Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
FIGGE
naturligtvis med dem. Figge pratade som vanligt.
Dina var skämtsam, talade med Svante om Figges
egenskaper, liksom hon plägade tala med denne om
Svantes, alltid utan att vredgas över hans
efterhängsenhet.
Snart sagt, varenda gång de voro ute kom Ulf
vädrande. Han dök upp bakom buskar, kom fram
om hörn, ur portar, var närvarande allestädes, dit
slumpen förde Dina och Figge. Denne märkte,
hur Apemann blev allt tystare och mera tvär, där
han kom spårande.
Då de råkades, hade de alltid Dina emellan sig.
Dessemellan målade de var på sitt håll.
Men Figges arbete bestod numera till största
delen uti att han satt med cigarr i munnen och
paletten i hand framför sin tavla.
Det dugde inte alls på det sättet, han fick en
ny idé och började att ändra om hela
kompositionen. Men han kunde inte arbeta som förr och han
tänkte på allt annat, utom på färger och palett.
Han kände också, att det kommit något mellan
honom och Ulf och han blev vid dåligt lynne, när han
tänkte på, att han kanhända varit orsak till den
kallsinnighet, Ulf visade allt tydligare för varje
dag. De båda, som hade så mycket gemensamt,
skulle de nu gå och se snett på varandra utan orsak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
