Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Klassicism och romantik i Tyskland - 4. Ludvig I och München-arkitekturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICISM öctf ROMANTIK I TYSKLAND.
tråkiga Ludvigsstrasses perspektiv åt ena hållet begränsas af Constantinbågen
och åt det andra af Loggia dei lanzi — som här ser trist och tom ut med
sina summa tre bildverk och sin meningslösa tillvaro — att San Pietros
fontäner plaska utanför universitetet, och att det gamla slottet med sina kraftiga
1600-talsportaler blifvit inramadt på ena sidan af en palatsfasad i Palladiostil,
å den andra af palazzo Pitti i kopia — underlägsen originalet, det medgifves
gärna — hvilket sedan fortsätter i hofteaterns grekiska tempelfasad och på
motsatta sidan i den byzantinska Allerheiligen Hofkirche.
Münchenarkitekterna hade alla gått i klassisk skola, bygde efter de bästa
mönster, voro reproduktiva talanger, som förstodo att använda berömda
motiv till olika ändamål. Leo v. Klenze (f. 1784, d. 1864), som inledde det
nya skedet med glyptoteksbygnaden, påbörjad 1816/hade studerat i Paris och
Italien och var öfvertygad om, att »det fanns endast en sann konst, nämligen
den grekiska». Hade Ludvig låtit hans åsikt bli den rådande, skulle
München nu ej ha att uppvisa denna stilblandning. Glyptotekets bygnad, som
ansågs ha samma betydelse för Munchen som Schinkels högvakt hade för
Berlin, hör till de för tidens smak mest typiska profven på tysk klassicism
men har framför de flesta den förtjänst, att dess yttre och dess inre stå i full
KLENZE: PROPYLÉERNA I MClNCHEN.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
