Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östra Tunhem - Östra Vemmenhög - Östra Vemmerlöv - Östra Vikbolandet - Östra Vingåker - Östra Vram - Östra Värends domsaga - Östra Värends järnväg - Östra Ämtervik (Östra Emtervik) - Östromerska riket, Bysantinska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1938. Ingår i Gudhems, Ö:s och Ugglums
pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Tillhör storkommunen Gudhem.
Östra Vemmenhög, sn i Malmöhus län,
Vemmenhögs hd, på östligaste delen av Söderslätt;
22,69 km2, 674 inv. (1955). 1,888 har åker.
Egendom: Dybäck (se d. o.). Medeltidskyrka,
ombyggd 1860. Ingår i Ö:s, V. Vemmenhögs,
Tullstorps och Svenstorps pastorat i Lunds stift,
Vemmenhögs kontrakt. Tillhör storkommunen
Vemmenhög.
Östra Vemmerlöv, sn i Kristianstads län,
Järrestads hd, n. v. om Simrishamn, i
Österlen; 31,05 km2, 986 inv. (1955). 1,707 har åker.
Kyrkan delvis från 1100-talets slut. Ingår i
Stiby och Ö:s pastorat i Lunds stift, Albo och
Järrestads kontrakt. Tillhör storkommunen
Tommarp.
Östra Vikbolandet, storkommun i
Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, Östergötlands
län, bestående av socknarna östra Ny, Östra
Husby, Häradshammar, Jonsberg och Rönö;
361,81 km2, 4,055 inv. (1955).
Östra Vingåker, sn i Södermanlands län,
Oppunda hd, mellan Katrineholm och
Östergötlandsgränsen; 112,05 km2, 1,485 inv. (1955).
Omfattar den sjörika, kuperade Vingåkersbygden. 1,683
har åker. Egendomar: Claëstorp, Barksäter,
Sjöholm m. fl. Kyrkan i barockstil byggd
1749—53. Pastorat i Strängnäs stift, Oppunda v.
kontrakt. Tillhör storkommunen St. Malm.
Östra Vram, sn i Kristianstads län, Gärds
hd, s. v. om Kristianstad, på Kristianstadsslätten;
7,78 km2, 451 inv. (1955). 560 har åker.
Kyrkan, av gråsten, trol. från 1100-talet. Ingår i
V. Vrams och Ö:s pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. Tillhör storkommunen Tollarp.
Östra Värends domsaga, under Göta hovrätt
i Kronobergs län, omfattar ett tingslag med
tingsställen i Växjö (tillika domsagans kansli)
och Lenhovda.
Östra Värends järnväg,
Älghultsby—Brittatorp, längd 39 km, spårvidd 0,891 m, öppnades för
trafik 1922, förstatligades 1941.
Östra Ämtervik (Östra Emtervik), sn
i Värmlands län, Fryksdals hd, mellan
Mellan-Fryken i v. och Visten i ö.; 133,15 km2, 1,324
inv. (1955). Utmed Fryken ligger den
vidsträckta kyrkbygden, i ö. kantad av skogs- och
bergsbygd. 2,759 har åker. Egendomar: Mårbacka (se
d. o.) och Gårdsjö (förr järnbruk). Kyrkan,
av gråsten, uppf. 1798. Pastorat i Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt. Tillhör storkommunen St.
Sunne.
Östromerska riket, Bysantinska riket,
förebådades därigenom, att från 200-talet
Romerska rikets tyngdpunkt allt starkare försköts
åt ö. Genom valet av Konstantinopel till
huvudstad (330) blev Ö. ett faktum. Uppdelningen i
ett västromerskt och ett östromerskt rike skedde
genom Theodosius den stores död (395), då
Arcadius blev kejsare i Östern. Men Imperium
Romanum betraktades fortfarande som ett rike,
för förvaltningen delat i två (stundom flera)
delar. Utan större förskjutningar av de yttre
gränserna genomlevde riket sin första period
(till 518). Politikens främsta mål var att stävja
främmande folks, särskilt goternas, inflytande
i riket. I början av 400-talet förmåddes
västgoterna under Alarik, i dess slut östgoterna
under Teoderik den store att avtåga till Italien.
Germanfaran hade övervunnits.
Ö:s lagstiftning var ett arv från Romerska
riket. Administrationen var byggd på den av
Diocletianus och Konstantin den store
genomförda omdaningen av riket, som numera
framträder som det kristna Romerska riket.
En ny historisk epok (518—634) bröt in med
nya politiska mål; dess avslutning vållades av
islams framträngande. Iustinianus kände
sig nog stark att söka förverkliga den alltjämt
fortlevande tanken på ett enhetligt Imperium
Romanum. Hans härar erövrade Afrika, Italien
med dess öar och utbredde ännu längre bort
respekten för Östroms vapen. För den romerska
lagstiftningen nåddes slutmålet genom den
(huvudsakl. 529—533) på latin utgivna Corpus juris
civilis. Kejsarens makt blev i både världsliga
och andliga ting absolut. För efterträdarna
blevo erövringarna svåra att värna. Redan 568
bröto langobarderna in i Italien och kunde ej
drivas ut. Donaulinjen genombröts, och en stark
slavisering av Balkanhalvön följde. Östrom
tvangs definitivt till reträtt av anfall österifrån.
Islams anfall inledde en tredje period
(634—867). Syrien, Egypten och en del av Afrika
erövrades; från Damaskus översvämmade
kalifernas härar Mindre Asien och hotade
Konstantinopel men tillbakaslogos (718) av Leo III.
Trycket minskades, då kalifatet flyttades till det
avlägsnare Bagdad och strider pågingo inom
islam. Jämvikten började återställas. Bulgarerna
gingo över Donau 679. Endast genom hårda
strider kastade kejsarna dem tillbaka över
Balkanbergen. I striderna i v. mot langobarderna,
frankerna och påvemakten hävdade kejsardömet
blott delvis sin ställning. Utropandet av ett
västromerskt kejsardöme i Rom 800 var ett
dråpslag mot Östroms auktoritet i Italien.
Bildstriden, väckt genom Leos edikt av 726, utvecklade
sig till en strid mellan stat och kyrka, som
skakade riket ända till 843, då ortodoxien
återställdes genom en kompromiss mellan de stridande.
Tiden 867—1025 är Östroms egentliga
storhetstid, under vilken riket är bärare av en från
öster starkt påverkad hellensk kultur. Missions-
och bildningsarbetet bland bulgarer, sydslaver
och ryssar är en av dess största kulturgärningar.
Med Fotios börjar strävan efter kyrklig
frigörelse från Rom gå hand i hand med
nationalitetskänslans tillväxt. I tidevarvets början
undergår den östromerska lagstiftningen en sista
förnyelse, delvis byggd på principiell återgång till
romersk rätt.
Stora fältherrar, bland dem kejsarna
Romanos I Lakapenos, Nikeforos II Fokas och
Johannes Tzimiskes, flytta åter rikets gränser till
Eufrat och ned i Syrien; bulgarriket införlivas med
kejsardömet av Tzimiskes och Basileios II. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
