Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ågonsjukdomar - Ögonspegel, oftalmoskop - Ögontröst - Öhlenschläger - Öhman, Martin - Öhman, Yngve - Öhquist, Harald - Öhrström, Edvin - Öhrwall, Hjalmar - Öieren - Öja (socken på Gotland) - Öja (socken i Kronobergs län) - Öja (socken i Malmöhus län) - Öja (socken i Södermanlands län) - Öjaby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
905
Ögonspegel—Öjaby
906
blindhet se d. o.; om vitaminbristens
inverkan se Xeroftalmi. Jfr Glasögon.
Ögonspegel, oftalmosköp, instrument för
undersökning av ögats bakom pupillen belägna
inre. Principen är att lysa in i ögat i samma
riktning som det undersökande ögat ser.
Helm-holtz’ ö. (1851) bestod av en glasskiva, varmed
ljus reflekterades in i det undersökta ögat.
Glasskivan ersattes senare av en spegel med hål i.
I moderna ö. levereras ljuset av en inbyggd
elektrisk lampa, varvid ljuset utgår från en punkt
nära undersökarens pupill. Metoden har
kommit att få en mycket stor betydelse ej endast
för diagnosen av många ögonsjukdomar utan
även för fastställande av sjukliga förändringar
annorstädes i organismen, framför allt i hjärnan
(t. ex. hjärntumörer) men även i andra av de
inre organen (t. ex. sockersjuka,
blodtrycksförhöj-ning, sviktande njurfunktion). De detaljer i ögat,
som särsk. iakttagas med ö., äro dels linsen och
glaskroppen samt deras beskaffenhet, dels
näthinnan med synnervsinträdet och de innanför
näthinnan belägna kärlen.
Ögontröst, Euphräsia, artrikt släkte av fam.
Scrophulariaceae. De 10 svenska arterna
(ele-mentararterna) äro lågvuxna, ettåriga
halvparasiter med täml. små, vitaktiga, violettstrimmiga
blommor i de övre bladvecken; innefattades av
Linné under E. officinalis. örten nyttjades förr
som medel mot ögonsjukdomar.
Öhlenschläger, A. G., se Oehlenschläger.
Öhman, Carl Martin, operasångare (f. 1887
%). ö. debuterade 1917 på Stora teatern i
Göteborg, där han var anställd 1917—19 och 1920—
24, tillhörde 1919—20 Stockholmsoperan, 1924—
25 Metropolitan Opera House i New York samt
1925—37 Städtische Oper och Staatsoper i Berlin
m. fl. tyska scener. Även som operettsångare har
han vunnit stor framgång, ö. utnämndes 1933
till hovsångare. — G. 1927—43 m. Isobel
Ghasal-öhman.
Öhman, Karl Yngve, astronom (f. 1903 27/a),
observatör vid Stockholms observatorium 1939,
innehavare av en personlig professur i astrofysik
vid Stockholms observatorium sedan 1953. ö.
har utg. ett stort antal avh. av astrofysikaliskt
innehåll. Han har även konstruerat flera
instrument för mätning av stjärnors färg på
fotografisk och fotoelektrisk väg samt bidragit vid
utvecklandet av polarisationsmonokromatorn.
Under senare år har ö. spec. ägnat sig åt
solforskning.
Öhquist, Harald, finländsk militär (f.
1891), generallöjtnant 1936. ö. var under
vinterkriget 1939—40 chef för 2:a armékåren på
Karelska näset samt febr. 1942—mars 1944 chef
för Näsets grupp, ö. har utg. ”Vinterkriget 1939
—40 ur min synvinkel” (1949).
öhrström, Karl Edvin, bildhuggare (f. 1906
22/s), delvis verksam vid Orrefors glasbruk
sedan 1936 (se bild 21 å pl. vid Glas). I den
nu verkande svenska skulptörgenerationen är
ö. stenmästaren, även om han på gr. av
verkens dimensioner sällan huggit dem själv.
Hjalmar öhrwall.
Han ger gärna sina arbeten en
oregelbunden, blocklik form, ur vilken han frigör
berättande reliefer av naiv-burlesk, ibland också
ömsint karaktär. Till dessa blockreliefer höra
”Vid sjukhusets grindar” (utförd 1941—42,
avtäckt 1945, invid Karolinska sjukhuset i
Stockholm), ”Hantverksstenen” med motiv från olika
yrken (rest 1952, i närheten av Stockholms
hantverksinst.) och
”Kungastenen” (1948
—53, framför
rådhuset i Halmstad), alla
huggna i granit.
Öhrwall,
Hjalmar August,
fysiolog (1851—1929),
prof. i fysiologi i
Uppsala 1899—1917.
ö. ägnade sig särskilt
åt sinnesfysiologiska
studier. Med största
nit omfattade han
föreningen Verdandis
syften.
Öieren, sjö i Norge,
se öyeren.
Öja, sn på Gotland, Hoburgs ting, den
nordligaste av socknarna på Storsudret; 38,19
km2, 730 inv. (1955). Är bebyggd främst utmed
Burgsviken i v., där Burgsviks hamn (312 inv.
1951) är belägen. 853 har åker. På Faludden i
ö. livräddningsstation. Kyrkan av sandsten är
byggd omkr. 1210—1340. Om triumfkrucifixet i
ö. kyrka se Gotland, sp. 149. Ingår i ö., Hamra,
Vamlingbo och Sundre pastorat i Visby stift,
S. kontraktet. Tillhör storkommunen Hoburg.
Öja, sn i Kronobergs län, Kinnevalds hd, s. v.
om Växjö; 47,84 km2, 1,476 inv. (i955)- Jämn
skogsbygd, genomfluten av Heligeån och i v.
kantad av sjön Salen. 730 har åker. I ö. ligga
Gemla och Gransholms (se dessa ord)
stations-och industrisamhällen. Kyrkan är uppf. 1853.
Ingår i Bergunda och ö. pastorat i Växjö stift,
Kinnevalds och Norrvidinge kontrakt. Tillhör
storkommunen Bergunda.
Öja, sn i Malmöhus län, Herrestads hd, på
den backiga slättbygden närmast n. om Ystad;
5,42 km2, 325 inv. (1955)- 477 har åker; skog
saknas. Egendom: öja. Kyrkan nyuppf. 1895.
Ingår i Stora Herrestads, Borrie och ö.
pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt. Tillhör storkommunen Herrestad.
Öja, sn i Södermanlands län, Västerrekarne
hd, med huvudbygden på ö. Hjälmarens n.
strand, genom bro förenad med skogsbygden på
s. stranden; 81,5» km2, 1,070 inv. (1955)- 2A33
har åker. Egendom: Stora Sundby (se d. o.).
Nuv. kyrkan byggd 1849. Ingår i ö. och
Västermo pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt. Tillhör storkommunen V. Rekarne. •—
Litt.: B. Berthelson, ”ö. kyrka” (1945).
Öjaby, sn i Kronobergs län, Kinnevalds hd,
n. v. om Växjö; 41,01 km2, 1,309 inv.
(i955)-Omfattar ett ganska sjörikt skogsområde på
Helgasjöns v. strand samt Helgö i nämnda sjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
