Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Vid århundradets midt - 2. De historiska skolorna i arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅltllUNDBADETS KONST.
Till samma tid som hans i allo lyckosamma arbete pä renässansens upplifvande hör
upptagandet och utarbetandet af romanska tegelbygnadsstilar i Nordtyskland, främst i Hannover,
som sedan förblef medelpunkten för den tyska romanska bygnadsskolan.
I Frankrike — där Viollet-le-Ducs, Lassus’ och Gaus gotik aldrig vann
rätt fotfäste men fick sin betydelse därigenom, att den medförde ett
fördjupande af studiet af konstruktionen och af materialets fordringar i ett
bygnadsverk, hvilken stil detta än var hållet i — hade klassicismen öfvergått i
1830- och 40-talens dämpade och moderniserade style neo-grec, hvars
grundsats var alldeles den samma som Sempers: att utan att slafviskt efterbilda en
historisk stils former upptaga och tillämpa dess grundsatser.
Till denna riktnings alster höra Dubans ädla fasad i École des beaux arts, där liksom i
Sempers museum i Dresden den romerska palatstypen, sädan den utbildats af Bramante och
hans lärjungar, gifvit idén. Dites statligt enkla vestfasad pä Palais de Justice och Ste
Geneviévc-biblioteket af I.abrouste.
1 sistnämnda bygnad — fullbordad 1850 — där den klassiska stilen är särdeles nobelt och
fyndigt behandlad — den länga fasadens bågsystem utan kolonner eller pilastrar — v ar
järnkonstruktionen genomförd på ett med stilen allt igenom harmonierande sätt. Af järnet hade
Viollet-le-Duc och äfven andra af de äldre arkitekterna väntat en revolution inom arkitekturen,
frigörelse frän de historiska stilarna, nya former, betingade af nya ändamål och af det nya
materialet.
Hedan 1854 bygdes i München »glaspalatset» af. Voit, Nya pinakotekets upphofsman.
Världsutställningsbygnaden i London 1851 uppfördes af järn och glas af Josef Paxton, som till
1854 ersatte den med det nya kristallpalatset i Sydenham. I Paris stod Industripalatset i
Champs Elysées färdigt till utställningen 1855. Hallarna i Paris (af Victor Baltard) äro från
början af samma årtionde. I utställningsbygnader, järnvägsstationer, hippodromer var
järnarkitekturens seger afgjord. Dylika bygnader fordrade sitt eget hygnadssätt och där förekom
intet medgifvande ät vare sig klassiska, medeltida eller renässansformer. Mera vanskligt var
järnets kombinerande med sten i monumentala bygnader, t. ex. i en kyrkbvgnad, där man var
van att fordra en stil, som ej verkade frånstötande genom sin ovanlighet. Boileau gjorde ett
originelt försök i den lilla St Eugène (1854). i gotik men med kolonner af gjutjärn, målningar
och förgyllningar i 1200-talsanda.
Experimenterandet inom arkitekturen hade nu fått vidgade områden. Att spänna ett tak
af järn och glas öfver stenmurar medförde de minsta svårigheterna ur estetisk synpunkt —
svårare var det att gifva stöden en njutbar form. Järnkolonnernas tunnhet var t. ex. ej
förenlig med förut erkända och gillade mått. Synnerligt vackert kunde man ej kalla allt, som
gjordes. Münchens glaspalats t. ex. gör i det yttre närmast intryck af en jättestor fågelbur, i
det inre har man — där liksom i den nyare Landesausstellungsgebäude i Berlin — placerat
storartade interiörer med kolonner och hvalf af marmor och stuck i prunkande barockstil,
hvalfmålningar och annat, hvilket gör ett öfverraskande och löjligt intryck i en bygnad, som utvändigt
består uteslutande af järn och glas.
De nya problemen ha endast småningom blifvit lösta och mycket
återstår ännu. Men de nya uppgifterna och de svårigheter de buro inom sig och
som måste öfvervinnas medförde ökadt lif och intresse och utgjorde en
hälsosam motvikt till de alltjämt fortsatta försöken med de historiskt gifna formerna.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
