Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET
8l
mieux que mes poulets — je t’aime mieux que mes
moutons ...»
»Den konturen är det karaktär i, va?» frågade
han sedan utan att vända sig om.
»Men den där tavlan blir du aldrig av med»,
invände Svante Ulf. Han halvlåg i soffan med
händerna under huvudet och en cigarr i munnen.
Figge teg en stund.
»Den skall väl bli färdig först», mumlade han
sedan. »Och den här kommer åtminstone att synas
på salongen, va? Den är stor nog, är den inte?
Pass på du, nu skall jag sätta in litet poesi här.»
Och han tog en spetsig pensel och satte dit en
livad liten glansdager.
»Voilà, det lacks! Vad man är för ett snille!»
»Du skulle ha gjort som jag sa och målat den
där italienska flickan i stället», sade Ulf. »Den
skulle ha gått i publiken.»
»Det skall tusan måla så’nt, som går i publiken»,
brummade Figge. »Man är väl ingen dräng heller.»
»Du kommer aldrig att lyckas», förklarade Ulf
och tog sin hatt.
Han var ytterst elegant och modern i vit väst,
åtsittande benkläder och damasker. Hans hår hade
blivit mycket tunnt och skägget var tillspetsat efter
sista modet. För övrigt hade han blivit mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
