Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zola, Émile - Zoll, Kilian - Zon - Zondek, Bernhard - Zonguldak, Songuldak - Zonrör, radarrör, radiotändrör - Zontaklubbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
785
Zoll—Zontaklubbar
786
Kilian Zoll: Två barn, 1848. Malmö museum.
kandidera till Franska akad. ryckte sig Z. ur
böckernas värld och tog parti i dagens politiska
kamp med sitt ryktbara manifest ”J’accuse”
(1898; ”Jag anklagar...”, s. å.), som blev en
vändpunkt i Dreyfusprocessen. Själv tvangs Z.
att söka skydd i England under mer än ett år
för att undgå ådömt fängelsestraff och dryga
böter. Trots fortsatta förföljelser återvände Z.
till Paris, där han omkom genom
kolosförgiftning. Med stora hedersbetygelser gravsattes hans
stoft 1908 i Panthéon. — Så gott som alla Z:s
romaner äro översatta till svenska. — Se
monografier av bl. a. G. Robert (1952), A.
Wil-son (s. å.) och F. W. J. Hemmings (1953).
Zoll [så’l], Kilian Christoffer, konstnär
(1818—60). Z. studerade vid Konstakad. i
Stockholm under nio år. Under somrarna vandrade
han omkring på landsbygden i s. Sverige och
blev den förste svenske genremålare, som kom
i verklig kontakt med folket. Under ett par
vintrar samarbetade han med Marcus Larsson, på
vars mariner han målade staffaget.
Kompanjon-skapet, vari Z. av Larsson hänsynslöst
utnyttjades, fortgick även senare i Düsseldorf. 1845
—46 studerade Z. vid akad. i Köpenhamn, där
den danska konsten påverkade honom. Till
Düsseldorf reste Z. i Nordenbergs sällskap 1852.
Det litterära, tyska genremåleriet avtrubbade i
någon mån Z:s känsla för verkligheten. Det
älskvärda och naiva förblev dock orubbat. —
Monogr. av Ph. Humbla (1932).
Zon. 1) (Astron., mat.) Den del av en sfärisk
yta, som begränsas av två parallella cirklar.
Gränsfallet, att den ena cirkeln blir oändligt
liten el. bildar en punkt på sfären, ger upphov till
en sfärisk kalott. Himmelssfären indelas
ofta i z. på olika sätt, och jordens sfäroid
indelas sedan antiken i fem klimatzoner el.
bälten: den heta, de två tempererade och de
två kalla.
2) (Geol.) Den minsta underavd. av en
fossilförande lagerserie, som brukas inom den
stra-tigrafiska geologien.
3) (Krist.) Sammanfattningen av alla de ytor
på en kristall, som skära varandra i parallella
kanter. Den gemensamma kantriktningen kallas
z on ax e 1.
Zondek [tså’n-], Bernhard, tysk
gynekolog (f. 1891). Z. blev 1920 lärare och 1926
prof. i obstetrik och gynekologi vid Berlins univ.
och är sedan 1933 prof. i samma ämne vid
Heb-rew Univ., Jerusalem. Z. är mest känd för sina
undersökningar över de honliga
sexualhormoner-na och deras samspel med hjärnbihangets
hormonkomplex. Han har jämte S. Aschheim
utarbetat en metod att genom undersökning av
urinens hormonhalt på ett tidigt stadium påvisa
förekomsten av graviditet.
Zonguldak [zångolda’k], Songuldak, stad
i Turkiet, vid Svarta havet, 225 km ö. om
Bosporen; c:a 36,000 inv. (1950). Viktig
exporthamn för stenkol.
Zonrör, radarrör, radiotändrör,
va-pentekn., tändrörskonstruktion, som användes till
luftvärns-, markart.- och granatkastarproj ektiler
samt raketer och robotar och som kännetecknas
av att brisad automatiskt erhålles i luften inom
för verkan lämplig zon (c:a 5—25 m) från det
i luften el. på marken befintliga målet.
Z. består främst av en liten kortvågssändare och
mottagare med 4—s elektronrör och en strömkälla, den
senare vanl. ett batteri, lagring
och transport är
innesluten i en glasampull.
Vid skottlossningen
krossas ampullen, och
elektrolyten pressas av
centrifugalkraften in
mellan batteriets
ring-formigt anordnade
plattor. Härvid träda
sändare och mottagare
i funktion och
uppladdas en kondensator.
Utsända radiovågor
reflekteras vid målet och
uppfångas av
mottagaren. På gr. av att
projektil och mål röra
sig relativt varandra,
uppstår en
frekvensskillnad, den s. k.
dopplerfrekvensen,
mellan reflekterad och
utsänd radiovåg. Denna frekvens är till sin storlek
främst beroende av den relativa hastigheten mellan
projektil och mål. I samband med rörets konstruktion
bestämmes därför ett normalvärde på denna relativa
hastighet, gällande den zon i förhållande till målet,
där projektilen ur verkansynpunkt helst bör brisera.
Motsv. dopplerfrekvens beräknas, och elektronrören
avpassas så, att just denna frekvens kraftigt
förstär-kes och påtryckes gallret till ett thyratronrör, som
härvid ”tänder”. Kondensatorn bringas då att urladda,
och brisad inträffar.
Zontaklubbar [så’n-] (av ett indianskt ord
zonta, pålitlig, ärlig), föreningar för sällskaplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
