Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ägiljett - Ägir (gud) - Ägir, Sjöförsäkrings-ab. - Ägirin, Ägirinaugit - Ägodelningsrätt - Ägofred - Ägogradering - Ägostyckning - Ägrett - Äkta barn - Äktenskap - Äktenskaplig börd - Äktenskapsbetyg - Äktenskapsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
863 Ägir—Äktenskapsbrott 864
som bäres i det land, där vederbörande är
placerad, och fästes på v. axeln.
Ägir (isl. Ægir), havets gud i den
fornnordiska mytologien. Hans maka är Ran. Deras
döttrar äro böljorna.
Ägir, S j ö f ö r s ä k r i n g s-a b., grundat 1872.
Huvudkontor i Stockholm. Branscher: sjö- och
annan transportförsäkring, resgods- och
luft-fartsförsäkring samt återförsäkring i alla
branscher. Premieintäkt 1953 15,6 mkr.
Ägirin, Ägirinaugit, miner., se Pyroxenmineral.
Ägodelningsrätt är första domstol i j orddel
-ningsmål under ordförandeskap av
ägodel-ningsdomaren. I stad, där rådhusrätt
finnes, är denna ä., och den lagfarne led. av rätten,
som därtill utses, är ägodelningsdomare. På
landet finnes en ä. för varje domsaga.
Häradshövdingen i domsagan är i regel även
ägodelningsdomare. Bisittare i ä., med egen individuell
rösträtt vid besluts fattande, äro på landet 3 ä g
o-delningsnämndemän, vilka utses för 6
år genom särskilda valmän, som väljas på
kommunalstämma av ägare el. innehavare av
jordbruksfastighet. Talan mot ä:s el.
ägodelnings-domares beslut föres hos hovrätten.
Ägofred. Genom lag 2/s 1933 om ä. ha
reglerats skyldigheten att taga vård om hemdjur och
stängselskyldigheten samt givits stadganden om
gemensamt bete och om betesreglering. Ägare av
hemdjur och den, som har sådana till underhåll
el. nyttjande, är skyldig att tillse, att de ej
komma in på annans ägor. Till underlättande härav
har fastighetsägare ålagts stängselskyldighet. För
betesmarker, som vid 1933 års början ej voro
skilda genom stängsel, kan tvångsvis anordnas
gemensamt bete, därvid envar delägare äger
släppa på bete det antal större hemdjur, som han kan
vinterföda. På framställning av landsting och
hushållningssällskap kan K. m:t dock för visst
län förordna, att betesreglering skall ske så, att
betesrätten på visst sätt lokaliseras. Ärenden enl.
lagen om ä. handläggas i första hand av en av
länsstyrelsen förordnad förrättningsman, ev.
biträdd av 2 gode män.
Ägogradering, uppskattning av jord med
avseende på dess naturliga avkastningsförmåga,
numera även med hänsyn till värde, som
beräknas på annat sätt, vilken verkställes vid skifte
av jord el. ägoutbyte och varigenom jorden
åsättes visst gradtal, utmärkande det förhållande,
efter vilket jord lämnas i vederlag (jfr
Bonite-ring 1) och Skifte).
Ägostyckning, lantm., jorddelningsform, som
tillkom genom 1896 års lag om
hemmansklyv-ning, ä. och jordavsöndring och som innebar
uppdelning av en fastighet efter på marken
angivna gränser. Ä. ersattes genom 1926 års
jorddelningslag med avstyckning.
Ägre’tt (fr. aigrette), fjäderbuske,
sammansatt av fjädrar från ryggen av ägretthäger och
silkeshäger m. fl. hägerarter, sedan urminnes tid
högt skattad som huvudprydnad (stundom även
för hästar).
Äkta barn, före 1918 benämning på barn i
äktenskap; jämväl barn, som avlats i
våldtäkt, räknades som äkta.
Äktenskap, socialt sanktionerad form för
samlevnad mellan man och kvinna. En motsättning
till ä. som en fullt legaliserad förbindelse
utgör bl. a. k o n k u b i n a t e t. Om
morgana-t i s k t ä. se d. o. I icke-kristna folks
rättsordningar förekomma som rättsliga företeelser
jämväl ä. på viss tid samt polygami (se
d. o.), antingen som polygyni (se d. o.) el. som
polyandri (se d. o.). Om ä:s historia se monogr.
på eng. av E. A. Westermarck (5:e uppl., 3 bd,
1921).
Ä. är i sin egenskap av familjens och
släktens grundval (se Familj) ett av de viktigaste
rättsinstituten. Svensk rätts föreskrifter rörande
ä. återfinnas huvudsakl. i giftermålsbalken av u
juni 1920.
Så som utvecklingen försiggått hos de
moderna kulturfolken, ha formerna för ä:s
ingående till en början varit ett låtsat kvinnorov el.
också ett köp. Under inverkan av romersk rätt
och kristet åskådningssätt kom det i senare tid
att slutas formlöst, blott genom utbyte av
trohetslöften mellan mannen och kvinnan. Inom
kristna kyrkan framstod slutligen den kyrkliga
vigseln som en lagligen anbefalld form och
efter mönstret av densamma och i motsats
därtill än senare civiläktenskapet. F. n. är
hos de kristna folken det senare i allm.
obligatoriskt el. också förhärskande. I svensk rätt äro
kyrklig och borgerlig vigsel principiellt
likställda. Som minnen från den tid, då ä. allmänt
ingicks formlöst, ha sålunda i svensk rätt intill
1918 kvarstått åtskilliga s. k. ofullkomnade
ä., vilka ej medförde samtliga de rättsverkningar,
som åtfölja ett vigselfäst ä.
Rättsverkan av ä. har genom tiderna
växlat. I personligt hänseende stod i Sverige
hustrun ända till 1921 under mannens
målsmanskap; numera är detta upphävt. Hustrun följer
mannens villkor och stånd (jfr dock
Morgana-tiskt äktenskap). Barn, som födas inom ä., ha
äktenskaplig börd med därav följande anspråk
på underhåll och arv. Finnes ej barn i ä., ärva
makarna varandra sedan 1921 (se Arvsordning).
I ekonomiskt hänseende hade hustrun ända till
1921 en mycket osjälvständig ställning. Hon hade
visserligen giftorätt, men makarnas egendom
förvaltades av mannen, såvida ej genom
äktenskapsförord (se d. o.) annan anordning träffats.
Fr. o. m. 1921 äro makarna ekonomiskt
självständiga och svara i regel icke för varandras
skulder. Makarna ha underhållsskyldighet mot
varandra, både civilrättsligt och gentemot
samhället.
Äktenskaplig börd, se Barn, sp. 386.
Äktenskapsbetyg. Vid begäran om lysning
skall mannen, om han är kyrkobokförd i annan
svensk församling än den, där lysning till
äktenskap skall ske (i regel där kvinnan är
kyrkobokförd), förete ä. till styrkande av sin
behörighet att ingå det ifrågavarande äktenskapet.
Äktenskapsbrott, jur., brytande av den
äktenskapliga trohetsplikten genom hor. Ä. utgör
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
