbunden
hälsokontroll och omhändertaga olycksfallsskador.
Säkerhetsingenj ören söker genom
tekniska skyddsåtgärder (maskinskydd,
lokalutsugning, ventilation o. dyl.) förebygga olycksfall och
yrkessjukdomar. I skyddskommittén, som
skall finnas inom varje industri med mer än 50
anställda, samarbeta av arbetarna utsedda
skyddsombud och arbetsgivarens representanter för att
motverka hälsorisker i arbetet.
Yrkesinspektionen, statens organ för kontroll
av arbetarskyddslagstiftningens och
arbetstidslagarnas efterlevnad. Y. står sedan 1949 under
Arbetarskyddsstyrelsen. Landet är sedan 1939
indelat i 11 distrikt med vardera en
yrkes-inspektör. Denne har under sig 1—4 1 :e
distriktsingenj örer samt ett antal
distriktsingen-jörer och yrkesunderinspektörer. Vidare finns i
varje inspektionsdistrikt en
socialinspektör (i regel kvinnlig) med social utbildning.
Inom Y. finnas även arvodesanställda läkare
(t. v. 3). Yrkesinspektörerna och
distriktsingen-jörerna, vilka alla äro civilingenjörer, ägna sig
i första hand åt den större industrien, medan
yrkesunderinspektörerna, som ha lägre
ingenjörskompetens, inspektera jordbruk, småindustri
och byggnadsarbete. Socialinspektörerna skola
speciellt intressera sig för arbetsställen med
kvinnliga och minderåriga arbetare och syssla
ej enbart med själva arbetsförhållandena utan
även med t. ex. bostads- och näringsfrågor.
Socialinspektörerna, som efterträtt de tidigare
yr-kesinspektriserna, stå under kontroll av
Arbetar-skyddsstyrelsens sociala avd. För vissa
arbetsområden finnas specialinspektörer. För
skogs- och flottningsarbete är landet indelat i 2
distrikt med var sin skogsyrkesinspektör.
Styrelsens trafikavd. utövar kontroll över
arbetarskyddet vid järnvägs-, motorfordons- och
flygtrafik (specialinspektörerna för lufttrafiken
lyda dock närmast under Luftfartsstyrelsen). En
liknande ställning ha de 4 bergmästarna, som i
var sitt distrikt med hjälp av gruvingenjörer
övervaka arbetarskyddet vid arbete under jord
i gruvor. De lyda under Kommerskollegium
men äro i fråga om arbetarskydds frågor
underställda Arbetarskyddsstyrelsen. Under
Kommerskollegium lyda även Fartygsinspektionen (7
distrikt med var sin i:e fartygsinspektör och ett
antal fartygsinspektörer), en
sprängämnesinspek-tör samt specialinspektörerna för elektriska
stark-strömsanläggningar och för stuveriarbete. — Viss
yrkesinspektion utövas även av de tillsynsmän,
som tillsättas av de kommunala
hälsovårdsnämnderna för kontroll av arbetsplatser utan
maskiner, samt av de skyddsombud, som utses av
arbetarna själva.
Yrkeskvinnors samarbetsförbund, förk. YSF,
tillkom i nov. 1944 genom sammanslagning av
Svenska kvinnoföreningars samarbetskommitté
(grundad 1934) och Yrkeskvinnors riksförbund
(grundat 1937). Y. är en riksorganisation för
förvärvsarbetande kvinnor, löntagare såväl som
egna företagare och utövare av fria yrken. Dess
uppgift är att främja kvinnors möjlighet till
utbildning och förvärvsarbete samt att genom
upplysningsverksamhet, utredningar och rådgivning
främja yrkeskvinnors intressen. Till Y. äro
anslutna dels kårorganisationer (36 st. 1954), dels
yrkeskvinnors klubbar på olika orter (30 st.)
med ett sammanlagt medlemsantal av c:a 72.000.
Yrkessjukdomar. Med y. i medicinskt
avseende menas sjukdomstillstånd, som förorsakas
genom vissa med yrkesutövning förbundna
skade-moment. Numera (efter Vi 1955) innefattas y.
(i juridisk bemärkelse) i den nya
yrkesskadeförsäkringen, som omfattar: 1) olycksfall i
arbete, 2) skada, som orsakats av arbetet och
framkallats genom inverkan av ämne el. strålande
energi, och 3) i av K. m:t uppgjord
förteckning över skada el. sjukdom, som uppkommit
genom inverkan av ensidiga el. ovanligt
ansträngande rörelser, av fortgående, upprepat tryck, av
skakningar från maskiner el. verktyg el. av
buller el. smitta. Orsakerna till y. kunna uppdelas
i två huvudgrupper, fysikaliska och kemiska. Till
de förra höra ensidigt arbete, buller, strålning
o. dyl., till de senare giftiga och retande ämnen.
Som exempel kunna anföras: en tvungen,
onaturlig kroppsställning vid yrkesutövning el. för
stor ensidig belastning kan medföra sjukliga
förändringar i bensystemet och ledgångarna
(åder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
