Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
typer och som sådana vältaliga på ett stillsamt och lättförståeligt sätt.
De äro alster af en reflekterande och beräknande konst, af klar tanke och
tålmodigt arbete. —
* *
*
Hemma i Sverige var konstlifvet fortfarande trögt och stillsamt, »tyst
och trankilt». Ett framåtgående kunde nog konstateras, äfven om de
otåliga funno att det gick paddans gång framåt och att man vid hvarje års
slut stod på ungefär samma punkt som vid dess början.
Akademiprofessorerna sutto stadigt kvar på sina platser och blefvo ej yngre med åren,
och den akademiska ungdomen famlade allt fortfarande »i de gamla
efter-klassiska fotspåren». Någon gång hördes en oppositionsyttring mot den
akademiska undervisningen, och äfven inom akademien klagades öfver brist
på dugliga lärarkrafter. De som höllo konsten uppe voro de emigrerade
konstnärerna, och de konstverk, som voro af större intresse, kommo i
regel från Rom. Konungen var den främste mecenaten — utan de stora
beställningar, som utgingo från kungliga slottet, skulle särskildt
skulptörerna svårligen ha kunnat existera, åtminstone hade de ej kunnat
åstadkomma så många marmorverk. Flera af de högadliga följde exemplet
ofvanifrån och köpte ej blott målningar utan ock skulpturer. Betydande
konstsamlingar funnos på flera adelsgods. Det saknades ej heller gallerier
i Stockholm, men synnerligen allmänt var knappast konstintresset, och
de artister, som ej hade sitt stöd i akademien, lefde fattigmanslif för
dagen. Ett godt handtag gafs åt de yngre konstnärerna, då Konstföreningen
bildades 1832. Den inköpte deras små försök, äfven om dessa voro skäligen
klena, och gjorde det möjligt för akademieleverna att draga sig fram under
läroåren. Föreningen fick 1841 det vitsordet att den »framlockat en mängd
unga talanger» och att den »lifvat och underhållit den gnista af
konstsinne — ty mer än en gnista är det ej — vår allmänhet äger».
De nordiska myterna hade blifvit sällsynta på utställningarna, sedan
den götiska rörelsen somnat af. Men svensk-historiska ämnen målades
flitigt både som akademiska pristaflor och som säljbara konstverk.
Sandbergs omsorgsfullt komponerade och städadt och nyktert målade
historie-taflor äro typiska för riktningen. Det blef ock denne samvetsgranne
konstnär, som fick göra det första försöket inom det monumentala måleriet,
då han 1831—36 utförde de sju freskerna i Gustavianska grafkoret i
Uppsala domkyrka, bilder ur Gustaf Vasas historia, utan stor stil och
monumental hållning, helt anekdotmässigt och genreartadt uppfattade.
En annan art af historiskt måleri är bataljmålningen, som upplifvas efter
svenskarnas deltagande i kriget mot Napoleon. Våra målares bidrag till
denna konstart voro dock både fåtaliga och anspråkslösa: Krafft,
Wetter-ling, Hjalmar Mörner, Dahlström målade Karl Johans bataljer.
Wetter-ling och Mörner hade som officerare deltagit i kriget och hade sett både
fältslag och lägerlif på nära håll, men framstående som målare voro hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ngsvkonst/0028.html
