- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 4:2 Kristians amt /
134

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

KRISTIA.NS AMT

67,8. Voldstad. Udt. vøUsta.

Naturligvis et senere dannet Navn paa -stad.

68. Harestu-Ødegaarden. Udt. hastüøgalen.

Se GN. 79.

69. Runddelen. Udt. runndélen.

70. Fjeldhammeren. Udt. fjce’llhammaren.

71. Bjørgesæteren. Udt. hjørjesætra.

Maa opr. have været Sæter under Gaarden Bjørge i Gran (GN. 236—238).

71,2. Fjeldet. Udt. fjæ’lle.

72. Sletten. Udt, sletta.

Se under Biri GN. 68, 4.

73. Dalen. Udt. dalen.

74. Arnedal. Udt. arnedal (ogsaa hort a rendal).

Vel af Mandsnavnet Arne.

75. Snellingen. Udt. snyltingen. — af Suiderlingom RB.
254? Snellingsaasen 1667 (Rydningsplads). Svart- og Snellings
Aassen 1723.78.

Navnet er vist opr. Navnet paa et Vand lige ved. Formen i EB. maa,
hvis det er denne Gaard, der menes, være feilskreven for S n i d e r 1 in g o m,
hvad S. B. forstaar som *SniÖlingom, Dat. Flt. af*Sniðlingr, hvilket
Navn Vandet kunde have efter sin indskaarne Form (af s n í ð a, at skjære,
hvoraf sniðill m., krumt Skjærejern). Hører Formen i RB. ikke hid, kan
Navnet maaske komme af Plantenavnet Sneida, Snella (equisetum arvense),
hvis dette gaar langt tilbage i Tiden.

76. Grrønbraaten. Udt. grø’ribråtån.

77. Yiebraaten. Udt. viübråtån.

Af v i ð j a f., Vidje.

78. Haneknæ. Udt. hdnakné (-hné).

Dette Navn maa sigte til noget i Situationen, som er sammenlignet
med en Hanes Knæ, her maaske til en lav Forhøining, som gaar spids ud mod
Gaarden. Findes desuden som Gaardnavn i Løiten (GN. 254) og anføres 1616
fra 0. Slidre. Haneknæfossen kaldes en Fos i Flisa i Solør. Se Bd. III S. 124.

78,2. Crulliksrud. Udt. gulløhsrü.

Af Mandsnavnet Gullik (det gamle G u ð 1 e i k r).

79. Harestuen. Udt. hä’stüa. — Harstuen 1667
(Rydnings-plads). Harrestuen 1723.7s.

Af Dyrenavnet Hare; 1ste Led stærkt afslidt i Udtalen.

80. Piparen. Udt. pVparen (ogsaa opg. pi’-).

Af Pipar, Piber, Musikant. Findes ogsaa ellers usms. som Gaardnavn,
og desuden ere mange nyere Stedsnavne dannede deraf.

81. Monserud. Udt. mdnnseru.

82. Stryken. Udt. strý’Jcen. — Strygen, for rum Tid siden
ryddet i Almenningen, men først skyldsat 1723.7s.

Ligger ved en Stryk mellem Harestuvandet og et mindre Vand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/4-2/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free