Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zoologi - Zoologisk - Zoologiska museer - Zoologiska stationer - Zoologiska trädgårdar - Zoosporer, svärmsporer - Zootomi - Zoppot - Zorn, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
789
Zoologisk—Zorn
790
inriktad. Nya strömningar inom z. uppstodo i slutet
av 1800-talet genom den av W. Roux införda
utveck-lingsmekaniken. Under 1900-talet har intresset för
experimentell forskning avsevärt ökats och nya
landvinningar tillförts z. genom studiet av kromosomerna
och experimentella ärftlighetsundersökningar.
Z. i Sverige. Intresset för zoologisk forskning
började i Sverige först under 1700-talet efter Linnés
framträdande. Bland zoologer under denna tid
märkas bl. a. Linnés lärare K. Stobæus, J. Retzius och
entomologen Ch. De Geer. En rik uppblomstring av
z. i Sverige skedde dock först sedan z. fått sina egna
målsmän. Kännedomen om ryggradsdjuren, särsk. de
svenska, utvidgades av C. U. Ekström, den på många
områden framstående Sven Nilsson, Anders Retzius, B.
Fries, C. Sundevall och i senaste tid av
däggdjurs-anatomen W. Leche. Uteslutande el. huvudsakl.
ever-tebratzoologer voro den för z:s utveckling i Sverige
banbrytande Sven Lovén, vidare T. Thorell, H. Théel,
C. Aurivillius, D. Bergendal, A. Apellöf, A. Wirén
och O. Carlgren. Andra åter, ss. W. Lilljeborg, F. A.
Smitt, T. Tullberg, G. Retzius och E. Lönnberg, ha
utsträckt sina forskningar till både ryggrads- och
ryggradslösa djur. Entomologien har haft som
representanter bl. a. J. W. Zetterstedt, C. H. Boheman,
H. D. j. Wallengren, C. Stål, G. Thomson och Chr.
Aurivillius, paleo-z. bl. a. N. P. Angelin, G.
Lindström och G. Holm. — Självständiga professurer i z.
inrättades i Uppsala 1854, i Lund 1857 och i Stockholm
1884.
Litt.’. E. Nordenskiöld, ”Biologins historia” (3 bd,
1920—24); J. Anker och S. Dahl, ”Livets udforskning
fra oldtid till nutid” (1934). — Handböcker:
”Handbuch der Zoologie”, utg. av W. Kükenthal och
T. Krumbach (hittills 7 bd, 1923—54); ”H. G. Bronn’s
Klassen und Ordnungen des Tierreichs” (hittills 6 bd,
1869—1954); ”Traité de zoologie”, utg. av P.-P.
Gras-sé (hittills 7 bd, 1948—54).
Zoologisk [-lå’-], som hänför sig till zoologi.
Zoologiska museer. Då efter de stora
geografiska upptäcktsresorna intresset för hemförda
naturföremål efter hand växte, började furstar och
förmögna privatpersoner samla naturalster i s. k.
naturaliekabinett, innehållande bl. a.
kuriositeter av varjehanda slag. Oftast utgjordes
de i dessa ingående zoologiska saml. av
uppstoppade skinn och torkade föremål, ss. insekter, av
konkylier samt skelett av koraller o. a. djur. Efter
hand ingingo i saml. även föremål, konserverade
i sprit, som dock först i början av 1700-talet
började användas för museiändamål. Flera sådana
naturaliekabinett bilda grundstommen till större z.
el. ha senare införlivats med dessa, t. ex. British
Museum i London och univ:s Zoologiska museum
i Köpenhamn. Även akad. och vetenskapliga
sällskap, ss. de i Lyon och Frankfurt a. M., ha haft
stor betydelse för upprättandet av z. Z. ha
upprättats särsk. i alla huvud- och univ.-städer. Ett
av de största är British Museum of Natural
His-tory (South Kensington Museum) med
synnerligen rika saml. Äldre än detta är Muséum
d’his-toire naturelle de Paris el. Jardin des plan tes,
som grundlädes 1793 som en undervisningsanstalt,
förbunden med saml., botanisk trädgård och
djurpark. Stora z. finnas bl. a. i Berlin, Leiden och
Leningrad. Bland utomeuropeiska z. märkas
U. S. National Museum i Washington,
American Museum of Natural History i New York
och Indian Museum i Calcutta. I Sverige
finnas zoologiska avd. vid Naturhistoriska
riksmuseet i Stockholm med stora saml. av särsk.
