- Project Runeberg -  De bildande konsternas historia under 19:de århundradet /
208

(1900) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Vid århundradets midt - 2. De historiska skolorna i arkitektur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.

SEMPER: DEN ÅLDRE HOFTEATERN I DRESDEN.

äfven i skrift försvarade, men han är dess i sina verk mest vältaliga
målsman. För honom gäller, att arkitekten har att utgå från det praktiska
ändamålet med den bygnad, han skall uppföra, och att för den samma
välja ett sådant yttre, som uttrycker detta ändamål och står i harmoni
därmed. Han anser det lämpligt att hålla sig till någon af de gamla stilar,
som ingått i det allmänna medvetandet såsom förenade med en eller annan
bygnads ändamål, men dessa stilar böra ej anses såsom afslutade och för
alla tider stadfästade, utan man bör lägga dem till grund för nybildning, för
själfständigt skapande. Liksom den italienska renässansen på sin tid upptog
romerska motiv och utbildade dem för nya behof, så ha vi full rätt att vidare
utarbeta renässansen enligt vår tids fordringar. Vi behöfva alls ej tro, att
renässansen nått sin höjdpunkt och ej kan ytterligare utbildas. Likaså med
andra stilar. En arkitekt bör ha studerat alla skolor, som föregått — det
afgörande är, hur han använder sin kunskap.

Själf rörde sig Semper hälst i den italienska renässansens form och förde
den fram till erkännande.

Hos det klassiskt bildade arkitektsläktet och äfven hos gotikens representanter stod ännu
vid århundradets midt renässansen i föga anseende, och det dröjde innan den kunde tränga
igenom 1 det allmänna medvetandet. Ännu i början af 1860-talet ansågo sig forskare, sådana
som Burckhardt och Lübke, pliktiga att uppträda till dess försvar. Det borde ha varit nog för
dem att hänvisa till Sempers arbeten.

Gottfrid Semper (f. i Hamburg 1803, d. i Rom 1879) var en mångbildad man, som i sin
ungdom smakat pä snart sagdt lika många vetenskaper som Faust, innan han fastnade i
arkitekturen. Han studerade i Berlin, i Munchen och sedan tre àr i Paris under ledning af Frans Gau.
I Paris tyckes han ha fått sin bestämmande grund lagd, reste därpå i Italien och Grekland,

208

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 10 01:59:46 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngbildande/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free