Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 949-950 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar - Vapen och flagga - Författning och förvaltning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utrikeshandel. Den viktigaste
utskeppningshamnen för Ö. är Trieste, där varor från Ö. utgöra
65% av omsättningen i hamnen; därnäst komma
Genua och Rotterdam. Av importvärdet komma 1/4 på
livsmedel och 2/5 på råvaror. 1952 kom 18,3% av
importvärdet från U.S.A.; 14,7% av exportvärdet kom på
Italien, Ö:s största kund s. å. Skogsprodukter och
varor från pappersindustrier utgöra 55% av
exportkvantiteten samt från järnindustrien 14%. Värdet av Ö:s
handel med Sverige var 1954 c:a 85 mkr, därav Ö:s
export 46 mkr, import 39 mkr.

Värdet av varuhandeln med Sverige samt grupper av
varuslag i 1,000-tal sv. kr 1952.

Varuslag	Export från Ö.	Import till Ö.
Vegetabiliska ämnen	29	7,875
Mineraliska och fossila ämnen	883	8,443
Pappersmassa, papp och papper	312	6,364
Spånadsämnen	4,661	664
Arbeten av sten och andra mineraliska ämnen; lervaror, glas och glasvaror	8,078	118
Oädla metaller och arbeten därav	16,311	13,425
Maskiner, apparater och elektrisk materiel	8,460	11,816
Andra varor	8,819	8,070
Summa	47,553	56,775

Kommunikationer. För nuv. Ö. har Donau
icke så stor betydelse som t. ex. Elbe för
Tjeckoslovakien, emedan Donau sammanbinder Ö. med Sydösteuropa
och icke med det kommersiellt viktigare Västeuropa.
Donaus längd i Ö. är 350 km. 1945—52 låg gods- och
passagerartrafiken på Donau nere, men i juni 1952
frigavs den av Sovjetunionen. 1952 utgjorde järnvägarnas
sammanlagda längd 6,026 km. 1,368 km voro
elektrifierade. De viktigaste järnvägsknutarna äro Wien och
Linz och de viktigaste linjerna
Wien—Semmering(—Trieste) samt
Wien—Linz—Salzburg(—München)—Innsbruck—Brenner(—Verona). 1954 funnos i Ö. 74,221
personbilar. Ö. har 8 flygplatser (Schwechat i Wien är
den största). Turistväsendet har stor
ekonomisk betydelse för Ö. 1952—53 uppgick antalet
utländska besökare till 1,395,941, som tillförde landet 621 mill.
Schilling (österrikarna själva förbrukade 156 mill.
Schilling i utlandet). De största bad- och kurorterna äro
Badgastein, Bad Hofgastein och Bad Ischl, samtliga
med termalbad.

Mått och vikt. Metersystemet är sedan 1876
obligatoriskt.

Mynt. Myntenhet är sedan 1924 1 Schilling =
100 Groschen = 10,000 Kronen. Kurs 1955 1
Schilling = 0,20 kr.

Bankväsen. Landets centralbank med monopol
på sedelutgivning är Österreichische
Nationalbank (gr. 1923). Största affärsbank är
Creditanstalt-Bankverein. Affärsbankerna ha efter 1945
nationaliserats.

Religiösa förhållanden. Ö. är sedan gammalt
ett urkatolskt land. Först 1861 fingo genom det
s. k. ”protestantpatentet” icke-katolska
undersåtar ”för alla tider rätt till likhet inför lagen”.
Enl. republikens konstitution råder
religionsfrihet (bekräftad i författningen 1934). 89% av
befolkningen (6,17 mill. 1951) tillhöra
romersk-katolska kyrkan, som har 2 ärkebiskopsdömen,
i Wien och i Salzburg, och som genom
konkordatet av 1934 blivit av staten ytterligare
gynnad. — Ö:s evang. kyrka har 4
superintendenturer, varav 3 äro luterska och 1 reformert; den
räknade 1951 429,493 medl. Vidare finnas 11,224
judar (191,481 1934) och 323,104 ”övriga”.

Undervisningsväsen. Skolplikten är 8-årig, och
under de 4 sista skolåren sker differentiering på
teoretisk och praktisk linje. Efter 4 år i
folkskola kan man gå över till lärov. (Mittelschule)
av 4 olika typer el. med 4 olika linjer med något
skilda bildningsmål. För dem, som icke direkt
gå över till lärov., finnas efter folkskolan
5-årig påbyggnadskurs (Aufbauschule) och 4-årigt
gymnasium för vuxna (Arbeitmittelschule). —
För den högre undervisningen svara 3 univ.,
det äldsta i Wien (grundat 1365), de övriga i
Graz och Innsbruck, samt en romersk-katolsk
fakultet i Salzburg, lantbrukshögsk.,
handelshögsk., samt konst-, teater- och musikhögsk. I
Graz finns en teknisk högsk. och i Leoben en
bergshögsk. För lärarutbildning finnas 28
seminarier.

Tidningar. Efter 2:a världskriget utkomma
bl. a. Wiener Zeitung, närmast ett organ för
regeringen, Arbeiter-Zeitung, organ för Ö:s
socialdemokratiska parti, den borgerliga
Österreichische Neue Tageszeitung, den oavhängiga
Neues Österreich och den kommunistiska
Österreichische Volksstimme. Bland äldre tidningar
intog Neue Freie Presse en
särställning.

Vapen och flagga:
Vapen: örn, svart,
guldbeväpnad med röd tunga och med
murkrona, guld, på huvudet
samt belagd med sköld, röd
med bjälke i silver. I
(heraldiskt) högra klon en skära,
i den vänstra en hammare, båda av guld. Från
fötterna nedhänger en söndersliten kedja. —
Flagga: tre horisontala band i rött, vitt, rött.

Författning och förvaltning. Ö:s gällande
grundlag är sedan 1945 åter
förbundsförfattningen av 1/10 1920 med de t. o. m. 1929
genomförda ändringarna. Enl. 1920 års författning är
Ö. en demokratisk republik. Det är också en
förbundsstat, bestående av följ. självständiga
länder: Burgenland, Kärnten, Niederösterreich,
Oberösterreich, Salzburg, Steiermark, Tyrolen,
Vorarlberg och Wien.

Den förbundsstaten tillerkända
lagstiftningsmakten utövas av nationalrådet i förening
med förbundsrådet. Det förra väljes av
förbundsfolket på grundvalen av lika, direkt,
hemlig och personlig rösträtt för män och
kvinnor, som fyllt 20 år, och enl. proportionell
valmetod. Legislaturperioden omfattar 4 år. I
förbundsrådet äro länderna representerade i
proportion till sitt befolkningstal. Representanterna
väljas av lantdagarna efter proportionella
grunder för lika lång tid som den, för vilken de
själva blivit valda. Överläggningarna äro i
regel offentliga. Nationalråd och förbundsråd
utgöra tillsammans
förbundsförsamlingen, vars uppgifter bl. a. äro att mottaga
förbundspresidentens ed och besluta om
krigsförklaring.

Förbundsstatens president utses
av folket genom direkt och hemlig omröstning.
Rösträtt har envar, som är röstberättigad till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>