Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elt lifligt och ganska friskt
natursinne. Till samma riktning
hörde bland andra
holländarna Schelfhout och
Hendri-kus Bakhuysen, som före
Wic-kenberg målat liknande motiv
i ett tämligen
öfverensstäm-mande behandlingssätt, men
ej alltid med hans måleriska
känslighet. Denna kommer till
sin rätt ej minst i hans små
genretaflor, påverkade af
Te-niers d. y. och van Ostade,
behagfulla i sin milda, klangfullt
harmoniska kolorit. »Fransk
interiör» (tiggargubbe i en
bondstuga, 1842) står kanske främst
bland dem.
En annan
stämningsmå-lare, som studerat i Frankrike
och i England, är kapten
Johan Kristian Berger (1803—
1871), i sina sjöstycken
påverkad af Turner. Soleffekter
genom disig luft målade han
gärna i något uppjagadt
brokiga färger med sträfvan efter dekorativ verkan. Han målade bredt och
hurtigt och gaf vågorna en fart och en rörelse, som ingen annan svensk
före Markus Larsson förmått.
I Paris hade både Lundgren och Wahlbom fått sina första intryck
af icke-svensk modern konst. Egron Lundgren begaf sig efter 2 års
studier i Paris och 8 års ungdomslif i Italien öfver till Spanien 1849 och
öfvergick där från oljemålning till akvarell. Detta utbyte af
uttrycksmedel betecknar hos honom en öfvergång från plastisk till målerisk blick på
naturen. Han har fått sin begränsning klar för sig och söker ej längre
tvinga sig in på områden, som han finner främmande för sitt
temperament. Han är turist i sin konst liksom i sitt lif, alltid intresserad af nya
länder och af nya människor. Med London — där han vann både
anseende och god marknad — till hufvudkvarter är han ofta på resande fot
— upprepade gånger återvänder han till Spanien, en gång far han till
Indien, två gånger till Egypten och två gånger återser han Italien. Han gör
också elt par sommarbesök i Sverige, innan han 1873 flyttar hem för att
dö. Han är typiskt svensk i sin sorglöshet, i sitt slöseri med sin talang.
Han samlar sig aldrig till ett större verk, han strör ut sitt konstnärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
