Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. De nordiska länderna - 3. Sverige på 1850- och 60-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DS N0BDI8KA LXNDEBNA.
Det för hans sagoteckningar utmarkande
ar, att han flyttar sagan direkt in i lifvet, in
i bondstugan och ut pä fjället, och ger typer,
dem folket känner igen som gamla bekanta.
Han träffar därigenom sagans lokala karaktär,
»ßondebegraftiingen», som närmast är att
jämföra med Edelfelts finska bondebilder från
samma tid, väckte berättigadt uppseende genom
det enkla, fasta greppet på ämnet —
ingenting förefaller konstrueradt, allt är osökt och
trovärdigt. I sina porträtt (Björnson, Ibsen,
Kitty Kielland, Erika Nissen, Grieg) är
Werenskiold kraftfull och intim karaktäristiker, han
är den af sin krets, som andligt haft mest att
gifva och som ständigt fördjupat sitt
konstnärsskap.
I Finland vann friluftsmåleriet
publiken utan motstånd — det fördes
dit i Albert Edelfelts eleganta och
distingerade konst. Finland hade haft
sina düsseldorfsmålare — förutom
Holmberg Munsterhielm, som målade
hemlandsnaturen ärligt och
effektfullt, Jansson och Liljelund, som
flyttade den tyska genren in i de finska
stugorna. Med Becker hade den
finska konsten öfverflyttat till Paris,
oclv med Edelfelt (f. 1854) blef den
hemma där.
Han är i mycket att jämföra med Kröyer:
lättfattlig, briljant, rörlig, fin iakttagare,
smakfull, djärf men aldrig ytterlighetsman.
Började med historisk genre, sedan friluftsstudier
— finska motstycken till de franska med
släkttycke närmast till Dagnan-Bouverets
ståndpunkt — och ett par religiösa motiv i
1890-talets art — »Madonna», en finsk »Maria
Magdalena» på knä för en finsk Kristus —
vidare ypperliga porträtt, bland dem den
lie-kanta bilden af Pasteur i sitt laboratorium.
Vi få ej heller glömma de karaktärsfulla,
eleganta lavyrerna till Snoilskys »Svenska bilderi
och senast teckningarna till Fänrik Ståls sägner, i hvilka Edelfelt nått en monumentalt
storslagen hållning.
CARL LARSSON: BRITA OCH JAG. Akvarell.
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
