Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystads Allehanda - Ystning - Yta - Ytkemi, kapillärkemi - Ytmorän - Ytmått, kvadratmått - Ytspänning - Ytteragnar - Ytterbium - Ytterby - Ytterby fältspatsbrott - Ytterenhörna - Ytterfoder - Yttergran - Ytterhogdal - Ytterjärna - Ytterlännäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
747
Y stning—Y tterlännäs
748
ansvarig utg., Vilhelm Sjöberg (f. 1911) som
politisk red. och Orvar Nilsson (f. 1911) som
red.-chef.
Ystning, se Ost.
Yta, geom. Man skiljer mellan plana y., i
vilka varje punktpar kan sammanbindas med en rät
linje, och buktiga y. De bland dessa, som
kunna anses uppkomna genom en rät linjes rörelse,
kallas regel-y. el. linjerbara y. Om en y. är
fullständiga begränsningen av en kropp, säges den
vara sluten.
Ytkemi, kapillärkemi, den del av den
fysikaliska kemin, som behandlar förhållandena
i gränsytorna mellan kroppar. Grundläggande för
y:s utveckling har varit en serie undersökningar,
som utförts av I. Langmuir (sedan 1909).
Ytmorän, geol., sido- och mittmoräner på
dal-glaciärers yta (jfr Morän).
Ytmått, kvadratmått. Som sådana
användes vanl. ytan av en kvadrat med
längdenheten som sida. Förutom metersystemets så
erhållna y. märkas det äldre måttet tunnland =
56,000 kvadratfot = o,49S65i har (ofta dock använt
i betydelsen Va har) samt det engelska y. acre =
0,404678 har.
Ytspänning, egenskapen hos en vätska, att
dess fria yta beter sig, som om den vore en
elastisk hinna, vilket lätt iakttages t. ex. vid
bildandet av en droppe.
Ytteragnar, bot., se Gräs, sp. 388.
Ytte’rbium, kem., se Sällsynta jordartsmetaller.
Ytterby, kommun i Hisings, Sävedals och
Kungälvs domsaga, i Bohuslän, vid Nordre älv,
v. och n. om Kungälv; 43,09 km2; 2,239 inv.
(i955). Slättbygd med spridda bergplatåer.
Stationssamhället Y. har bussförbindelse med
Kungälv m. fl. orter. 1,357 har åker. Egendom
Kastel-legården (se d. o.). Nuv. kyrkan byggd 1870.
Ingår i Kungälvs, Rödbo och Ytterby pastorat,
Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontr.
Ytterby fältspatsbrott, numera
utbruten kvarts-fältspatförekomst (granitpegmatit)
vid Ytterby på Resarön, 3 km n. om Vaxholm.
Y. nämnes 1756 som kvartsbrott för Stockholms
glasbruks behov. På 1780-talet började
fältspa-ten tillgodogöras (Rörstrands porslinsfabrik). Y.
har varit berömt för sin utmärkta kalifältspat
samt såsom fyndort för mineral med sällsynta
grundämnen spelat en viktig roll. Ur ordet
Ytterby ha namnen på fyra kemiska element
härletts: yttrium, ytterbium, terbium och erbium.
Y tterenhörna, sn (sedan 1948 endast med
avseende på fastighetsredovisning) i Södermanlands
län, Selebo hd, omfattar inre delen av halvön
mellan S. Björkfjärden och Gripsholmsviken i
Mälaren; 51,64 km2, 727 inv. (1951).
Småkupe-rad skogs- och jordbruksbygd. 1,213 har åker.
Egendomar: Ekeby m. fl. Märklig
medeltidskyrka (se E. Bohrn, ”Y. kyrka”, 1945)- Ingår i Y.
och överenhörna pastorat, Strängnäs stift,
Södertälje kontrakt. Tillhör kommunen Enhörna
(jfr d. o.).
Ytterfoder, blad, som likna foderblad och sitta
strax nedanför fodret el. mellan foderbladen.
Yttergran, sn i Uppsala län, Håbo hd, på Mä-
Interiör från Ytterlännäs kyrka.
lar slätten, vid Ullevifjärden; 12,88 km2, 880 inv.
(1955). 459 har åker. Stationssamhället Bålsta
har 952 inv. (1951). Kyrkan (stiftets minsta)
är huvudsakl. medeltida. Ingår i övergrans, Y :s
och Kalmar pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Håbo.
Ytterhogdal, Hälsinglands nordvästligaste sn,
i Svegs och Hede tingslag, Jämtlands län; 224
km2, 1,801 inv. (1955). Storkuperad skogstrakt
med bygd vid Ljusnan och dess biå Hoan. 529
har åker. Kyrkbyn Y. har c:a 800 inv. (1954).
Kraftverk: Krokströmmen (1954). Kyrkan uppf.
1799—1908. Ingår i Y:s, överhogdals och
Änger-sjö pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt. Från Y. utbröts 1925 Ängersjö. Tillhör
storkommunen Högdal.
Ytterjärna, sn i Stockholms län, öknebo hd,
strax s. om Södertälje, vid Halls- och
Järna-fjärdarna; 45,20 km2, 2,209 inv. (1955).
Slättbygd, uppdelad av skogklädda höjder. Till Y.
hör även den med Mörkön sammanväxta
Dåder-ön. 1,352 har åker. Egendomar: Brandalsund,
Ängsholm m. fl. Kyrkan härstammar från
1200-talet. Ingår i över järna och Y. pastorat i
Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. Tillhör
storkommunen Järna. — Litt.: E. Bohm, ”Y. kyrka”
(1948).
Ytterlännäs, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands mell. domsaga, huvudsakl. v. om
Ångermanälvens mynning och innersta delen av dess
djupt inträngande mynningsvik; 248 km2, 6,340
inv. (1955). Omfattar vid kusten Nylands (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
