Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åhus - Åkarp - Åkarpslagen - Åker (jord) - Åker (socken i Jönköpings län) - Åker (socken i Södermanlands län) - Åkerberg, Erik - Åkerblad, Johan David - Åkerbo - Åkerbo härad (Västmanlands län) - Åkerbo härad (Öland) - Åkerbo härad (Östergötlands län) - Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag - Åkerbruk - Åkerby - Åkerbär - Åkergyllen - Åkerhielm, ätt - Åkerhielm, 1. Samuel (af Margrethelund) d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
811
Åkarp—Åkerhielm
812
Yngsj ö (256 inv. 1951), som har ett betydande
ålfiske och är handelsort för kringliggande
sommarorter, främst Yngsjö havsbad och Furuboda.
— Litt.: G. Gustafsson, ”Å.” (2:a uppl. 1949);
”Litteratur om Å.” (s. å.).
Åkarp, municipalsamhälle i Bara hd inom
Burlövs kommun och Tottarps sn i Staffanstorps
kommun, Malmöhus län, vid S. stambanan,
mittemellan Lund och Malmö; 3,37 km2; 1,408 inv.
(1955; varav 415 inv. inom Tottarp). Å., som
blev municipalsamhälle 1914 är i stor
utsträckning att betrakta som en för Malmö och Lund
gemensam villaförort. Omedelbart v. om
samhället men i Lomma köping ligger Alnarp och i
Å. en av landets äldsta folkhögsk., Hvilan.
Mycket betydande handelsträdgårdar.
Åkarpslagen plägar man kalla ett på grund
av en motion av led. i Andra kammaren Per
Pehrsson i Åkarp 1899 gjort tillägg till den
allmänna straffbestämmelsen för rättsstridigt
tvång i strafflagen 15: 22, genom vilket tillägg
straff infördes jämväl för försök till dylikt
brott, dock endast för såvitt fråga är om
försök att ”tvinga någon till deltagande i
arbetsinställelse el. hindra någon att återgå till
arbetet el. att övertaga erbjudet arbete”. Alltsedan
sin tillkomst utgjorde Å. ett ämne för politisk
agitation, delvis av upprörd karaktär. Bortsett
från åtalsrätten, blev dock Å. utan större
praktisk betydelse. Lagen upphävdes 1938.
Åker, uppodlad jord, som bär åkerväxter el.
för tillfället är igenlagd till gräsbärande mark.
Åker, sn i Jönköpings län, östbo hd, i
skogs-och mossområdet v. om Skillingaryd; 15832 km2,
1,156 inv. (1955). 1,216 har åker. Kyrkan uppf.
1845. Ingår i Å:s och Kävsjö pastorat i Växjö
stift, östbo kontrakt. Tillhör storkommunen
Klevshult.
Åker, sn i Åkers hd i Södermanlands län, s.
om Strängnäs; 126 km2, 2,773 inv. (1955).
Ge-nomflytes av Bergaån, som skiljer Åkersslätten
i n. från skogs- och bergsbygden i s. 2,478 har
åker. I socknen ligga Åkers styckebruk och
Åkers krutbruk (se dessa ord) samt Lida, Berga
m. fl. egendomar. Kyrkan är från 1100-talets
senare hälft. 2 km ö. om denna Är ja kyrkoruin
(utgrävd 1919). Ingår i Å:s och Länna pastorat i
Strängnäs stift, Domprosteriet. Utgör tills. m.
Länna storkommunen Åker; 225,87 km2, 3,496
inv. (1955); i Livgedingets domsaga. — Litt.: E.
Bohrn, ”Å:s och Ärja kyrkor” (1945).
Åkerberg, Per Erik Hjalmar, jordbruks- och
ärftlighetsforskare (f. 1906 26/i), agronomexamen
vid Alnarps lantbruksinst. 1931, fil. dr i Lund
1941, föreståndare för Sveriges utsädesfören:s
filial i Undrom 1939, för filialen vid Ultuna och
doc. vid Lantbrukshögsk. 1944, statsagronom 1952,
prof. vid Lantbrukshögsk. och föreståndare för
Statens jordbruksförsök 1953, föreståndare för
Sveriges utsädesförening 1955. Å. har särsk.
undersökt vallväxternas odlingsbetingelser och
nedärvningsförhållanden.
