- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
867-868

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älg - Älgantilop - Älgarås - Älggräs - Älghult - Älgå - Älmeboda - Almeby, Harry - Älmhult - Älta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

867

Älgan tilop—Älta

868

Älgtjur.

amerika, den största på Kenaihalvön, Alaska.
Ä. har långa ben, kort kropp och hals, lång
skalle med stora öron och stor, överhängande mule
med blott en liten trekantig naken fläck, under
halsen en långhårig hudflik. Färgen är mörkt
gråbrun till svartbrun, bukens bakre del och
benens nedre delar gråvita; den unga kalven är
matt rödbrun. Hornen äro riktade åt sidan med
en kort stångdel, fortsatt i en kupig skovel, som
i sin kant bär ett antal spetsar (palmata horn).
Ofta är dock skovelbildningen minskad el.
obefintlig, och i samband härmed bli spetsarna
längre men färre (cervina horn). Kroppslängd
2,5—2,8 m, boghöjd 2 m och vikt c:a 350—450
kg. Ä. förekommer numera över hela Sverige,
talrikast i Svealand och Östergötland. 1954
skötos över 20,000 älgar. Ä. trivs bäst i skogar
med kärr och myrar. Om vintern vistas den
vanl. på torrare mark i tallskog. Födan utgöres
om sommaren av örter, halvgräs, löv och kvistar,
om vintern mest av tallbarr samt kvistar av
lövträd. Parningstiden infaller i sept. Tjuren är
polygam. Efter omkr. 9 månader föder kon i
slutet av maj el. början av juni normalt två
kalvar, unga kor blott en. — Älgjakten sker
mest med hund, som ställer ä., eller med
drevjakt, stundom även med ledhund. Den lovliga
jakten infaller i de fyra nordligaste länen jämte
Särna och Idre under några få årl. bestämda
dagar i mitten av sept., i övriga delar av
landet i okt. 15 kr. betalas i avgift för varje fälld
ä. till älgskadefonden. På ansökan hos
länsstyrelsen kan licens erhållas för fällandet a» ett
visst antal ä. under annan, begränsad tid än den
ordinarie (avgift 25 kr per ä.). Årskalv av ä.
är fridlyst.

Älgantilop, zool., se Elandantilopen.

Älgarås, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
när

mast v. om sjön Unden, i övergångsområdet
mellan Vadsboslätten och Tivedens skogs- och
mossmarker; 119,18 km2; 1,599 inv. (1955). 2,076
har åker. Vid V. stambanan tätorten Älgarås
(478 inv. 1951) med sågverk och snickeriindustri.
Spåntäckt timmerkyrka från 1200-talet; märkliga
inventarier. Ingår i Hova och Ä. pastorat i
Skara stift, N. Vadsbo kontr. Tillhör
storkommunen Hova.

Älggräs, bot., se Filipendula.

Älghult, kommun i Kronobergs län,
Uppvi-dinge hd, i det småkuperade skogs- och
myrområdet kring Alsterån; 400,00 km2; 4,065 inv.
(1955). L97I har åker. Många glasbruk:
Alsterfors, Kronofors, Kronoströms spegelfabrik m. fl.
Tätorter: municipalsamhället Hohultslätt (899
inv. 1955), med Alstermo bruk, Älghult (367 inv.
1951) och Fröseke (451 inv.). Egendomar:
Hovgård och Flöxhult. Kyrkan uppf. 1806.
Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt.

Älgå, sn i Värmlands län, Jösse hd, i den
sjörika skogs- och bergsbygden v. om
Glavs-f jordens nordända (Älgåfjorden); 174,55 km2;
1,341 inv. (1955). 1,081 har åker (främst
utmed Älgåfjorden). Egendom: Älgå (under
Bil-leruds ab.). Kyrkan byggd 1726. Ingår i
Arvika västra, Ä. och Ny pastorat i Karlstads
stift, Jösse kontrakt. Utgör tills. m. Ny
storkommunen Älgå; 279,90 km2; 2,726 inv. (1955).

Älmeboda, sn i Kronobergs län, Konga hd,
vid Blekingegränsen; 165,86 km2; 2,121 inv.
(1955). Småkuperad, söderut sjörik skogstrakt.
2,081 har åker. Tätort: Rävemåla (243 inv.
1951). Nuv. kyrkan uppf. 1877. Pastorat i
Växjö stift, Konga kontr. Utgör tills. m.
Långasjö storkommunen Älmeboda; 165,66 km2;
3,525 inv. (1955); i ö. Värends domsaga.

Älmeby, Harry Vilhelm Bruno, ämbetsman
(f. 1899 6/io). Ä. var 1933—46 chef för
kooperativa företag i Motala, resp. Gävle. Ä., som 1941
blev led. av Priskontrollnämnden, var 1946—53
nämndens ordf. Han blev kommerseråd och chef
för Kommerskollegiums monopolutredningsbyrå
1950, överdir. för Kontrollstyrelsen 1951 och
verkst. dir. för Nya system ab. 1954.

Älmhult, köping (sedan 1901) i V. Värends
domsaga, Kronobergs län, och pastorat i Allbo
kontrakt, Växjö stift, med centrum beläget c:a
5 km n. om skånegränsen; 27,83 km2, 4,426 inv.
(1955). 258 har åker. Ä. är knutpunkt för S.
stambanan (öppnad för trafik fram till Ä. Ve
1862) m. fl. järnvägar. 1950 funnos i Ä. 23
industriella anläggningar med sammanlagt 523
arb.: mekaniska verkstäder, snickeri- och
möbelfabriker, glasbruk, stenhuggerier,
konfektionsfabrik m. m. Ab. Gotthard Nilsson driver i Ä.
sorteringsanläggning för råmaterial till textil-,
pappers-, metall-, gummi- och borstindustrien
m. m. (c:a 300 anställda). Kyrkan uppf. 1929
—30. Statlig samrealskola. — Litt.: E. H.
Än-derek och K. Kronberg, ”Ä:s historia” (1950).

Älta, folklig benämning på olika kroniska
barnsjukdomar, vilka särsk. varit föremål för
kvack-salveribehandling av ältfruar och ä 11 g u
m-m o r med olika ältkurer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free