Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 993-994 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översättning - Övertidsarbete - Övertjurbo härad - Övertoner, alikvottoner, harmoniska toner, naturtoner - Övertorneå (kommun i Sverige) - Övertorneå (kommun i Finland) - Övertryck - Övertrycksandning - Övertrycksdräkt - Övertryckskabin - Övertryckshammare - Överum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbehållen auktor till originalverket. Ö., som gjorts
med auktors tillstånd (auktoriserad ö.), skyddas
lika med originalverk. Under Bernkonventionens
bestämmelser inbegripna förf. till dramatiska el.
dramatisk-musikaliska verk äro under den tid,
som deras rätt till originalverket varar,
skyddade mot offentligt uppförande samt mot
utsändande i radio, utan deras tillstånd, av ö. av deras
verk. Rätten till ö. varar enl. gällande lag lika
länge som auktors övriga rättigheter el. sålunda
auktors livstid och 30 år efter hans dödsår.

Övertidsarbete, arbete, som utföres på tid,
som ligger utanför den i avtal el. lag fastställda
normala arbetstiden. För sådant arbete, som kan
uttagas endast i ganska begränsad omfattning,
innehålla kollektivavtalen bestämmelser om
särskild övertidsersättning, beräknad som viss
procent på den vanliga timlönen. Bestämmelser ang.
ö:s mängd finnas i arbetslagarna.

Övertjurbo härad, i Västmanlands län, består
av socknarna Kumla, Kila och Möklinta samt
den sedan 1952 i Sala stad ingående Sala
landsförsamling. Ö. tillhör Sala fögderi,
Västmanlands ö. domsaga (tingsställe: Heby).

Övertoner, alikvottoner,
harmoniska toner, naturtoner, de bitoner, som
utgöra förutsättningar för klangen. De äro
högre än klangens grundton, i det att de utföra 1, 3,
4 o. s. v. gånger så många svängningar per sek.
som denna. Serien av de första ö. är t. ex. för
tonen C:



Övertoner användas på stråkinstrument som
”flageolettoner” samt hos biåsinstrument såsom
”naturskala” och ”överblåsta toner”.

Övertorneå, kommun i Norrbottens län,
Torneå tingslag, utmed Torne älv, kring polcirkeln;
1,741,96 km², 7,509 inv. (1955), därav 3,389 inv.
i Svansteins kyrkobokföringsdistrikt; huvudsakl.
både svensk- och finsktalande. Bergigt skogs-
och myrland. 2,878 har åker. Huvudbygd i
Tornedalen. De vid Torne älv belägna tätorterna
äro, söderifrån räknat, Övertorneå kyrkby el.
Matarengi (se d. o.), kommunens huvudort,
samt jordbruksbyarna Nedre Kuivakangas (302
inv. 1951), Juoksengi (964 inv.), Svanstein
(Turtola; 419 inv.), Neistenkangas m. fl. Kyrkan,
av trä, uppf. 1734. Svansteins träkapell är byggt
1865. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens N.
kontrakt.

Övertorneå, fi. Ylitornio, kommun i
Lapplands län, Finland, invid gränsen mot Sverige,
n. om staden Torneå; 2,087 km²; 8,979 inv.
(1953); finsktalande. Det kända utsiktsberget
Aavasaksa ligger i Ö.

Övertryck. 1) Fys., differensen mellan trycket
inuti en behållare och trycket utanför densamma.
1 atm. ö. betecknas stundom 1 atö. Trycket
i en behållares inre är = antalet atö + 1 atm.
Detta tryck anges ofta med beteckningen ata
(atmosfärer absolut tryck).

2) Graf., se Litografi och Fotolitografi.

Övertrycksandning, med., spontan inandning
el. nedblåsning i lungorna av luft el.
gasblandningar under högre tryck än det omgivande
atmosfäriska trycket. Ö. förekommer i samband med
dykeri och för att förebygga en del
sjukdomssymtom, då individen vistas på stora höjder med
där rådande syrgasbrist och lågt atmosfäriskt
tryck. Vidare kommer ö. till användning vid
behandling av vissa sjukdomsformer, t. ex.
lungödem, samt vid sådana operativa ingrepp, t. ex.
i brösthålan, då den spontana andningen är
inskränkt el. helt satt ur funktion.

Övertrycksdräkt, lufttät dräkt, försedd med
ansiktshjälm, användes av flygare på höga
höjder, om flygplanet ej är försett med
tryckkabin. Genom tryckbehållare el. pump kan
trycket inuti ö., d. v. s. närmast flygarens kropp,
hållas högre än den omgivande luftens. Om
flyghöjden överstiger c:a 10,000 m, kräves övertryck,
för att erforderlig syrgaskvantitet via
lungorna skall kunna tillföras blodet. Ö. medger också,
att snabba höjdförändringar kunna göras utan
risk för den mänskliga organismen. För att
skydda flygaren för de låga ytterlufttemp. på
höga höjder användes elektriskt uppvärmd ö.
Man har bl. a. även börjat utexperimentera ö.
med avkylningsanordning.

Övertryckskabin, flygtekn., dets. som
tryckkabin (se Flygplan, sp. 684).

Övertryckskammare, med., lufttät
stålbehållare, i vilken lufttrycket på olika sätt kan höjas
till flera gånger det atmosfäriska trycket. I en
ö. kunna t.ex. de på havsdjupen uppträdande
fysiologiska reaktionerna hos den mänskliga
organismen studeras.

Överum. 1) Sn i Kalmar län, N. Tjusts hd,
12 km n. v. om Gamleby; 69,40 km², 2,177 inv.
(1955). Sjörik skogs- och bergstrakt. Stations-
och industrisamhälle: Överum (1,650 inv.
1951). Jfr Ö. 2). Kyrkan uppf. som brukskyrka
1872. Pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts
kontrakt. Utgör tills. m. Dalhem storkommunen
Överum; 206,32 km², 3,078 inv. (1955) i
Tjusts domsaga.

2) Bruksegendom i Ö.1) och Gamleby sn,
Kalmar län; areal med underlydande gårdar c:a
7,000 har, därav 1,000 har åker och 4,700 har
produktiv skogsmark. Ägare är ab. Överums
bruk, som driver mek. verkstad, gjuterier,
aduceringsverk samt sågverk med snickerifabrik.
Tillv. av lantbruksmaskiner, spec. traktorplogar
o. a. traktorredskap, gjutgods (”överumsstål”),
sågade trävaror och byggnadssnickerier; omkr.
600 arb. Huvudbyggnaden på Ö. är uppf. på
1700-talet av trä i två våningar med två flyglar;
den har inredningar från en restauration på
1840-talet, bl. a. italiensk stuckatur och sidentapeter.
Bruket anlades 1654 på en gård, tillhörig Per
Brahe d. y., och fick privilegier 1655. Bland
ägare märkas från 1686 P. De Try, senare G.
De Besche m. fl. och på 1800-talet friherre J.
C. Adelswärd på Adelsnäs. Från 1883 äges Ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>