arktiska djur, z. vid univ. samt zoologisk avd.
vid Malmö museum; i Stockholm och Uppsala
finnas biologiska museer (för både
väx
ter och djur). Uppsala uniw.s z. grundlädes av
greve Gyllenborg, som 1744 donerade sina saml.
till ett naturaliekabinett. Grundstommen till z. i
Lund lades 1735 av K. Stobæus samt utökades
av A. J. Retzius och Sven Nilsson. Även
Naturhistoriska museet i Göteborg har i sin 1923
färdiga och av L. A. Jägerskiöld planerade
nybyggnad en ansenlig zoologisk avd. Köpenhamns z.
har mycket stora saml. av bl. a. valskelett och
sydamerikanska däggdjur. I Norge finnas z. i
Oslo, Bergen, Trondheim och Tromsö,
innehållande huvudsakl. representanter för den rika
norska havsfaunan. — Litt.: Y. Löwegren,
”Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet” (1952).
Zoologiska stationer, vetenskapliga
(biologiska) institutioner, anlagda vid kusten i syfte att
underlätta studiet av havets djur- (och växt-)
värld. Vissa liknande stationer arbeta även med
praktiska problem till fiskeriernas förkovran.
Den äldsta och största zoologiska stationen
grundades av den tyske zoologen A. Dohm vid
Neapel 1872—74. Svenska zoologer ha först 1877
erhållit en verklig z., som grundlädes vid
Kris-tineberg (Bohuslän) och som tillhör Vet.-akad.
Uppsala univ. har en station, Klubban, nära
Fiskebäckskil och Lunds univ. en mindre dylik
vid Barsebäck. I Norge finnas stationer vid
Dröbak och Bergen. Bland övriga mera kända
z. i Europa må nämnas: Helgoland, Plymouth,
Arcachon, Banyuls-sur-Mer, Nizza, Rovigno
(Ist-rien) och Split (Jugoslavien).
Zoologiska trädgårdar, anläggningar, i vilka
vilda djur hållas i fångenskap. Ludvig XIII i
Frankrike höll en del djur i Versailles, och
Ludvig XIV upprättade det ryktbara Ménagerie du
parc i Versailles, vilket efter en nedgångsperiod
i slutet av 1700-talet övergick i den ännu
existerande Jardin des plantes, grundlagt 1793. 1935
funnos i Europa omkr. 115, i Asien 42, i
Nordamerika 156, Syd- och Mellanamerika 7, Afrika
15 och Australien u z. i full verksamhet. Till
de mera bekanta hör Londons Zoo i Regent Park,
grundlagd 1828 och innehållande en mycket stor
saml. sällsynta djur. 1931 öppnades ett annex
till denna z. vid Whipsnade utanför London.
Andra förnämliga z. finnas i Antwerpen
(grundad 1843), Berlin (1844), Köpenhamn (1859),
Köln (1860) samt New York (1899; en av de
största i världen). I Sverige finns z. på Skansen
i Stockholm med huvudsakl. nordiska djur. En
särskild ställning intager Stellingen vid
Hamburg, som upprättats av Karl Hagenbeck i
samband med dennes djurhandel.
Zoospörer, svärmsporer, bot., se Spor.
Zootomi, se Zoologi.
Zoppot [tså’påt], n. förstad till Danzig, n.
Polen, vid Östersjön; 27,000 inv. (1946). Z. är
bostadsförort till Danzig, sportcentrum och
mondän badort. Z. intogs i mars 1945 av ryssarna;
i striderna förstördes spelbanken och alla
badhotellen.
Zorn [sårn], Anders Leonard, konstnär
(1860—1920), son till bryggmästare Leonard
Zorn från Uettingen, Württemberg, och Grudd
Anna Andersdotter från Mora. Z. föddes och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
