Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK RENÄSSANS OCH BAROCK.
3
Icke blott konstnärer utan äfven konstverk hade man importerat.
Kyrkorna pryddes under medeltiden med helgonbilder och snidade
altarskåp af nederländsk och nordtysk tillverkning. Gustaf Vasa hade i sin
tjänst utländske b}’ggmästare, målare, stenhuggare, glasmålare, guldväfvare,
gobelinväfvare. På Gripsholms slott hade han samlat ej färre än 90
målningar, såväl porträtt som »schillerier». Drottning Kristinas tafvelsamling
på Stockholms slott räknade inemot 800 nummer — af dem voro 470
krigsbyte från Prag. Där funnos bland annat målningar af Correggio (»Leda»
och »Danaé»), Durer (»Adam» och »Eva», de som nu finnas i Madrid),
Palma Vecchio, Paolo Veronese. Efter sin tronafsägelse tog hon ett
hundratal af de märkligare konstverken med sig till Rom.
Porträttet var den konstgren, som dittills trifvits bäst i Sverige. Bland
utländska porträttmålare med kända namn, som på 1600-talet under kortare
eller längre tid voro verksamma härstädes, märkas Sebastien Bourdon,
David Beck, Juriaen Ovens, Toussaint Gelton, Abraham Wuchters. Den
mycket använda konterfejaren Elbfas och efter honom Martinus Meytens
d. Ä., David Klöker, adlad Ehrenstrahl och David Ivrafft stannade till
döddagar i Sverige och bildade skolor. Ehrenstrahl är bland dem den
mest representativa barockmålaren.
Den svenska barocken fick sina stilskapande bvggkonstnärer i
fransmännen de la Vallée, fader och son, och i Nikodemus Tessin d. Ä., född
i Stralsund. Kupolkyrkor byggde de men hufvudsakligen palats i
Stockholm och på landsbygden åt enkedrottningen Hedvig Eleonora — skedets
främsta mecenat — och åt högadeln.
I Drottningholm fick Sverige sitt lilla Versailles, typiskt för tidens
smak. Den stora konsten har nu trängt till norden, den dekorerande
skulpturen och plafondmåleriet i Lebruns och Pietro de Cortonas stil,
hela den hraskande och rebusartade apparat, som är hemma i alla
barockslott, där det funnits ett regenthus att förhärliga. Vid byggande af
Drottningholm voro tyska, franska, italienska konstnärer sysselsatta, och bland
plafondmålarne förekommer äfven en infödd svensk, Johan Sylvius. Då
på 1690-talet Stockholms slott börjar ombyggas, införskrifvas från Frankrike
målare och skulptörer för de nya våningarnas utsirning. Och då hela
slottet brinner år 1697 och ett nytt slott i modern smak omedelbart börjar
byggas på det gamlas ruiner, är det åter franska konstnärer och
konst-handtverkare, som taga dekoreringen om hand. En ganska liflig konstnärlig
verksamhet är vid denna tid rådande, och konstintresset har börjat sprida
sig från de högtstående till samhällets borgerliga lager.
Denna spirande konstutveckling afbrytes i 1700-talets början. Karl XII
bar tagit hand om Sveriges ära, den stora ofredens tid är inne, i aderton år
utsuges landet af oafbrutna, temligen förnuftslösa krig. Slottsbygget afstannar,
<le inflyttade utländska konstnärerna resa sin väg, de unga svenskar, som
dragit ut för att lära, stanna i främmande land hellre än de svälta hemma.
Under hela 1700-talet förblir reslusten ett utmärkande drag för de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
