Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att måla, och underligt nog fick han nästan alltid
sina tavlor sålda.
Dessutom hade han numera inte så många
små utgifter, vilka ju gärna bli till stora, när de
räknas ihop.
Han var inte längre road av kamratlivet och
var sällan synlig på krogar och restauranger.
Hans vänner sade om honom, att han hade blivit
»så förbannat tråkig» med undantag av Ivar
Karlson, som betraktade honom som en man med
ett brutet nervsystem, vilken antagligen aldrig
skulle bli annat än rekonvalescent.
En fix idé hade han verkligen, och det var
en ständig väntan på brev. Vid den tiden posten
skulle komma, blev han alltid orolig, och om
postbudet hade något med åt honom* darrade hans
händer, och hatts ögon kunde knappast läsa utan*
skriften. Han blev först lugn, ett otäckt kvalmigt
lugn, när han hade sett att det brev han alltid
väntade på, aldrig kom.
Fem år hade förflutit sedan den dagen Nils
sett miss Mary försvinna i automobilen från
Skeppsholmen. Han var nu trettiofyra år, men
såg nog en del äldre ut. Han hade blivit mager
och lagt sig till med ett litet skägg, och redan
hade hans rödbruna hår litet grått vid tinningarna.
Det var just årsdagen då han första gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
