Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då och då gick han baklänges, så långt han
kunde komma i sin ateljé, lade huvudet på sidan,
knep ihop ögonen och betraktade sitt verk. Därpå
suckade han djupt och bley stående framför en
av vindskuporna och stirrade på den stora
ut-. sikten mot norr. Riddarholmskyrkan låg insvept
i en slöja av regn, skeppen och båtarna sågo ut
som en mängd små våta nötskal, som lågo och
vippade i det gråa vattnet.
Plötsligt ilsknade regnet upp sig och
störtade med vilda kast emot rutorna. Det tycktes
vara ett förebud, att hösten snart skulle börja på
allvar. Nils stod försjunken i tankar med paletten
i ena och penslarna i andra handen.
Han började sakta vissla. Det var »vals
Dolo-res» och han visslade den så smäktande och med en
så känslofull darrning, att det var tydligt att han
hade sina egna vemodiga tankar därvid. Men
han tystnade tvärt, då han hörde någon komma
i trappan.
Det var många trappor upp till ateljén,- som
låg på vinden, över fjärde våningen, och det var
blott då och då en av hans kamrater fann vägen
dit. Men vem kunde komma så tidigt på dagen?
Klockan var ännu inte stort mera än tio. Nils
lyssnade. Det måtte vara flera personer, ty han
hörde tydligen det raska trampet av ett par små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
