Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅEHUNDEADETS KONST.
flingarna» i det tyska måleriet och blef beskådad med undran och förargelse. Han har målat
bönder, stämningar sådana som »procession i regnväder» och har äfven på senare år utstält
bredt hållna och lifligt karaktäriserade figurstudier — helfigur och naturlig storlek. Men det är
framför allt genom sin behandling af bibliska motiv, Uhde gjorde sig ryktbar. Han ej blott
tillämpade det moderna luftstudiet, liksom modern realism öfver hufvud taget, på den heliga
historiens motiv, han flyttade dessa resolut in i sin egen samtid och blef upphofsman till en
för denna tid ny och säregen art af religiös konst.
Från bondelif till öfverklasslif gick flere genremålares väg, sedan man
väl fått klart för sig, att äfven de moderna dräkterna kunde förekomma på
taflor, om de också ej voro lika måleriska som bondekostymer från Tyrolen,
Rhenlandet eller Holland. Brütts, Bokelmanns m. fl. 1870-tals taflor (»Efter
rättssessionens slut», »Nyheter från kriget», »Testamentsöppnandet») göra dock
närmast intryck af illustrationer och göra bättre verkan i Illustrirte Zeitung
än i ett museum.
Tysklands främste tecknare var allt fortfarande Menzel. Bland de andra
blefvo i främsta rummet Wilhelm Busch (f. 1832) och Adolf Oberländer (f. 1845)
populära.
Alltigenom tyska till läggning och lynne och båda rikt begåfvade på fantasiens vägnar
höjde de groteskteckningen till konstnärlighet. Oberländers styrka ligger framför allt i de barocka
påfunden och i det omotståndligt goda lynne, med hvilket han utdrager uppslagens
konsekvenser. Hans akvareller (»Noaks vinskänk» t. ex.) visa lustiga typer och komiska detaljer och
utgöra ett ovördsamt men harmlöst skämt. Utförandet är ganska okonstladt, rena motsatsen
till raffinemang.
Hela denna riktning — luftstudiet, valörmåleriet — hade till mål det
trogna, pålitliga, känsliga naturafbildandet. ühde innehade en plats för sig,
men hos de andra spelade fantasien ingen roll, endast iakttagelsens skärpa
och känslighet och handens skicklighet. Men under detta skede arbetar sig
ock en motströmning fram, fantasikonsten, den romantiska naturkänslan,
böjelsen för saga, för mystik i stämningen, för musik i färg. De gamla
gudarna äro icke döda, de gå igen, sticka upp sina hufvuden i naturens
tystnad liksom Böcklins Pan, där han skrämmer herden och getterna på
flykt. Den germanska böjelsen för drömmar, för tankekonst, för innehållet
mer än formen fordrar utrymme, likaså den klassiska andan, likväl nu utan
lånade former. En rent hednisk naturkult spåras i konsten, någon gång också
en kärntysk naturmystik. Denna fantasikonst fortsätter på Kochs, Prellers,
Schwinds vägar, och dess tyska målsmän omtalas en tid bortåt såsom föga
fosterländska i sitt konstnärsskap.
324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
