Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. De nordiska länderna - 3. Sverige på 1850- och 60-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE. IEHUNDBADETS KONST.
hjärtadt dansk, och slutligen Zahrtmann, den brokiga, oroliga,
kaleidoskop-artade koloritens man.
Som historiemålare har han i sina bilder ur Leonora Kristinas lefnad gifvit 1600-talet
i all dess robusta klumpighet, med en personligt uppfattad historisk karaktär att jämföra med
Menzels, om ock i uttrycket betydligt olika. I de italienska bilderna liksom i folksagan blir
Zahrtmanns granna fSrger ej alltid öfvertygande.
Många goda målare representera, förutom de nämda, den danska genren.
Den lilla konsten, som afbildar land och folk med känsla och stämning, har
en vänlig tanke på det hvardagliga och är mildt satirisk mot dess löjliga
företeelser, odlas flitigt och skildrar händelser, ej blott stämningar, människor, ej
blott färger. Det
danska måleriet ger
under hela
århundradet en inblick i
det danska lifvet,
vida mera
omfattande, åskådlig och
trovärdig än den
svenska konsten
under samma tid.
Af norrmännen
från
öfvergångstiden blef Otto Sinding
hafvets ochLofotens
och Skredsvig
inlandsnaturens, dalarnas och sjöarnas
flärdlöse skildrare
(»Midsommar»,
folket i ekan under
fjället), Kr. Krogh —
realisten och
agitationsmannen framför andra under stridsåren på 1880-talet — gaf i
Kristiania-motivet »Kampen för tillvaron» en variant af fransmäns fattigfolksmåleri och
i sina lots- och sjöbusstaflor gaf han, liksom Kolstöe i liknande motiv, friska
typer, med käck, klar färg och bred pensel. Wenzel m. fl. blefvo solida
bondelifsmålare. Fritz Thaulow blef den norska vinterns målare för att sedan
bli snösmältningens, de rinnande vattnens.
På de senare åren, då han bott i Frankrike och framför andra norrmän gjort sig gällande
i världsmarknaden, har han mest målat nattstämningar, sofvande städer, floder i nattdunkel,
månsken — allt med raffinemang i behandlingen och med säkert beräknad effekt, men utan
den förra friska omedelbarheten i återgifvandet af naturintrycket.
Erik Werenskiold vann sitt namn som karaktärsfull tecknare genom
bilderna till Asbjörnsens och Moes folksagor och som målare genom
»Bonde-begrafningen» 1885.
EDELFELT: PÅ HAFVET. Oljemålning (Göteborg, Fdratenbergaka galleriet).
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
