Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österling, Anders - Österländska språk - Österlövsta - Östermalm - Öster-Malma - Österman, 1. Emil - Österman, 2. Bernhard - Östernärkes domsaga - Österplana - Österrekarne härad - Österrekarne kontrakt - Österrike - Geologi och terrängformer - Klimatet - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En ny diktsaml. kom 1955, ”Vårens löv och
höstens”. — Ö. har gjort en viktig insats som
översättare av utländsk lyrik och dramatik, klassisk
och modern, samt som essäist och kritiker.
Österländska språk, se Orientaliska språk.
Österlövsta, kommun i Uppsala läns n.
domsaga, Olands hd, kring Strömarån och dess
mynning i den långgrunda Lövstaviken; 275,68 km2,
2,572 inv. (1955). 3,607 har åker. I Ö. Lövsta
bruk (se d. o.) och stationssamhälle. Kyrkan
härstammar från 1454. Pastorat i Ärkestiftet,
Örbyhus kontrakt.
Östermalm, se Stockholm, sp. 74.
Öster-Malma, gods i Ludgo sn,
Södermanlands län, s. v. om Gnesta; 2,000 har, därav 236
åker; tax.-värde 2,243,300 kr. Slottet är uppf.
på 1660-talet. Har sedan början av 1600-talet
tillhört släkterna Ross, Bååth, Silfverstiema,
Drakenhjelm, von Berschner, Stackelberg m. fl.
Sedan 1944 tillhör Ö. staten. Sedan 1946
arrenderar Sv. jägarförb. slottet med område och
driver där jaktvårdsskola.
Österman. 1) Carl Emil Ö., porträttmålare
(1870—1927). Ö:s huvudsakliga intresse ägnades
porträttkonsten. Hans porträtt av medl. av
kungahuset blevo mycket kända, och vidare kunna
nämnas några porträtt av kolleger, t. ex. av E.
Rosenberg (1901, Nationalmuseum) och R.
Norstedt (1902, Konstakad.). Porträttet av prof. C.
Curman (1908) förtjänar särskilt framhållas.
1926 fullbordade han den stora gruppbilden
”Sällskapet Iduns nämnd”. 1914 blev Ö. v. prof. vid
Konstakad.
2) Gustaf Bernhard Ö., den föreg:s
tvillingbror, porträttmålare, överintendent
(1870—1938). Ö:s egentliga fält var porträttkonsten.
Furstliga personer, politiker, vetenskapsmän,
militärer och diktare voro framför allt hans
modeller. Till hans mest kända arbeten hör porträttet
av Jonas Lie (1901, Göteborgs konstmuseum).
Av Gustav V har han utfört ett flertal porträtt.
Östernärkes domsaga, i Örebro län, under
Svea hovrätt, omfattar ett tingslag med
tingsställe och kansli i Örebro.
Österplana, sn i Skaraborgs län, Kinne hd,
omfattar ö. sluttningen av Kinnekulle; 20,52 km2,
1,281 inv. (1955). 631 har åker. Egendom:
Hönsäter. Vid Vänern i n. industrisamhället
Hällekis med cementfabrik och
kalkstensbrott (780 inv. 1951), tillh. Skånska cement ab.
Nuv. kyrkan uppf. på 1870-talet. Ingår i Ö.
och Kestads pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt. Tillhör storkommunen Kinnekulle. —
Litt.: N. Albertson, ”Österplana hed. Ett
alvarområde på Kinnekulle” (1946).
Österrekarne härad, i Södermanlands län, ö.
om Eskilstuna, omfattar socknarna Näshulta,
Husby-Rekarne, Stenkvista, Ärla, Barva, Jäder,
Kjula, Hammarby, Sundby och Vallby. Ö.
tillhör Rekarne fögderi och Livgedingets domsaga
(tingsställe: Eskilstuna).
Österrekarne kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar 5 pastorat: Husby-Rekarne; Jäder och
Barva; Näshulta; Stenkvista och Ärla; Kjula,
Sundby, Vallby och Hammarby.
Österrike, ty. Österreich, förbundsrepublik i
Mellaneuropa kring Donau och omfattande större
delen av Östalperna; 83,850 km2, 6,933,905 inv.
(1951). Huvudstad: Wien.
Geologi och terrängformer. Ur
landformsynpunkt kan Ö. indelas i 5 olika regioner. 1)
Östalperna utfylla hela den v. och smalare
delen av Ö. jämte landets centrala och ö. delar.
De börja ö. om Rhen under namn av Rätiska
alperna och sträcka sig till linjen
Innsbruck—Brenner. Till dessa räknas de till Alpernas
centrala gnejszon hörande Ötztalalperna (Wildspitze
3,774 m ö. h.) och Stubaialperna (Zückerhütl
3,511 m). Öster om Brennerlinjen resa sig de
i samma zon ingående Zillertalalperna och ännu
längre österut Hohe Tauern med Gross
Glockner (3,798 m), Östalpernas och Ö:s högsta topp.
— 2) Mellan Alperna i s. och Donau i n. ligger
i Oberösterreich och Niederösterreich
Alpförlandet. Det utgöres av ett 400—600 m ö. h.
beläget, terrasserat backland med branta
avsatser, uppbyggt under sentertiär tid av molass och
flysch, som sedan täckts av kvartära avlagringar.
— 3) Det tertiära backlandet mellan
Donau och gränsen till Tjeckoslovakien ligger
400—700 m ö. h. på det böhmiska massivets
magra granit- och gnejsskolla, som upptager
Oberösterreichs och Niederösterreichs n. delar.
Donau flyter sålunda fram på gränsen mellan
urbergsområdet i n. och molass—flyschlandskapet
i s. — 4) Låglandsregionen kring Donau
ö. om Krems och längs gränserna till
Tjeckoslovakien och Ungern omfattar Wien-bäckenets
stora och bördiga sänkningsfält, som skiljer
Alperna från Karpaterna. — 5) Sydöstra Ö.
upptages av Steiermarks bäcken, som
genomdrages av breda floddalar och mellan dem
långsträckta, välvda ryggar.
Klimatet. Av Ö. n. om Alperna är backlandet
s. om Donau varmast. Ett mera kargt klimat
uppvisar urbergsterrängen n. om floden. Det
mildaste klimatet äga de på Alpernas ö. sida
belägna sluttningarna mot ungerska slätten.
Nederbörden är överallt riklig med maximum
under sommaren. Den kan på exponerade ställen
uppgå till mer än 2,000 mm. Torrast är trakten
n. om Wien med något mindre än 500 mm per
år. Jfr tab.
Medeltemperatur och årsnederbörd.
| Höjd över havet i m | Medeltemp. för | Årsnederbörd | ||
| kallaste månaden | varmaste månaden | |||
| Wien | 202 | – 1,7° (jan.) | 19,6° (juli) | 651 |
| Linz | 380 | – 2,8° » | 18,9° » | 850 |
| Bludenz | 590 | – 2,2° » | 16,5° » | 1,127 |
| Innsbruck | 600 | – 3,3° » | 17,8° » | 850 |
| Graz | 344 | – 2,2° » | 19,9° » | 850 |
| Klagenfurt | 440 | – 6,4° » | 18,8° » | 990 |
| Sonnblick | 3,106 | – 13,6° (febr.) | 1,3° » | 1,700 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
