Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsnebrygga - Åsnen - Åstol - Åstorp - Åström, Hjalmar - Åström, Torsten - Åsunda - Åsunda härad - Åsunden (Västergötland) - Åsunden (Östergötland) - Åtal - Åtalseftergift - Åtel, luder - Återbäring - Återfall i brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
853
Åsnen—Återfall i brott
854
ehuru med orätt, härletts från medeltidsfilosofen
Jean Buridan och avser en anvisning i hans
logik på bästa sättet att hastigt finna medeltermen
i en slutledning. — Å. kallas även uppl. av
klassiska författare, där texten kommenteras så
utförligt, att någon nämnvärd självverksamhet ej
kräves av lärjungen, och prop. 5 i första boken
av Euklides’ ”Elementa”, emedan det första
geometristudiet i äldre tid ofta ej sträckte sig längre
än dit.
Åsnen, Sydsveriges näst Bolmen största sjö,
i s. Småland, Kronobergs län; 150 km2, därav
c:a 20 km2 öar, 139 m ö. h. Å. är starkt
uppdelad av halvöar och öar; den största ön är
Sirkön. Av fjordarna är Skatelövsfjorden i v.
den viktigaste. Å. genomflytes av Mörrumsån.
Åstol, municipalsamhälle (sedan 1886) och
fiskläge i Tjörns kommun (Rönnängs sn) i
Bohuslän, på en liten ö (N. Ästol) mellan ön Tjörn
och Marstrand; 0,15 km2; 557 inv. (1955). Å.
hade 155 yrkesfiskare 1950.
Åstorp, köping i S. Åsbo hd, Kristianstads
län, vid Söderåsens n. v. spets, knappt 20 km
n. ö. om Hälsingborg, sedan Vi 1952
omfattande Björnekulla och V. Broby församlingar;
33,90 km2; 6,303 inv. (1955). Hela köpingen
ingår i Björnekulla och V. Broby pastorat i S.
Åsbo kontrakt av Lunds stift. Samhället Å.
började utvecklas i mitten på 1870-talet som
järnvägsknut. Å. blev 1887 municipalsamhälle.
Genom ombildningen av hela Björnekulla sn till
Åstorps köping med 4,156 inv. (1946) införlivades
med Å. även hälften av det närbelägna Nyvångs
gruvsamhälle. V. Broby inkorporerades 1952.
Industrien i Å. omfattade 1952 22
industriföretag med ett arbetarantal av 1,146. Inom
egentliga Å. märkas främst ab. Ji-Te (gr. 1902; tillv.
av främst dörrar och smördrittelstav; c:a 400
anställda), Björnekulla fruktindustri (1938; c:a
150 anställda), mekaniska verkstäder,
konfektionsfabrik, gummivarufabrik m. m. Å. har
samrealskola, yrkesskola, landstingstandpoliklinik
samt ett landstingets hem för kroniskt sjuka.
Kyrkan byggd 1887.
Åström, Jacob Hjalmar, militär (f. 1888
22/s), överste och chef för Karlskrona
kustart.-reg. 1935, generalmajor och inspektör för
kustart. 1941 samt generallöjtnant vid avskedet 1953.
Åström, Torsten Rima,
kommunikationstekniker (f. 1905 22/i2), examen från Tekniska högsk.
1929, tekn. dir.-assistent vid ab. Stockholms
spårvägar 1938—40, bolagets chef 1940—47, prof. i
kommunikationsteknik vid Tekniska högsk. 1947
—54-
Åsunda, storkommun i Trögda tingslag,
Uppsala län, bestående av socknarna Enköpings-Näs,
Teda, Svinnegarn, Tillinge, Bred, Sparrsätra och
Vårfrukyrka; 214,17 km2; 3,406 inv. (1955).
Åsunda härad, i Uppsala län, vid Mälaren,
mellan Enköping och Sagån, omfattar socknarna
Enköpings-Näs, Teda, Svinnegarn, Tillinge,
Bred, Sparrsätra och Vårfrukyrka och utgör
sedan Vi 1952 Åsunda kommun. Å. tillhör Trögds
fögderi och tingslag i Uppsala läns s. domsaga
(tingsställe: Enköping).
Åsunden. 1) A. el. (rättare) A sunden, sjö
i s. ö. Västergötland, vid Ulricehamn,
genom-fluten av Ätran. S. delen av Å., Yttre Å.,
står endast genom ett smalt sund i förbindelse
med den övriga delen. Total yta 34 km2 (Yttre
Å. 14 km2); 164 m ö. h.; 40 m djup (Yttre Å.
14 m). — 19/i 1520 utkämpades nära Bogesund
på Å:s is ett slag mellan en dansk här och
svenskarna under Sten Sture d. y. Den sistn.
sårades redan i stridens början, svenskarna ledo
nederlag och flydde.
2) Storkommun i Kinds och Redvägs domsaga,
Älvsborgs län, bestående av socknarna S. Säm,
Finnekumla, Tvärred, Marbäck, Gällstad och
Grönahög; 302,24 km2; 5,063 inv. (1955).
Åsunden, sjö i s. Östergötland, genomfluten
av Stångån; 56 km2; 86 m ö. h.; 52 m djup. Å.,
som är över 30 km lång, ingår i Kinda kanals
trafikled.
Åtal, jur., i laga ordning framställt yrkande
om ansvar för brott. Man skiljer mellan
allmänt å. och enskilt å. I mål, som hör under
allmänt å., föres å. i regel av allmän åklagare.
Målsägande får ej anställa å. i sådant mål (med
undantag för å. för falsk angivelse el. falskt å.)
annat än om åklagaren, självmant el. efter
angivelse, beslutat att icke åtala. Målsäganden
äger emellertid biträda av allmän åklagare
anställt å. och fullfölja talan i högre rätt samt
övertaga å., om det av åklagaren nedlägges till
följd av brist på bevis.
Åtalseftergift, jur. Man skiljer mellan absolut
åtalsplikt (”legalitetsprincipen”) å ena sidan och
relativ åtalsplikt (”opportunitetsprincipen”) å den
andra. I förstn. fall har åklagare en ovillkorlig
skyldighet att väcka åtal för brott, som lyder
under allmänt åtal. Om åtalsplikten är relativ,
har åklagaren, även om bevisningen är
tillräcklig, att verkställa en prövning, huruvida åtalet
är lämpligt ur allmän synpunkt. I svensk rätt
har sedan länge den absoluta åtalsplikten
generellt gällt. Emellertid får å. ske, om på brottet
ej kan följa svårare straff än böter och det är
uppenbart, att åtal ej är påkallat ur allmän
synpunkt. Åtal må även eftergivas i vissa fall, då
brott sammanträffar med annat el. andra brott
och det ter sig onödigt att väcka åtal för dem
alla. I fråga om underåriga gäller å. i större
utsträckning.
Åtel, jaktv., luder, dött, större djur, som
(nu mera sällan) utlägges för att locka vissa
rovdjur, ss. björn, varg el. räv, till en viss plats,
”ludra en jaktplats”, och sedan skjuta dem från
en dold plats.
Återbäring, se Livförsäkring.
Återfall i brott, jur. Enl. 4 kap. 14 §
Strafflagen kunna alla slag av förmögenhetsbrott och
vissa förfalskningsbrott grunda å., och det nya
brottet skall i regel bestraffas enl. en strängare
straffskala, om särskilt stadgande finnes för det
fall att brottet är grovt el. att brottet är ringa.
Hit höra stöld, rån, bedrägeri, ocker, häleri,
förskingring, trolöshet mot huvudman m. fl. Om
en för bedrägeri tidigare dömd person förövar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