Åkerblad, JohanDavid, diplomat och
orientalist (1763—1819), i legationstjänst i Konstan-
tinopel från 1783, under sina senare år bosatt i
Rom. Han var en av banbrytarna i semitisk
språkforskning. A:s förnämsta vetenskapliga
insats var dock hans ”Lettre sur 1’inscription
égyp-tienne de Rosette” (1802), vari han i det
närmaste bestämt den demotiska skriftens alfabet.
Åkerbo, storkommun i Linköpings domsaga,
Östergötlands län, bestående av socknarna ö.
Harg, Rystad, Törnevalla, ö. Skrukeby,
Lill-kyrka och Gistad; 180,so km2, 3,286 inv. (1955).
Åkerbo härad, i Västmanlands län, vid
gränsen mot Örebro län omfattar socknarna Torpa,
Kung Karl, Kungs-Barkarö, Björskog, Arboga
landsförsamling, Medåker, V. Skedvi, Himmeta,
Kolsva (Bro och Malma) och Odensvi samt
Kungsörs köping och Säterbo
kyrkobokförings-distrikt i Arboga stad. Å. tillhör Köpings
fögderi, Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag i
Västmanlands v. domsaga (tingsställe: Köping).
Åkerbo härad, omfattande n. Öland, Kalmar
län, består av socknarna Böda, Högby, Källa,
Persnäs och Föra (Ölands-Åkerbo kommun jämte
Föra sn i Köpingsviks kommun). Å. tillhör
Ölands fögderi och Ölands domsaga (tingsställe:
Borgholm).
Åkerbo härad, i Östergötlands län, på den
bördiga slätten närmast s. om Roxen, består av
socknarna Lillkyrka, ö. Skrukeby, Törnevalla,
Ö. Harg och Rystad (Åkerbo kommun med
undantag av Gistads sn). Å. tillhör Linköpings
fögderi och domsaga (tingsställe: Linköping).
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag i
Västmanlands län, i mell. Västmanland, kring
Hedströmmen, omfattar socknarna Torpa, Kung
Karl, Kungs-Barkarö, Björskog, Arboga
lands-förs., Himmeta, Medåker, V. Skedvi, Kolsva,
Hed, Skinnskatteberg och Gunnilbo samt
Kungsörs köping och Arboga stad. Å. tillhör
Västmanlands v. domsaga under Svea hovrätt
(tingsställe i Köping) samt Köpings och Fagersta
fögderier.
Åkerbruk, se Lantbruk.
Åkerby, sn i Uppsala län, Bälinge hd, på
Uppsalaslätten, n. v. om Uppsala; 1431 km2; 1,707
inv. (1955). 829 har åker. Kyrkan är från
1300-talets början. Ingår i Bälinge, Å. och
Jum-kils pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och
Norunda kontrakt. Tillhör storkommunen Bälinge.
Åkerbär, bot., se Hallonsläktet.
Åkergyllen, bot., se Erysimum.
Åkerhielm, ätt, härstammande från
kyrkoherden i Nyköpings ö. församling Magnus
Agrico-nius (d. 1655), vars son, ämbetsmannen Samuel
Månsson Agriconius, adlades 1679. Av dennes
söner blev Å.i) friherre 1731 och stamfar för
friherrliga ätten Å. af Margrethelund,
generalen Lars Å. (1695—1767) friherre 1751 och
stamfar för friherrliga ätten Ä. af Bio
m-backa.
1) Samuel Ä. (af Margrethelund)
d. y., friherre, riksråd (1684—1768),
hovrättspresident i Åbo 1728, riksråd 1739—47. Å. gick
samman med hattpartiet i angreppen mot Arvid
Horn, men efter dennes fall anslöt han sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
